Fomqqwrxfrj5ybohvids

Journalistikforskning i ny blogg från Södertörns högskola

Pressmeddelanden   •   2014-04-08 11:38 CEST

Svensk lokaljournalistik, ”hacktivister” i journalistiken och hoten mot journalisters liv. Det är några av de ämnen som behandlas i den nystartade bloggen för journalistikforskare på Södertörns högskola. I bloggen skriver lärare och forskare i journalistik både om sin egen forskning och om aktuella frågor i journalistiken.

Media-no-image

Inbjudan till pressträff – humanistisk tankesmedja

Pressmeddelanden   •   2014-04-01 12:56 CEST

Torsdag 3 april lanseras en ny nationell tankesmedja Humtank. Den har tillkommit genom ett unikt samarbete mellan ledningarna för de humanistiska fakulteterna vid tolv svenska lärosäten. Representant för Södertörns högskola är David Thurfjell, docent i religionsvetenskap.

Under de tre kommande åren ska Humtank visa på de humanistiska ämnenas nödvändighet för samhällsutvecklingen. Verksamheten tar avstamp i att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. Humtank kommer att verka på bred front med syftet att förändra forskningspolitiken och fördelningen av universitetets resurser, delta i samhällsdebatten och inte minst förändra allmänhetens uppfattningar och attityder till humaniora.

– Södertörns högskola är en viktig röst i samhället när det gäller de här frågorna och det är en profil som är viktigt för oss att odla och bygga vidare på. Vi är starka när det gäller humaniora och flera humanistiska forskare från oss tar stor plats i debatten. Fredrik Svenaeus är en av dessa, han kommer presentera sin forskning på invigningen av Humtank. Att det finns så många profilerade humanister hos oss gör det också särskilt ansvarstyngt för mig att representera Södertörns högskola i den här satsningen, säger David Thurfjell, docent i religionsvetenskap.

David Thurfjell menar att det i dag är få som ifrågasätter värdet av ytliga humanistiska kunskaper och att det är högstatus att kunna lite om historia, litteratur, konst och filosofi.

– Men en humaniora som reducerats till konversationskunskaper räcker inte. För sådana kunskaper riskerar att stryka rådande uppfattningar och system medhårs. Därför behövs kvalificerad humanistisk forskning. När den är som bäst leder sådan till ett ifrågasättande av sådant vi tar föregivet, till en självreflexiv blick och till en öppenhet för det oförutsägbara.

Pressträff 3 april
Under pressträffen den 3 april presenteras medlemmarna i Humtank och det erbjuds smakprov på såväl form som innehåll i tankesmedjans arbete. Inspiration hämtas ur en internationell våg av ny humanistisk forskning som understryker att kontraktet mellan universitetet och det omgivande samhället måste omförhandlas och stärkas. Mot bakgrund av detta kommer Humtank att arbeta fram en fempunktsplan för hur Sverige ska bli ett internationellt föredöme vad gäller satsning på humanistisk forskning och synliggörandet av humanioras självklara plats i samhället.

Välkommen!

När? Torsdag 3 april, klockan 10-12. Humtank bjuder på lunch.
Var? Salongen, Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm

För anmälan och frågor om pressträffen
Fanny Forsberg Lundell och Jonas Harvard
Telefon: Fanny 0705-17 48 10, Jonas 0702-48 92 82
info@humtank.se

Kontaktuppgifter David Thurfjell
david.thurfjell@sh.se
070 938 45 21



_____________________________________________________

Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik för 13000 studenter inom 60 program och 250 kurser. Verksamheten är i stor utsträckning mångvetenskaplig och lärarutbildningen har en interkulturell profil. På högskolans campus, beläget i södra Stockholm, arbetar ca 800 anställda, mestadels forskare och lärare. Från 2015 utbildar Södertörns högskola också framtidens poliser.

