Sjukfrånvaro minskar i staten

Pressmeddelanden   •   Maj 15, 2018 09:00 CEST

Trenden med ökad sjukfrånvaro i staten har brutits för första gången på sex år, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har dock fortsatt ökat.

I de statliga myndigheterna uppgick sjukfrånvaron till 4,0 procent av den tillgängliga arbetstiden år 2017. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående året, men frånvaron ligger fortfarande 0,8 procentenheter högre jämfört med år 2013.

Sjukfrånvaro på mer än 60 dagar, så kallad långtidsfrånvaro, har fortsatt ökat som andel av den totala sjukfrånvaron, till 55,5 procent för år 2017 jämfört med 2013 då den utgjorde 43,2 procent.

Sjukfrånvaron för kvinnor minskade med 0,1 procentenheter under fjolåret och uppgick till 5,4 procent. Männens sjukfrånvaro har minskat med 0,2 procentenheter under samma period och uppgick till 2,5 procent.

Fördelat på åldersgrupper har frånvaron minskat mest för den mellersta och den äldsta gruppen, med anställda som är 30 till 49 år respektive 50 år eller äldre. Sjukfrånvaron minskade med 0,2 procentenheter för båda dessa grupper. I den yngsta gruppen, 29 år eller yngre, förblev frånvaron oförändrad.

Statskontorets sammanställning och jämförelser av sjukfrånvarostatistik bygger på redovisade uppgifter från 198 myndigheter enligt deras årsredovisningar för år 2017.

Läs Sjukfrånvaron i staten 2017

Kontakt:
Eero Carroll, utredare Statskontoret, tel: 08-454 46 64, e-post: eero.carroll@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Trenden med ökad sjukfrånvaro i staten har brutits för första gången på sex år, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har dock fortsatt ökat.

Läs vidare »

Bättre styr- och stödmaterial med kommunal medverkan

Pressmeddelanden   •   Maj 02, 2018 14:30 CEST

Statliga myndigheters föreskrifter, kunskapsstöd, vägledningar och annat styr- och stödmaterial blir bättre när kommunala medarbetare medverkar i att ta fram materialet, konstaterar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. Rapporten visar att myndigheter inom skola, hälso- och sjukvård, social omsorg, fysisk planering och miljö arbetar ambitiöst med att involvera kommunala medarbetare när de tar fram styr- och stödmaterial riktat till dessa verksamheter. Medarbetarna i kommuner och landsting är också överlag nöjda med materialet från de statliga myndigheterna.

Statliga myndigheter med mycket kontakter med kommunal verksamhet och med egen praktisk erfarenhet av verksamheten har särskilt goda förutsättningar att ta fram användbart material. Det material som Kemikalieinspektionen tar fram är exempelvis mycket uppskattat av de kommunala användarna. Det finns däremot inga större skillnader mellan olika verksamhetsområden när det gäller hur kommunala medarbetare ser på styr- och stödmaterialets användbarhet.

Om myndigheterna inte involverar dem som är tänkta att använda materialet är risken stor att materialet inte används i den utsträckning som det var tänkt. Det kan t.ex. vara fallet när en myndighet har mycket kort tid på sig för att ta fram materialet och därför inte hinner involvera kommunala medarbetare.

-Det är viktigt att myndigheterna tar tillvara den kompetens och erfarenhet som finns hos medarbetarna i kommuner och landsting. Det är de som är bäst på att avgöra om ett material är användbart i den egna verksamheten och att se vilka praktiska problem som kan uppstå vid tillämpningen, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs rapporten Bättre stöd med kommunal medverkan – hur myndigheter involverar medarbetare i kommuner och landsting när styr- och stödmaterial tas fram

Kontakt:
Peter Ehn, utredare på Statskontoret, tel. 08-454 47 65, peter.ehn@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Statliga myndigheters föreskrifter, kunskapsstöd, vägledningar och annat styr- och stödmaterial blir bättre när kommunala medarbetare medverkar i att ta fram materialet, konstaterar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag.

