Så påverkades elproduktionen av den varma sommaren 2018

Pressmeddelanden   •   Feb 08, 2019 09:30 CET

Under 2018 hade vattenkraften och vindkraften en lägre elproduktion jämfört med 2017, på grund av det varma sommarvädret. Samtidigt stod kärnkraften för den största andelen av den svenska elproduktionen under året med 42 procent. Elanvändningen var fortsatt oförändrad och Sverige nettoexporterade cirka 11 procent av vår producerade el till utlandet.

Elproduktionen under 2018 blev 158 terawattimmar (TWh), en minskning med knappt 1 TWh jämfört med 2017. 2018 blev dock ett bra produktionsår trots svagare vindar och en varm sommar som påverkade tillrinningen i vattenmagasinen. Detta redovisas i en preliminär årssammanställning baserat på Energimyndighetens månatliga elstatistik.

Kärnkraften var största produktionskällan

Vattenkraft och kärnkraft stod tillsammans för 80 procent av den totala elproduktionen, kärnkraft med 42 procent och vattenkraft med 38 procent. Kärnkraften hade ett stabilt produktionsår och var Sveriges största produktionskälla av el under 2018 med 66 TWh. Vattenkraften producerade mindre än normalt och slutade på en produktion av 61 TWh.

– Vi har haft en varm och lång sommar med lite regn. Detta innebar låga vattennivåer i våra vattenmagasin och därför har det producerats mindre el från vattenkraften. Istället har kärnkraft varit det dominerade kraftslaget under året, säger Camilla Dellby på Energimyndighetens analysavdelning.

Mindre vind men fler vindkraftverk

Vindkraft producerade preliminärt 17 TWh vilket är på samma nivå som under 2017. Generellt var 2018 ett svagt vindår vilket påverkade produktionen. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av vindkraftverk vilket jämnade ut siffrorna. Vindkraftens andel av den totala elproduktionen ligger kvar på 11 procent lika som för 2017. Under 2018 producerade vindkraften mest el under oktober, medan produktionen var som lägst i juli.

Elproduktionen från konventionell värmekraft var 15 TWh och motsvarade drygt 9 procent av den totala elproduktionen under 2018. Solelproduktionen är fortsatt en väldigt liten del av totala elproduktion och ingår inte i denna undersökning.

Oförändrad elanvändning

Den totala användningen av el med förluster vid överföring, var preliminärt 141 TWh år 2018. Detta är närmast en oförändrad siffra för tredje året i rad. Variationer kan ses under året som började med en kall vinter och stor elanvändning första kvartalet. Sedan kom en varm sommar med låg elanvändning som fortsatte med en mild höst och vinter vilket bibehöll den lägre elanvändningen.

Inom sektorn bostäder och service användes 73 TWh el vilket är drygt hälften av elanvändningen i landet. Användningen var något högre än under 2017 med en ökning på 2 procent. Industrins elanvändning uppgick till 50 TWh under 2018 och utgjorde 35 procent av den totala elanvändningen. Användningen var 0,7 TWh lägre än under 2017.

Fortsatt hög nettoexport av el

2018 nettoexporterades 17 TWh och därmed har Sverige varit nettoexportör av el åtta år i följd. Den höga nettoexporten beror på en kombination av högre elproduktion och oförändrad elanvändning. Nettoexporten på 17 TWh motsvarar 11 procent av den totala elproduktionen och 12 procent av elanvändningen inom landet under året.

Om undersökningen

Publikationen ”Månatlig elstatistik och byten av elleverantör” är en totalundersökning där SCB undersöker elanvändningen och byten av elleverantör. Energiföretagen Sverige ansvarar för att undersöka eltillförsel på uppdrag av Energimyndigheten. I undersökningen om elanvändning ingår större och medelstora arbetsställen inom industrin, dessutom gas-, värme- och vattenverk samt järn- och spårvägar. Svarsfrekvensen är cirka 97 procent av totala antalet företag, vilket är en hög täckningsgrad och medför ett bra och tillförlitligt undersökningsresultat. I samband med publicering av elstatistik för december månad publiceras preliminär elstatistik för helåret 2018 på SCBs webbplats där även fler uppgifter redovisas.

För mer information, kontakta:

Camilla Dellby, Energimyndigheten, telefon 016-544 21 16 samt
Mattias Arvidsson, SCB, telefon 010-479 66 83

Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. 

Från 25 maj 2018 gäller dataskyddsförordningen (GDPR) som lag i EU:s alla medlemsländer. Energimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som görs i vår verksamhet. Här kan du läsa mer om hur vi behandlar personuppgifter, och vilka rättigheter du har.

Under 2018 hade vattenkraften och vindkraften en lägre elproduktion jämfört med 2017, på grund av det varma sommarvädret. Samtidigt stod kärnkraften för den största andelen av den svenska elproduktionen under året med 42 procent. Elanvändningen var fortsatt oförändrad och Sverige nettoexporterade cirka 11 procent av vår producerade el till utlandet.