 

Torsdag 3 april lanseras en ny nationell tankesmedja – Humtank. Den har tillkommit genom ett unikt samarbete mellan ledningarna för de humanistiska fakulteterna vid tolv svenska lärosäten. Representant för Södertörns högskola är David Thurfjell, docent i religionsvetenskap.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny avhandling: Forskningspolitiken i Polen efter statssocialismens fall

Pressmeddelanden   •   2014-04-01 10:20 CEST

Ny avhandling från Södertörns högskola analyserar forskningspolitiken i Polen efter statssocialismens fall. Resultatet visar på en drastisk förändring vad gäller synen på vetenskapens och forskningens roll i samhället och i relation till styrningssfären.

Efter statssocialismens fall år 1989 stod den polska forskningspolitiken inför omfattande förändringar. Bland annat bildades KBN, Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”. Den hade till syfte att formulera och implementera en ny forskningspolitisk modell efter den tidigare sovjetiska centraliserade modellen.

– Kommittén fungerade som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen. Den styrdes av akademikerna själva och hade hand om både ansökningsprocesser om forskningsanslag och forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen, berättar Sofia Norling, författare till avhandlingen Mot "väst". Om vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011.

Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på den sovjetiska modellens ideal och värden om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ett ideal som snarare erkände vetenskapens egenvärde. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och i de strukturer och kultur som forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglats av under mellankrigsperioden.

– Det fanns närmast utopiska inslag i dessa idéer som kan liknas vid en slags ”vetenskapens republik”. Man ville återerövra idéer som kännetecknat relationen mellan vetenskapen och politiken före statssocialismens tid, säger Sofia Norling.

Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken.

– Under 1990-talet behövde Polen mobilisera offentliga resurser för att bygga upp marknadsekonomin och efter det tog förberedelserna inför EU-inträdet 2004 fart. Denna utveckling bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval.

Omförhandlingarna och omtolkningarna ledde snart till att man fullständigt frångick det autonoma idealet och framåt mitten på 10-talet mer eller mindre kopierat EUs forskningspolitiska linje.

– Gränsdragningarna mellan framförallt vetenskapen och den politiska styrningssfären förändrades därmed i grunden, både på det idémässiga planet, men även i den politiska praktiken.


Mer information
Sofia Norling har genomfört sin forskarutbildning vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola, och inom den tvärvetenskapliga forskarutbildningen vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.

Avhandlingens titel: Mot "väst". Om vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011.

Disputationen ägde rum den 7 mars 2014, opponent var docent Per Högselius från Kungliga tekniska högskolan.

Kontaktuppgifter:

Sofia Norling
sofia.norling@sh.se
Mobil: 073-7084091

_____________________________________________________

Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik för 13000 studenter inom 60 program och 250 kurser. Verksamheten är i stor utsträckning mångvetenskaplig och lärarutbildningen har en interkulturell profil. På högskolans campus, beläget i södra Stockholm, arbetar ca 800 anställda, mestadels forskare och lärare. Från 2015 utbildar Södertörns högskola också framtidens poliser.

 

Ny avhandling från Södertörns högskola analyserar forskningspolitiken i Polen efter statssocialismens fall. Resultatet visar på en drastisk förändring vad gäller synen på vetenskapens och forskningens roll i samhället och i relation till styrningssfären.

Läs vidare »
Wqkxg56kfv0rjkrvfkt7

Ny avhandling: Ämnet avgör skrivstrategi hos gymnasieelever

Pressmeddelanden   •   2014-03-27 14:50 CET

De utnyttjar de resurser som finns, väljer strategi efter ämne, och låter texten leva tills sista punkten är satt. Det är några av slutsatserna i en ny avhandling av Ann-Christin Randahl, doktorand i svenska vid Södertörns högskola och Örebro universitet om gymnasieelevers skrivprocess.

Media-no-image

Nytt svenskt nätverk för omvärldsbevakare

Pressmeddelanden   •   2014-03-26 13:32 CET

Forskningsprojektet CIBAS vill sprida kunskap om omvärldsbevakning och ge verksamma inom området möjligheten lära av varandra. Inom ramen för projektet startar därför partnerföretagen M-Brain och Comintelli tillsammans med Södertörns högskola, som leder forskningsprojektet, ett nätverk för omvärldsbevakare, Svenska CI-nätverket.

