Bilden av Norden kartlagd i stort forskningsprogram

År 2007 började 45 forskare i nio delprojekt undersöka bilden av Norden i forskningsprogrammet Nordic Spaces, som koordineras från Södertörns högskola. Fem år och 400 publikationer senare samlas i augusti alla forskare för att diskutera sina resultat på slutkonferensen ”Nordic Spaces and Beyond”. Insikten om regioners komplexitet är tydlig – och att den gemensamma historien är viktig men måste ses i sitt större sammanhang.

Forskningsprogrammet Nordic Spaces – Nordiska rum – knyter ihop olika vetenskapliga discipliner och forskare i de Nordiska länderna för att undersöka Norden som begrepp. Vad är egentligen ”Norden”? Hur har Norden uppfattats i världen? I forskningsprogrammets olika projekt finns strävan att problematisera begreppet Norden ur olika perspektiv.

- Vad Norden och det nordiska betyder för människor har förändrats otroligt mycket över tid. Det beror på vilken epok eller vilket område man studerar vad svaret blir, säger Jonas Harvard, forskare vid CBEES, Södertörns högskola och koordinator för forskningsprogrammet.

Han framhåller att forskningsprogrammet Nordiska rum har lämnat ett stort bidrag till insikten om hur många lager det finns när man pratar om regioner. Kultur, identitet, historia, politiska system, religion, marknad – samtliga är viktiga aspekter för att kunna använda regionbegreppet på ett meningsfullt sätt.

Slutkonferens summerar huvudresultaten
Den 23-26 augusti äger slutkonferensen för forskningsprogrammet Nordic Spaces rum på Ösel i Estland. Då samlas forskarna från de nio delprojekten för att diskutera sina huvudresultat.

De olika delprojekten har haft skiftande fokus, exempelvis det arktiska Norden, den nordiska demokratimodellen och den ryska bilden av Norden. Jonas Harvard har, vid sidan om rollen som koordinator, varit projektledare för ett delprojekt om telegrafens utbredning i Norden i slutet av 1800-talet. Hans bild är att den samhällsförändring som följde i telegrafens spår knöt de mer urbana delarna av Norden närmare Europa, medan områden i periferin halkade efter.

- De stora skillnaderna i hur samhället förändrades när telegrafnätet byggdes ut har jag sett mellan olika landsändar och inte mellan länder. I en jämförelse jag gjort mellan Helsingborg och Piteå är det svårt att tro att städerna ligger i samma land!

Jonas Harvard menar att hans forskningsresultat visar hur Nordens och Sveriges historia alltid måste ses i sitt större sammanhang. Inom vissa områden det finns en tydlig nordisk särart, inom andra saknas den.

Men att Norden som begrepp ändå är en meningsfull avgränsning råder det inget tvivel om.

- Genom Nordic Spaces har jag fått en djupare inblick i vad som förenar länderna i Norden. Den gemensamma historien betyder mycket för människor än idag, säger han.

Omfattande publicering
De nio deltagande forskningsprojekten valdes ut bland drygt 150 sökande och den vetenskapliga publiceringen har varit omfattande. Omkring 400 artiklar, bokkapitel, monografier och antologier har producerats under de fem år som projektet varit igång. Man har också fått ett avtal med det välrenommerade brittiska förlaget Ashgate om en bokserie kallad ”The Nordic Experience”. Den första av fem böcker i serien publiceras i slutet av året.

Delprojekt
1) Imaginative Geographies in late Soviet Russian Culture. (Projektledare: Sanna Turoma, Harriman Institute, Columbia University, New York/Aleksanteri Institute, Helsingfors universitet).

2) Distant news and local opinion: How the Telegraph Affected Spatial and Temporal Horizons in Northern Scandinavia, 1850-1880. (Projektledare : Jonas Harvard, projektkoordinator, CBEES, Södertörns högskola).

3) Arctic Norden: Science, Diplomacy and the Formation of a Post-War European North. (Projektledare: Sverker Sörlin, Professor vid KTH).

4)   Nordic Profile: The Image of the Nordic Community in Latvian Printed Mass Media from the End of XIX Century to XXI Century . (Projektledare: Valters Ščerbinskis, historiker vid Latvian State Archives).

5) Baltic regionalism: Constructing Political Space(s) in Northern Europe, 1800-2000. (Projektledare:  Eero Medijainen, Professor vid University of Tartu).

6) Nordic Spaces in the North and North America: Heritage Preservation in Real and Imagined Nordic Places. (Projektledare: Lizette Gradén, forskare vid Konstfack).

7) The Nordic Model of Democracy: Diffusion, Competition, Europeanisation. (Projektledare: Nicholas Aylott, docent vid Södertörns högskola).

8) National History – Nordic Culture: Negotiating identity in the museums. (Projektledare: Peter Aronsson, Professor vid Linköpings universitet.

9) Dance in Nordic Spaces: The Formation of Corporeal Identities. (Projektledare: Petri Hoppu, forskare vid University of Tampere).

Läs mer om Nordic Spaces / Nordiska rum: www.nordicspaces.com

Kontakt: Jonas Harvard, mobil: 070-248 92 82, e-post jonas.harvard@sh.se