Miljöanpassad vattenkraft, ska det vara så svårt?

Samhällsdebattens vågor fortsätter att gå höga i diskussionen om miljöanpassning av vattenkraften i Sverige. Det är positivt. Fråga är långt ifrån enkel och behöver belysas allsidigt för att vi på klokast möjliga sätt skall kunna sjösätta ett regelverk som ger vattenkraftsindustrin långsiktigt hållbara spelregler där vi når både miljömål och EU-direktiv samtidigt som vi säkrar produktionen. 

Vi ser glädjande nog alltfler praktiska exempel på hur bra det går att kombinera befintlig vattenkraft med anläggning av faunapassager som gör att allt liv i vattnet kan ta sig förbi dammarna. Produktionsförlusterna är överlag små, de biologiska vinsterna stora. Alla blir vinnare när vattenkraften miljöanpassas.

Tyvärr fortsätter ledande företrädare från Svensk Energi att sprida en domedagsliknande skräckpropaganda. De senaste månaderna har media svämmats över av verklighetsfrämmande påståenden om att Sverige både stannar och slocknar om de förslag som regeringens utredning om vattenkraften nyligen lagt genomförs i praktiken. Att Svensk Energi valt att ställa sig själva vid sidan av en konstruktiv debatt vet vi redan, men dessvärre har man fortsatt en stor inverkan på politiken.

En av de politiker som sällar sig till Svensk Energis kör är den moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner som på Svenska Dagbladets ”Brännpunkt” (29/12) torgför en oupplyst enögdhet som både förvånar och oroar. Fjellner blandar och ger, klumpar ihop kärnkraft med vattenkraft och hyllar aningslöst småskalig vattenkraft, som enligt Fjellner är positiv och bör öka. Insikter om eller förståelse för vattenkraftens väldokumenterade, negativa miljöpåverkan lyser med sin frånvaro. Alla miljöåtgärder framstår som onödiga eller för dyra, och då sitter Fjellner ändå i parlamentets miljöutskott. Det är en hållning som är svår att förstå.

Hur mycket skulle då elproduktionen minska vid en miljöanpassning av vattenkraften? Alltifrån tio procent upp till hälften (!) enligt Svensk Energi. Vad säger de ansvariga myndigheterna?I Hav- och vattenmyndighetens remissvar bedöms den minskade elproduktionen uppgå till någon enskild procent av den totala vattenkraftproduktionen i landet om förslagen genomförs, eller motsvarande 0,5 terrawatt (Twh) till drygt tre Twh. HaVs samlade bedömning är att ”en ökad minimitappning samt byggande av fiskvägar inte behöver leda till några omfattande konsekvenser för Sveriges elförsörjning eller på vattenkraftbranschen som helhet”. Energimyndigheten är föredömligt tydlig och skriver att ”myndigheten ser de begränsningar av produktion och reglerförmåga som förslagen kan medföra som motiverade”. Uppriktigheten hedrar Energimyndigheten, vars generaldirektör Erik Brandsma bör veta vad han talar om: Brandsma handplockades av regeringen från Vattenfall.

Sverige har fantastiska förutsättningar för koldioxidfri elproduktion. Vi exporterar redan idag ett stort och växande överskott som är många gånger större än de produktionsminskningar som en nödvändig miljöanpassning av vattenkraften skulle medföra. Enbart Ringhals producerar på två veckor lika mycket som de 1000 minsta vattenkraftverken tillsammans under ett år (1 Twh). Samma mängd el producerar 150 moderna vindkraftverk, och sådana byggdes det 321 stycken i Sverige enbart under år 2013.

Verkligheten ger Svensk Energi bakläxa och fullt stöd åt myndigheterna.I Norrköping har intressenterna kring Motala ström gjort gemensam sak och byggt en faunapassage mitt inne i city. Resultatet har blivit en ny ekopark med fri passage förbi dammar och lekplatser för både barn och fisk. Den nya parken har blivit en blågrön lunga som lyser upp och förgyller statskärnan och utgör en brygga mellan det historiska arvet och ett hållbart nytänkande med samspel mellan människa, kultur, näringsliv och miljö. Elproduktionen då? Jo, den minskade med cirka en procent. 

Grattis Norrköping till klokt tänkande och god samverkan! Till Svensk Energi; kanske läge för ett studiebesök i verkligheten? Välkomna ut.

Stefan Nyström

Generalsekreterare Sportfiskarna