Den 5 mars samlades experter som arbetar med omvärldsbevakning inom olika branscher vid ett seminarium med temat Competitive Intelligence in the age of social computing. Det välbesökta seminariet var ett första steg i att skapa ett nätverk för omvärldsbevakare i Sverige. Detta görs inom forskningsprojektet CIBAS som drivs från Södertörns högskola och där företagen M-Brain och Comintelli är partners.

– Vi som deltar i CIBAS-projektet vill gärna dela med oss av den kunskap som skapas inom ramarna för forskningsprojektet men också lära av andra. Därför startade vi Svenska CI-nätverket, säger Johan Hammarlund från M-Brain som är en av initiativtagarna till nätverket.

Lars Degerstedt och Helge Hüttenrauch, forskare i medieteknik vid Södertörns högskola, presenterade resultat från CIBAS-projektet om hur man kan förstå och utveckla omvärldsbevakningsprocesser som socialt nätverkande via tre perspektiv: individuellt beteende, social struktur och teknik. Ulrich Franke från FOI lyfte fram tekniska möjligheter och problematik vid analys av stora mängder omvärldsinformation för organisationer.

Det övergripande målet med nätverket är att det ska vara en arena för kunskapsutbyte och ge möjlighet att få kontakt med andra personer och organisationer i branschen. De som jobbar med omvärldsbevakning/CI i en mindre organisation får här möjlighet att utbyta erfarenheter. De som är mer erfarna får möjlighet att diskutera ny forskning och nya metoder och verktyg. Södertörns högskola är akademisk partner i nätverket och har därigenom möjlighet att komma i kontakt med och (i mån av tid) ge råd till intresserade organisationer.

– Seminariet har lett till ett antal förfrågningar kring liknande seminarium vilket är roligt, säger Lars Degerstedt, projektledare för CIBAS.

Han ser ett behov av en möteplats där medie- och kommunikationsspecialister, informatörer, affärsstrategiska analytiker, informationsvetare och webbansvariga gemensamt kan lära sig om nya metoder och verktyg för omvärldsbevakning.

Alla som jobbar med, eller forskar kring, omvärldsbevakning och närliggande discipliner är välkomna i nätverket. Sök upp Svenska CI-nätverket på LinkedIn eller se forskningsprojektets blogg.

Kontakt

För mer information kontakta Lars Degerstedt, lektor i medieteknik vid Södertörns högskola: 070-495 49 04 eller lars.degerstedt@sh.se.

_____________________________________________________

Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik för 13000 studenter inom 60 program och 250 kurser. Verksamheten är i stor utsträckning mångvetenskaplig och lärarutbildningen har en interkulturell profil. På högskolans campus, beläget i södra Stockholm, arbetar ca 800 anställda, mestadels forskare och lärare. Från 2015 utbildar Södertörns högskola också framtidens poliser.

 

Forskningsprojektet CIBAS vill sprida kunskap om omvärldsbevakning och ge verksamma inom området möjligheten lära av varandra. Inom ramen för projektet startar därför partnerföretagen M-Brain och Comintelli tillsammans med Södertörns högskola, som leder forskningsprojektet, ett nätverk för omvärldsbevakare, Svenska CI-nätverket.

Läs vidare »
Media-no-image

Vittnesseminarium: Romerna och skolplikten – hot eller möjlighet?

Pressmeddelanden   •   2014-03-17 16:14 CET

Hur såg skolgången ut för romer i Sverige under mitten av 1900-talet? Den 19 mars arrangeras ett vittnesseminarium på Södertörns högskola. Romer som var med vid den tiden berättar, liksom lärare och forskare.

Under 1950-talet förändrades förutsättningarna för många romer i Sverige. Från att ha varit kringresande och självförsörjande med exempelvis olika typer av hantverksarbeten föstes man samman till större läger kring de största städerna. Barnens skolgång blev då liksom tidigare lidande. På 1960-talet ändrades politiken och många romer fick lägenheter. I och med det trodde myndigheterna att situationen skulle lösa sig gällande barnens skolgång och skolplikten skulle följas. Men blev det så?