Läs vidare »

Mycket fungerar bra, men folkbildningen har också utmaningar

Pressmeddelanden   •   Apr 18, 2018 09:00 CEST

Folkbildningen har en stor betydelse för många som deltar i verksamheterna på folkhögskolor och i studieförbund. Det visar Statskontorets samlade utvärdering. Det finns dock områden som folkbildningen bör utveckla för att bättre bidra till de fyra syften som staten har med statsbidraget till folkbildningen.

Folkbildningen får varje år bidrag från staten. Statsbidraget ska bidra till att

  • stärka och utveckla demokratin
  • göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  • utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  • bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen genomfört en samlad utvärdering av folkbildningen utifrån de fyra syftena med statsbidraget. Vi har tidigare lämnat en delrapport i april 2016 och en lägesbeskrivning i april 2017. Vi har nu lämnat vår slutrapport.

Folkbildningen uppfyller syftena med statsbidraget

Statskontorets utvärdering visar att folkbildningens pedagogik stärker självförtroendet och förmågan att prestera. Det ger i sin tur mod att utbilda sig och engagera sig i samhället. Pedagogiken främjar även en ökad tolerans och öppenhet mot människor med annan bakgrund och andra erfarenheter.

Folkbildningen bidrar också till att utjämna utbildningsklyftor genom att erbjuda utbildningsmöjligheter för dem som inte har lyckats i det ordinarie skolväsendet. Deltagare på folkhögskolornas allmänna kurs går vidare till eftergymnasiala studier och tar en eftergymnasial examen i nästan samma utsträckning som jämförbara deltagare på Komvux. Det visar en studie som Statskontoret har låtit göra.

Men folkbildningen behöver också utvecklas

Folkhögskolor och studieförbund uppvisar en mångfald bland sina deltagare, men saknar ibland tillräckligt effektiva strategier för att nå människor som inte tillhör deras traditionella målgrupper. Det gäller t.ex. folkhögskolornas estetiska kurser och studiecirklar inom kulturområdet som lockar få deltagare med utländsk bakgrund.

– Folkhögskolor och studieförbund ska värna de verksamheter som fungerar väl, men de behöver också utarbeta strategier för hur verksamheten ska utvecklas för att kunna nå fler, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs rapporten En folkbildning i tiden – en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget


Kontakt: Charlotte Andersson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 4731, charlotte.andersson@statskontoret.se


Faktaruta om folkbildningen
Folkbildningen består av verksamhet i studieförbund och folkhögskolor. År 2017 fördelade Folkbildningsrådet 3,9 miljarder kronor i statsbidrag till 10 studieförbund och 154 folkhögskolor. Folkbildningsrådet är en ideell organisation som representerar studieförbunden och folkhögskolorna. Även Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna fördelade en del av anslaget till folkbildningen, 170 miljoner, till folkbildning inom idrotten.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Folkbildningen har en stor betydelse för många som deltar i verksamheterna på folkhögskolor och i studieförbund. Det visar Statskontorets samlade utvärdering. Det finns dock områden som folkbildningen bör utveckla för att bättre bidra till de fyra syften som staten har med statsbidraget till folkbildningen.

Läs vidare »

Antalet rättsintyg har minskat under senare år

Pressmeddelanden   •   Feb 28, 2018 10:00 CET

Majoriteten av alla rättsintyg har under den senaste tioårsperioden utfärdats av Rättsmedicinalverket. Men antalet har minskat. Det visar Statskontorets utvärdering av rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006. Statskontoret lämnar i en rapport till regeringen ett antal förslag på åtgärder för att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet.

Syftet med rättsintygsreformen var att höja kvaliteten på rättsintygen och stärka rättssäkerheten i rättsprocessen, genom att fler rättsintyg ska utfärdas av Rättsmedicinalverket.

Statskontorets analys visar att den övervägande majoriteten av rättsintygen under perioden 2007–2016 har utfärdats av Rättsmedicinalverket, antingen av rättsläkare eller av andra läkare som myndigheten har haft avtal med.