Läs vidare »

Affärsmöjligheter i Indien för svenska företag

Pressmeddelanden   •   Jan 22, 2019 13:58 CET

Energimyndighetens India Sweden Accelerator Program (ISIA) har framgångsrikt hjälpt över 20 svenska företag in på den indiska marknaden. Företag med expansionsdrömmar i Indien har nu möjlighet att söka till ny programomgång i ISIA. Sista ansökningsdag är 8 februari.

Internationell tävling viktig språngbräda för innovationsbolaget Meva Energy

Pressmeddelanden   •   Jan 21, 2019 14:05 CET

Våren 2017 deltog Meva Energy i den internationella tävlingen SET 100. De placerade sig bland topp tre finalisterna och blev uppmärksammade av Europeiska investeringsbanken EIB.

Smart City Sweden plattformen är redo att dras igång

Pressmeddelanden   •   Jan 08, 2019 10:00 CET

Energimyndigheten ger Svenska Miljöinstitutet IVL i uppdrag att driva regeringsuppdraget Smart City Sweden. IVL ska gemensamt med regioner och andra aktörer vidareutveckla, koordinera och hålla samman besöksverksamheten inom ramen för en nationell demonstrationsplattform.

124 miljoner ska bidra till framtidens energisystem

Pressmeddelanden   •   Dec 19, 2018 13:00 CET

Ammoniak som förnybart bränsle och genusanalys med fokus på män i energisektorn – det är några av de projekt som ska ge viktiga kunskaper som har betydelse när framtidens energisystem utvecklas. Tjugosex projekt får nu dela på cirka 124 miljoner kronor.

Förslag på stopp för nya anläggningar i elcertifikatsystemet efter 2030

Pressmeddelanden   •   Dec 18, 2018 13:00 CET

Energimyndigheten föreslår ett stopp för nya anläggningar i elcertifikatsystemet efter den 31 december 2030. Syftet med elcertifikatsystemet är att stimulera en marknadsdriven och teknikneutral utbyggnad av förnybar elproduktion, för att kunna nå produktionsmålet till så låg kostnad som möjligt. Ett datumstopp är den stoppmekanism som mest bibehåller dessa funktioner.

Elcertifikatsystemet är Sveriges primära stödsystem för förnybar elproduktion, och sedan systemet infördes 2003 har den förnybara elproduktionen ökat med nästan 32 TWh. Det motsvarar mer än en femtedel av Sveriges elanvändning. Genom systemets teknikneutrala och marknadsbaserade utformning har utbyggnaden skett på ett kostnadseffektivt sätt, till en låg kostnad för slutkonsumenter av el.

Energimyndighetens förslag om ett datumstopp 2030 bygger vidare på systemets kvaliteter och innebär:

  • Att elcertifikatsystemet bibehåller sin kostnadseffektiva funktion där priset på elcertifikat går ner om behovet av stöd för nya anläggningar minskar.
  • En enkel och förutsägbar stoppmekanism.
  • En svensk stoppmekanism som fungerar väl ihop med den norska stoppmekanismen även vid en snabb utbyggnad av förnybar el.

Energimyndighetens bedömning är att målet på 46,4 TWh ny förnybar elproduktion kommer att uppnås utan ingrepp i marknaden. Därför finns inte skäl för en stoppmekanism som syftar till att hålla priset på elcertifikat uppe genom att balansera utbud och efterfrågan på elcertifikaten. En genomsnittlig prisökning med så lite som tio kronor per certifikat (1 öre/kWh) mellan åren 2019 och 2045 skulle motsvara en konsumentkostnad på omkring sju miljarder kronor.

–Vi har tagit oss an uppdraget utifrån ett helhetsperspektiv och anser att förslaget skapar goda förutsättningar för att fortsätta resan mot 100 procent förnybar elproduktion. Elcertifikatsystemet finns till för att målet till 2030 ska nås till lägsta möjliga kostnad för elkonsumenterna, och vi bedömer samtidigt att förslaget inte kommer att påverka framtida investeringar i förnybar kraftproduktion i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.

Under de senaste femton åren har utbyggnaden av förnybar el i stor utsträckning skett tack vare elcertifikatsystemet. Nu sker en mycket snabb utbyggnad av vindkraft där elcertifikatsystemets mål och kvoter inte längre är en ekonomisk förutsättning för investeringarna. Visserligen har möjligheten till fortsatt godkännande inom elcertifikatsystemet skyndat på nuvarande utbyggnad men avgörande för de nya investeringarna är faktorer såsom teknikutveckling, god tillgång på stora vindkraftsprojekt, låg konkurrens om projekten, låga räntor och nya finansieringsavtal. Både det gemensamma utbyggnadsmålet tillsammans med Norge, och Sveriges nya ambition om ytterligare 18 TWh förnybar el, byggs nu mycket tidigare än väntat.