Den 19 mars arrangeras ett vittnesseminarium då romer, före detta lärare och andra som var med under denna tid berättar om sina erfarenheter. Fokus ligger på hur det såg ut i Stockholmsområdet, exempelvis minnen från Årsta Gamla skola där vuxna romer gick i skola under 1960-talet. Forskare ger även sina perspektiv.

Seminariet inleds och tidsperioden kontextualiseras av Charles Westin, professor emeritus i pedagogik, Stockholms universitet. Moderator är Christina Rodell Olgaç, docent i pedagogik vid Södertörns högskola. Utfrågare är Angelina Dimiter-Taikon, själv rom och lärarutbildad vid Södertörns högskola och Norma Montesino, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.

Välkommen att delta vid seminariet, som arrangeras av Samtidshistoriska institutet, Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) och Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola.

När? Onsdagen den 19 mars klockan 13.00 - 16.30

Var? Sal MB 503, Södertörns högskola, Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg

Vittnesseminarium är en metod då personer som deltog eller var beslutsfattare under en viss tid minns och berättar i dialog med forskare. Vittnesmålen dokumenteras och skapar källor samt visar på nya fält och frågor.

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. Lärarutbildningen har en interkulturell profil. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare. Från 2015 utbildar Södertörns högskola även framtidens poliser.

Hur såg skolgången ut för romer i Sverige under mitten av 1900-talet? Den 19 mars arrangeras ett vittnesseminarium på Södertörns högskola. Romer som var med vid den tiden berättar, liksom lärare och forskare.

Läs vidare »
Gwqaupxgkferqletxdrr

Bruket av engelska svordomar i svensk media alltmer iögonfallande

Pressmeddelanden   •   2014-03-05 11:07 CET

Den nya boken Swearing in the Nordic Countries utforskar användningen av svordomar i de nordiska länderna. En grupp språkforskare har tagit sig an ett ämnesområde som tidigare varit försummat. Kristy Beers Fägersten, docent i engelska vid Södertörns högskola, medverkar med ett kapitel om bruket av engelska svordomar i svenska medier.

Media-no-image

Hög kvalitet på utbildningar i historia

Pressmeddelanden   •   2014-02-26 16:12 CET

Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) har nu granskat landets högskoleutbildningar inom ämnesområdet historia. Utbildningarna vid Södertörns högskola får omdömet hög kvalitet både på kandidat- och magisternivå.

Att Södertörns högskola kan erbjuda en högkvalitativ utbildning i historia på alla nivåer är resultatet av ett metodiskt och pedagogiskt utvecklingsarbete inom ämnet. Historia är ett väletablerat ämne som funnits sedan högskolans start.

- Vi har arbetat systematiskt under en längre tid med att utveckla och kvalitetssäkra historieämnet så att man ska kunna läsa kandidatutbildning, magisterutbildning och även forskarutbildning på Södertörns högskola. Vi har inte fastnat i gamla former utan har kontinuerligt utvärderat upplägget på framförallt A- och B kurserna. Att vi granskats på både kandidat- och magisternivå och håller hög kvalitet på båda, visar att vi står oss bra nationellt. Dagens granskningsresultat pekar också på att våra studenter får en god träning i att arbeta självständigt, och att de kan placera in historiska problem i såväl vetenskapliga som samhälleliga sammanhang, säger Robert Sandberg, lektor i historia vid Södertörns högskola.

– UK-ämbetets bedömning av historia befäster att vi har en högkvalitativ humanistisk miljö på Södertörns högskola, säger Martin Wottle, prefekt vid institutionen för historia och samtidsstudier. Ämnet har även tidigare fått goda omdömen vid utvärderingar som genomfördes av dåvarande Högskoleverket.


Historieämnet vid Södertörns högskola är en stor och livaktig forskningsmiljö med många disputerade lärarkollegor. Det gör att vi haft goda möjligheter att följa både den svenska och den internationella forskningen. Det mångvetenskapliga arbetssättet vid högskolan innebär att ämnet ingår som del i undervisningen inom många utbildningar, bland annat inom lärarutbildningen som ämneslärare i historia. 


Totalt har 29 utbildningar på 16 lärosäten utvärderats. Två utbildningar har fått mycket hög kvalitet och tre bristande. De allra flesta, 24 utbildningar har fått resultatet hög kvalitet.