Men sedan 2008 har antalet rättsintyg från myndigheten minskat med cirka en tredjedel. Även antalet rättsintyg från offentliga och enskilda vårdmottagningar har minskat under senare år. Det innebär att det totala antalet rättsintyg som utfärdas i Sverige har minskat över tid.

Förändringar i rättsintygsverksamheten är en förklaring

För att förbättra rättsintygens kvalitet utfärdas sedan 2017 samtliga rättsintyg vid Rättsmedicinalverket av myndighetens rättsläkare. Rättsmedicinalverket har också utbildat ett antal externa läkare som genomför kroppsundersökningar, men inte utfärdar rättsintyg, i myndighetens regi. Men Statskontorets undersökning visar att kännedomen om dessa så kallade forensiska dokumentationsläkare fortfarande är låg bland polis och åklagare. De utnyttjas därför ännu inte i tillräcklig utsträckning.

Omständigheter i brottsutredningen avgör om rättsintyg begärs

Vår analys visar att omständigheterna i den enskilda brottsutredningen också påverkar om och varifrån polis och åklagare begär ett rättsintyg. Till exempel kan det handla om hur hög sannolikheten för åtal är. Vår bedömning är att det har blivit vanligare att förundersökningsledare inom Polisen enbart begär ut patientjournaler över personskador, istället för rättsintyg.

Viktigt att öka tillgängligheten till rättsmedicinsk kompetens

För att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet lämnar Statskontoret ett antal förslag. Förslagen handlar bland annat om att förbättra samarbetet mellan Rättsmedicinalverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, öka tillgängligheten till rättsmedicinsk kompetens, se över hur prissättningen på rättsintygen kan förbättras och säkerställa kvaliteten på intygen.

– Det är viktigt att det finns god tillgänglighet till Rättsmedicinalverkets tjänster för rättsintyg och att polis och åklagare känner till att de forensiska dokumentationsläkarna finns. Det är en fråga om rättssäkerhet, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs rapporten Utvärdering av rättsintygsreformen

Kontakt:
Gabriella Jansson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 4766, gabriella.jansson@statskontoret.se


Faktaruta

  • Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006.
  • Rättsintyg är medicinska utlåtanden på personskador som läkare utfärdar och som polis och åklagare hämtar in för att använda i en brottsutredning eller som bevis i en brottsmålsrättegång.
  • Rättsintyg kan utfärdas antingen av rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, men också av andra legitimerade läkare.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Majoriteten av alla rättsintyg har under den senaste tioårsperioden utfärdats av Rättsmedicinalverket. Men antalet har minskat. Det visar Statskontorets utvärdering av rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006. Statskontoret lämnar i en rapport till regeringen ett antal förslag på åtgärder för att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet.

Läs vidare »

Arbetsförmedlingens förnyelseresa har hittills lett till få förbättringar för arbetsförmedlarna

Pressmeddelanden   •   Feb 28, 2018 09:00 CET

Arbetsförmedlingen bedriver sedan 2014 ett förändringsarbete som kallas förnyelseresan. Statskontoret konstaterar i en rapport att arbetet är väl motiverat och förankrat hos medarbetarna. Men arbetsförmedlarna upplever sällan att förändringsarbetet har resulterat i bättre förutsättningar att göra bedömningar och ge stöd till arbetssökande och arbetsgivare.

Statskontoret bedömer att förändringsarbetet har lett till att Arbetsförmedlingens verksamhet har blivit bättre inom flera områden, till exempel när det gäller myndighetens styrning och uppföljning. Förändringsarbetet är också motiverat utifrån de problem som myndigheten har haft.

Chefer saknar stöd
Medarbetarna ser också överlag positivt på förändringsarbetets innehåll. Men endast var fjärde arbetsförmedlare märker av konkreta förbättringar i sin arbetssituation. Arbetsförmedlingens chefer saknar också delvis stöd och utrymme för sitt ledarskap, vilket leder till att förändringsarbetet inte blir tillräckligt konkret för medarbetarna.