– Vår analys visar att den så kallade reserven av elcertifikat kommer att bli omfattande efter 2020 som följd av den tidiga utbyggnaden av förnybar elproduktion. En trolig prisutveckling, oavsett vilken stoppmekanism som införs, är att priset på elcertifikat blir lågt till dess att reserven har minskat, säger Fredrik Forsberg, projektledare vid Energimyndigheten.

Norges Vassdrags och Energidirektorat (NVE) har i sin rapport för kontrollstationsuppdraget 2019 kommit till samma slutsats som Energimyndigheten. NVE förordar att ett datumstopp 2030 ska införas i Sverige.

Om uppdraget

Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad. Inom den gemensamma marknaden är målet att öka elproduktionen med 28,4 TWh från 2012 till och med 2020. Sverige har även som mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ge förslag till hur stoppmekanismen i elcertifikatsystemet kan utformas. En stoppmekanism beskriver när elcertifikatsystemet stängs för anslutning av nya anläggningar. Stoppmekanismen ska bidra till att produktionsmålet uppfylls, samt skapa förutsättningar för att det finns tydliga regler för aktörerna på marknaden före och efter det nya målåret 2030. Enligt överenskommelsen med Norge ska en stoppmekanism införas i Sverige innan den 31 december 2020.

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket.

NVE har fått i uppdrag att analysera konsekvenserna för elcertifikatmarknadens funktion och för olika marknadsaktörer av olika utformningar på en stoppregel i Sverige. NVE har överlämnat underlag för kontrollstation 2019. Deras rapport på finns att ladda ner på NVE:s webbplats.

Myndigheternas rapporter kommer att remitteras av den svenska regeringen och av Olje- og energidepartementet.

Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. 

Från 25 maj 2018 gäller dataskyddsförordningen (GDPR) som lag i EU:s alla medlemsländer. Energimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som görs i vår verksamhet. Här kan du läsa mer om hur vi behandlar personuppgifter, och vilka rättigheter du har.

Energimyndigheten föreslår ett stopp för nya anläggningar i elcertifikatsystemet efter den 31 december 2030. Syftet med elcertifikatsystemet är att stimulera en marknadsdriven och teknikneutral utbyggnad av förnybar elproduktion, för att kunna nå produktionsmålet till så låg kostnad som möjligt. Ett datumstopp är den stoppmekanism som mest bibehåller dessa funktioner.

Läs vidare »

Hur går omställningen av transportsektorn till fossilfrihet?

Pressmeddelanden   •   Dec 03, 2018 12:30 CET

Energimyndigheten, Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys, Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans tagit fram ett paket på 31 indikatorer. Indikatorernager en samlad bild av hur omställningen av transportsektorn går, samt hur andra relevanta samhällsmål och områden utvecklas. På flera områden går utvecklingen åt rätt håll.

Vi är fler, men använder inte mer el

Pressmeddelanden   •   Nov 30, 2018 09:35 CET

Förra året låg elanvändningen i Sverige på samma nivå som år 1990, trots att befolkningsmängden har ökat med ungefär 1,5 miljoner. Totalt producerades 160,5 TWh el i Sverige, vilket var mer än vad vi använde. Det framgår av Energimyndighetens årliga undersökning om produktion och användning av el och fjärrvärme.

Regionala insatser ökar investeringar i solcellsanläggningar

Pressmeddelanden   •   Okt 25, 2018 10:00 CEST

Antalet nätanslutna solcellsanläggningar fortsätter att öka. Den installerade effekten har ökat med 65 procent i Sverige mellan 2016 och 2017. Det visar Energimyndighetens senaste rapport som analyserar utvecklingen av solcellsinstallationer.

Gemensamt initiativ för en hållbar vindkraftsutbyggnad

Pressmeddelanden   •   Okt 24, 2018 16:40 CEST

Energimyndigheten och Naturvårdsverket ska tillsammans ta fram en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Uppdraget presenteras idag av Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén tillsammans med Naturvårdsverkets motsvarighet Björn Risinger under ett framträdande på konferensen Vind 2018.

Kontaktpersoner 44 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Presschef
  • prduesnqs@htenererrbgiscmyqzndpbigeuhezjtetpn.cyseot
  • 016-544 23 99

  • Presskontakt
  • prelesrys@bdenuoerhgginmmyeanddxigmjhespterfn.mcseyu
  • 016-544 23 99

Om Energimyndigheten

Ett hållbart energisystem gynnar samhället!

Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap om effektivare energianvändning och andra energifrågor till hushåll, företag och myndigheter.

Förnybara energikällor får utvecklingsstöd, liksom smarta elnät och framtidens fordon och bränslen. Svenskt näringsliv får möjligheter till tillväxt genom att förverkliga sina innovationer och nya affärsidéer.

Vi deltar i internationella samarbeten för att nå klimatmålen, och hanterar olika styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med utsläppsrätter. Vi tar dessutom fram nationella analyser och prognoser, samt Sveriges officiella statistik på energiområdet.

Adress