Mycket goda resultat för Södertörns högskola

Under 2011-14 kvalitetsgranskas alla landets högskoleutbildningar av UK-ämbetet. Utvärderingarna har visat att kvaliteten på utbildningarna vid Södertörns högskola står sig jämförelsevis oerhört bra. Av 39 granskade utbildningar vid högskolan håller för närvarande 38 hög eller mycket hög kvalitet vilket är bland de bästa resultaten i landet.

Se Södertörns högskolas resultat på Resultatsök, Universitetskanslersämbetets webbplats.

Studier inom historia vid högskolan

Historia ger en bred humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap som är gångbar inom många områden. Idag, när det svenska samhället blir alltmer mångkulturellt, och globalisering och miljöeffekter märks på allt fler sätt i vår vardag, blir den historiska bakgrunden allt viktigare. På Södertörns högskola kan du läsa historia från grundnivå upp till doktorandnivå.

Tiden är grundläggande för mänsklig erfarenhet. För den som vill kunna tolka utvecklingen i dagens samhällen är historisk kunskap mycket viktig. Inom historieämnet på Södertörns högskola kan du lära dig mer om viktiga processer som har bundit samman regioner och länder genom sociala kontakter, handel, idéströmningar, krig och folkomflyttningar.

Efter grundnivån i historia går det att fördjupa sig ytterligare i historiska studier på den avancerade nivån. Efter magisterprogrammet finns det också möjlighet gå vidare på forskarbanan genom den fyraåriga forskarutbildningen, som drivs i samarbete dels med Nationella forskarskolan i historia (med huvudsäte i Lund), dels med forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS) vid Södertörns


_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare.

Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) har nu granskat landets högskoleutbildningar inom ämnesområdet historia. Utbildningarna vid Södertörns högskola får omdömet hög kvalitet både på kandidat- och magisternivå.

Läs vidare »
Vmylcjlyjfbbeelgqx8u

Borrkärnorna som ska kartlägga Östersjöns miljöutveckling öppnade

Pressmeddelanden   •   2014-02-14 10:35 CET

Under hösten genomfördes en sju veckor lång forskningsexpedition, som borrade upp mycket långa sedimentprover djupt ner från Östersjöns botten. Borrkärnorna öppnas just nu. Genom dem kartläggs Östersjöns klimat- och miljöhistoria 130.000 år tillbaka och klimatutvecklingen framåt i tiden. Expeditionen ledd av Thomas Andrén från Södertörns högskola visar sig vara mycket lyckad.

Media-no-image

Utbildningar i filosofi och estetik har hög kvalitet vid Södertörns högskola

Pressmeddelanden   •   2014-02-12 15:12 CET

Idag presenterar Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) sin granskning av landets högskole- och universitetsutbildningar inom ämnena filosofi och estetik. Utbildningarna vid Södertörns högskola får omdömet hög kvalitet på både kandidat- och magisternivå. Att högskolan erbjuder högkvalitativ utbildning i filosofi och estetik på flera nivåer är resultatet av ett systematiskt och långsiktigt arbete inom ämnena med fokus på studenterna.

Estetik och filosofi vid Södertörns högskola har unika inriktningar, den förstnämnda med sitt fokus mot det samtida, och den sistnämnda framförallt mot det kontinentala tänkandet.

- Det är fantastiskt glädjande att både estetik och filosofi får omdömet hög kvalitet, säger Lisa Öberg, proprefekt vid institutionen för kultur och lärande. Det är två ämnen som attraherar många studenter. Förklaringen är deras speciella inriktningar och att studenterna upplever att kunskaperna de får med sig från studierna är användbara, exempelvis i en framtida roll inom kulturlivet eller i ett yrke som gymnasielärare.

Filosofi vid högskolan skiljer sig på många sätt från andra lärosäten i Sverige. Både genom att den integrerar praktisk och teoretisk filosofi, med resultatet att studenterna får en bred kompetens inom hela det filosofiska fältet. Men också genom att inriktningen mot kontinentaleuropeisk filosofi är den enda i Sverige. Ytterligare något som utmärker filosofiämnet vid Södertörns högskola är den starka forskningsanknytningen i utbildningen. 

