Skip to main content

Marinarkeologiska fynd i Birka

Pressmeddelande   •   Okt 04, 2010 10:50 CEST

Genom sommarens marinarkeologiska utgrävningar vid Birka framträder en annan vikingavärld än den man hittills sett. Forskarnas unika fynd kan berätta om platsen och vikingatiden på ett nytt sätt.

Det finns fem större stensamlingar i strandområdet nedanför det som kallas Svarta jorden, platsen för vikingastaden Birka på Björkö i Mälaren. Fyra av dem ligger idag på land i direkt anslutning till strandkanten medan den femte befinner sig under vattnet utanför Båtudden. Undersökningar visar att stenkonstruktionerna bör vara uppförda under birkatid, det vill säga 700-900-talen. Här har Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola, och hans kollegor i sommar utfört marinarkeologiska undersökningar i anslutning till Mälaröns vattenområden.

Vikingatida stenkistor
- Ett mål med sommarens undersökningar var att försöka fastställa om dessa stensamlingar var anlagda och eventuellt utgjort underlag för någon form av kistkonstruktion, berättar Johan Rönnby.

Birka var en sjöstad, och kunskaper om platsens "maritima sida" är därför en mycket viktig del av hur staden skall tolkas och förstås. Resultaten från sommarens undersökning visar tydligt att ett maritimt perspektiv och en marinarkeologisk metod kan få stor betydelse för framtida Birkaforskning.

Hur var hamnverksamhet och sjöfarten organiserad i Birka? Fanns det flera hamnar med olika funktion och kanske olika användare? Vilka olika typer av fartyg besökte staden och vad var de lastade med? Det är några av de frågor som forskarna hade med sig när de började arbeta med projektet "Maritima Birka" som startade 2007, ett samarbete mellan forskningscentret MARIS vid Södertörns högskola och Statens maritima museer.

Välbevarade fynd
Många fynd från de marinarkeologiska utgrävningarna som just avslutats visar att det rör sig om en vikingatida hamn av stora mått. Johan Rönnby är inte förvånad över att det fanns stora hamnanläggningar vid Birka, men tycker det är märkligt att det inte uppmärksammats förut.
- Helt klart är att det funnits en mycket större hamnkonstruktion utanför Svarta jorden än vad man tidigare känt till, konstaterar han.

Genom provgropsgrävning under vattnet ville man också försöka fastställa kulturlagrets utbredning och omfattning. Och dykarna kom gång på gång upp med fynd av bland annat flisor, ben och nötter. I lagret finns också ett stort antal mycket välbevarade träföremål, bland annat ett spant till ett vikingaskepp.

- Dessa vardagsföremål i form av skedar, träspatlar och knappar som vi hittade ger en märklig känsla av närhet. Det är en annan vikingavärld än den man är van vid genom "landföremål".

I utgrävningar på land hittar man inte bevarade träföremål från den här tiden, eftersom de för länge sedan förmultnat. Men vattnet har en större förmåga att bevara organiskt material.
- Fyndmaterialet visar mycket påtagligt på marinarkeologins möjlighet att komplettera det traditionella arkeologiska fyndmaterialet, säger Johan Rönnby.

Kanske hade Birka en stor vågbrytare eller hamnpir som skyddade en hamnbassäng rakt nedanför Birkas bebyggelse? På bryggorna och ombord på de förtöjda skeppen - och kanske även på isen vintertid - bedrevs en intensiv aktivitet. Det här är några av de hypoteser som med all tydlighet understöds av de välbevarade kulturlagren under vattnet.

- De marinarkeologiska undersökningarna har gett en betydligt mer komplex bild av hamnområdet utanför Svarta jorden än som tidigare var känd, säger Johan Rönnby.

Projektet "Maritima Birka" är ett samarbetsprojekt mellan Sjöhistoriska museet och forskningscentret MARIS vid Södertörns högskola. I årets arbete deltog såväl personal från SSM som magisterstudeter i marinarkeologi och en studerande på turistprogrammet på Södertörns högskola som praktiserar på SMM.

Kontakt: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola: johan.ronnby@sh.se, 070-643 24 61

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.