Ökat fokus på energiforskningen

En fortsatt ökande satsning på energiforskning och samhällsnytta är nödvändigt om Sverige ska nå energi- och klimatmålen till år 2050. Det konstaterar Energimyndigheten i den rapport som idag lämnades över till regeringen.

Rapporten är ett underlag till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. I utredningsarbetet har Energimyndigheten bland annat tittat närmare på relationen mellan nyfikenhetsbaserad grundforskning, och den behovsmotiverade forskningen där högskolor, universitet och näringsliv tillsammans tar sig an utmaningarna kring energi- och miljöteknik, innovation och kommersialisering.

– Vi kan utifrån våra tidigare satsningar på behovsmotiverad forskning se att det leder till resultat. Resultaten bidrar inte enbart till utvecklingen av det hållbara energisystemet utan också till ekonomisk tillväxt, exportmöjligheter och arbetstillfällen i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Andres Muld.

I rapporten framgår också att Europeiska rådet 2009 slog fast att offentliga och privata insatser för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet behöver fördubblas globalt sett fram till 2012 och fyrdubblas till 2020. International Energy Agency, IEA, bedömde 2010 att forskning (exklusive grundforskning), utveckling och demonstration för energi- och miljöteknik behöver två- till femdubblas. Energimyndighetens instämmer i bedömningen att det behövs kraftiga satsningar inom området. Sverige har i dag den lägsta energiforskningsbudgeten per invånare bland de nordiska länderna.

– En omställning av energisystemet kräver dels teknikutveckling, dels lämpliga styrmedel som samverkar, samt att planerings- och beteendefrågor hanteras genomtänkt av samhällets alla aktörer. Det är en framgångsrik modell som redan gett mycket goda resultat. Den arbetsmodellen blir ännu viktigare med tanke på de utmaningar som en omställning av energisystemet till 2050 innebär, säger Zofia Lublin, avdelningschef vid Energimyndighetens analysavdelning.

En framgångsfaktor är att den myndighet som har i uppdrag att genomföra regeringens energipolitik har tillgång till många verktyg, från att föreslå styrmedel och energieffektiviseringsinsatser, till god kunskap om teknikstatus, forskningsläget och utvecklingspotential. Den instans som ansvarar för forsknings- och utvecklingsinsatser måste även ha god kunskap om styrmedel och beteendefrågor. Förstärkningen går åt båda håll.

– Näringslivet ser tydliga nyttor med satsningarna och går in med ännu mer finansiering än staten i dessa forsknings- och teknikutvecklingsprojekt. Samfinansieringen innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ökar, att industrin kan ta större risker, och att de deltar i mer långsiktiga insatser än vad de annars hade haft möjlighet att göra, säger Andres Muld.

Många av de projekt som genomförs i dag är dessutom samarbeten mellan de statliga forskningsfinansiärerna, högskolorna och näringslivet, vilket leder till höjd kompetens i ett brett samhällsperspektiv.

Rapporten: FOI för ett hållbart energisystem

Kontakt:
Michael Rantil, utredare vid Energimyndigheten, telefon 016-544 20 31
Ola Westberg, pressekreterare Energimyndigheten, telefon 016-544 20 36