- Vi har valt att låta lärarnas forskning göra tydliga avtryck i kursinnehållet, vilket gör att studenterna upplever vår utbildning som angelägen och relevant, berättar Charlotta Weigelt, lektor i filosofi vid högskolan.  

Estetikämnet vid högskolan undersöker hur estetiska uttryck kan bidra till en förståelse för omvärlden. Den formulerar läran om hur vi människor kan hämta kunskap genom våra sinnen. Ämnet har fokus på samtiden och utforskar hur detta kan aktualiseras i dagens mediesamhälle där identitet och makt formas i flödet av information, budskap och sinnesintryck.

- Efter studierna har våra studenter möjlighet att välja en forskarkarriär eller att etablera sig i kultursektorn inom exempelvis gallerier och konsthallar, mediebolag och tidskriftsredaktioner, eller teatrar och skolor, säger Jakob Staberg. docent i estetik vid högskolan. 

Mycket goda resultat för Södertörns högskola

Under 2011-14 kvalitetsgranskas alla landets högskoleutbildningar av UK-ämbetet. Utvärderingarna har visat att kvaliteten på utbildningarna vid Södertörns högskola står sig jämförelsevis oerhört bra. Av 37 granskade utbildningar vid högskolan håller för närvarande 36 hög eller mycket hög kvalitet vilket är bland de bästa resultaten i landet.

Se Södertörns högskolas resultat på Resultatsök, Universitetskanslersämbetets webbplats.

Studier inom estetik och filosofi vid högskolan

Estetikämnet vid Södertörns högskola undersöker på vilket sätt de estetiska uttryck som vi har omkring oss kan bidra till en förståelse för vår omvärld. Dessa uttryck kan vara konst, men även media, information och design.

Grundutbildningen i estetikprogrammet kan beskrivas som en kulturteoretiskt profilerad grundutbildning med humanistisk-estetisk inriktning. Den styrande idén är att estetiska frågor är centrala för förståelsen av vår samtid. Inom ramen för utbildningen sker gränsöverskridande samarbeten med filosofi, litteraturvetenskap, konstvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap. Det går också att studera estetik som enstaka ämne upp till C-nivå och därefter på magisternivå.

Filosofi är konsten att tänka väl och att träna sitt omdöme genom analys, kritik och att uppmärksamma distinktioner och se djupare mönster. Filosofiämnet vid Södertörns högskola skiljer inte mellan teoretisk och praktisk filosofi. Här sammanförs redan från början analysen av vetande och språk med undersökningar av etik och politik. Här görs heller ingen strikt åtskillnad mellan filosofins historia och dess metod. Istället löper de parallellt genom att studenterna tränas i filosofiskt tänkande utifrån en aktualiserande läsning av klassiska texter.

Vid sidan av den antika filosofin, betonas särskilt den kontinentaleuropeiska traditionen, från Kant och framåt. Sammantaget syftar undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i dess helhet. Kurser i filosofi erbjuds från grundnivå till avancerad nivå, och i samarbete med Uppsala universitet finns det också möjlighet att doktorera.


_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare.

Idag presenterar Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) sin granskning av landets högskole- och universitetsutbildningar inom ämnena filosofi och estetik. Utbildningarna vid Södertörns högskola får omdömet hög kvalitet på både kandidat- och magisternivå.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • eleonor.bjorkman@sh.se
  • 08-608 50 62
  • 070-286 13 32

Om Södertörns högskola

Om högskolan

Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik för 13000 studenter inom 60 program och 250 kurser. Verksamheten är i stor utsträckning mångvetenskaplig och lärarutbildningen har en interkulturell profil. På högskolans campus, beläget i södra Stockholm, arbetar ca 800 anställda, mestadels forskare och lärare. Från 2015 utbildar Södertörns högskola också framtidens poliser.

Adress

  • Södertörns högskola
  • Alfred Nobels allé 7
  • 141 89 Huddinge
  • Vår hemsida

Länkar