Skip to main content

Privata alternativ i postväsendets barndom

Pressmeddelande   •   Okt 25, 2010 12:36 CEST

Magnus Linnarsson undersöker i sin avhandling hur det svenska postväsendet var organiserat under 1600-talet. Han visar hur organisationsformerna varierade, och nyanserar därmed bilden av posten som ett typiskt statligt ämbetsverk. Disputation sker den 29 oktober på Södertörns högskola.

Etableringen av posten 1636 innebar en stor organisatorisk utmaning för den svenska staten – en av de största dittills. Magnus Linnarsson beskriver i sin avhandling hur postväsendet förändrades under 1600-talet. Han vill med sin studie ifrågasätta synen på svenska staten som en centraliserad tidigmodern stat.

Postväsende på entreprenad
Från början sköttes postverksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen och lades ut på entreprenad.

-          Bilden av att posten skulle vara ett statligt ämbetsverk från början stämmer inte. Det har under en period funnits många privata alternativ, säger Magnus Linnarsson.

I sin avhandling visar han vilka alternativ som fanns för staten att organisera sin verksamhet, och vilka argument som gavs för att man valde en organisationsform framför en annan. Detta kan i sin tur berätta om hur svenska staten fungerade i tidig modern tid.

I slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet blir posten den helt dominerande infrastrukturen i Sverige för att transportera information. Organisering av ett etablerat postsystem kan beskrivas som inte mindre än en kommunikationsrevolution, som innebar genomgripande förändringar i samhället. Det blev förbättringar i effektivitet, snabbhet, regelbundenhet, och viktigast av allt: det blev billigare. Postkontoren fungerade som samhällets viktigaste informationscentraler.

Under 1600-talet utvecklas posten i Sverige till ett jämförelsevis väloljat maskineri. 1698 skickades enligt bevarade uppgifter 360 000 brev med det svenska postväsendet. Magnus Linnarssons undersökning om hur den svenska staten etablerade och utvecklade verksamheten, ställer relevanta frågor också för 2000-talet. Dagens diskussion om hur, och av vem, den offentliga verksamheten ska skötas har paralleller i 1600-talet, och många av argumenten som fördes fram känns lika brännande nu som då.

Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om utvecklingen av medier och kommunikation runt Östersjön under 1600-talet, och har finansierats av Östersjöstiftelsen. Projektledare har varit professor Kekke Stadin, och övriga medlemmar i projektet Heiko Droste och Örjan Simonson. Avhandlingen har utgivits på förlaget Nordic Academic Press.

Magnus Linnarsson har varit knuten till historiska institutionen i Lund och den nationella forskarskolan i historia, och genomfört sin forskning vid institutionen för genus, kultur och historia på Södertörns högskola.

Kontakt: Magnus Linnarsson, e-post: magnus.linnarsson@sh.se

Avhandling: "Postgång på växlande villkor. Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden." Opponent: Henrik Ågren, Historiska institutionen, Uppsala universitet.

Disputationen sker fredag den 29 oktober kl. 10.15 i sal MA 624, på plan 6 i Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.