Arbetsförmedlarna behöver bättre förutsättningar
Det finns fortfarande flera hinder för att arbetsförmedlarna ska kunna göra professionella bedömningar, till exempel att IT-stödet är bristfälligt och att administrationen tar tid från viktigare arbetsuppgifter. Arbetsförmedlingen har infört ett så kallat självledarskap, som bland annat innebär större eget ansvar för arbetsförmedlarna. Självledarskapet är uppskattat bland arbetsförmedlarna och har lett till ökat utrymme i arbetet, men det är samtidigt otydligt hur det ska användas i praktiken, visar Statskontorets utredning.

Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingen nu behöver se till att cheferna får tillräckligt med stöd och att arbetsförmedlarna får bättre förutsättningar att göra professionella bedömningar.

- Vi föreslår att Arbetsförmedlingen prioriterar de delar inom förändringsarbetet som har störst potential att förbättra arbetsförmedlarnas arbetssituation, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs Arbetsförmedlingens ledning och styrning. Delrapport om förändringsarbetets genomslag

Kontakt:
Jan Boström, utredare Statskontoret tel. 08-454 47 80, jan.bostrom@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Arbetsförmedlingen bedriver sedan 2014 ett förändringsarbete som kallas förnyelseresan. Statskontoret konstaterar i en rapport att arbetet är väl motiverat och förankrat hos medarbetarna. Men arbetsförmedlarna upplever sällan att förändringsarbetet har resulterat i bättre förutsättningar att göra bedömningar och ge stöd till arbetssökande och arbetsgivare.

Läs vidare »

Utvärdering av Upphandlingsmyndigheten

Pressmeddelanden   •   Okt 31, 2017 09:00 CET

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Utvärderingen visar att myndigheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att den därför har potential att utveckla resultaten ytterligare framöver.

Myndigheten bidrar till målen för offentlig upphandling
Upphandlingsmyndigheten har hittills visat bäst resultat vad gäller att bidra till en rättssäker offentlig upphandling. Även att främja miljöhänsyn i upphandlingar fungerar relativt väl. I det fortsatta arbetet behöver Upphandlingsmyndigheten arbeta vidare med att stödja effektiva upphandlingar som tar tillvara konkurrensen. Även att främja sociala hänsyn i upphandlingar behöver utvecklas vidare.

Breda målgrupper är en utmaning
Upphandlingsmyndigheten ger stöd i upphandlingsfrågor till andra myndigheter, landsting, kommuner, offentliga bolag och leverantörer. De breda och heterogena målgrupperna utgör en utmaning för myndighetens verksamhet.

"Upphandlingsmyndigheten har mycket breda målgrupper. Det är viktigt att myndigheten fortsätter sin påbörjade analys av målgruppernas behov och prioriterar sin verksamhet utifrån detta", säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Myndighetens kompetensförsörjning är en central fråga
Upphandlingsmyndigheten är först nu, två år efter starten, fullt bemannad. Statskontoret bedömer att myndigheten nu behöver säkerställa sin långsiktiga kompetensförsörjning. Myndigheten behöver medarbetare med hög och eftertraktad kompetens inom olika delar av upphandlingsområdet för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Läs Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Slutrapport

-------------------------------------------------------------

Statskontoret överlämnar rapporten Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten – slutrapport (2017:17) till regeringen den 31 oktober. Statskontoret delredovisade uppdraget den 30 maj 2016 i rapporten Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten – en delredovisning (2016:15).

Kontakt:
Anna Eriksson, Statskontoret tel. 08-454 46 10

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Utvärderingen visar att myndigheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att den därför har potential att utveckla resultaten ytterligare framöver.

Läs vidare »

​​Statens fastighetsverk har inlett ett nödvändigt arbete med att stärka förvaltningskulturen och förhindra korruption inom myndigheten

Pressmeddelanden   •   Sep 29, 2017 09:00 CEST

Det korruptionsförebyggande arbetet inom Statens fastighetsverk (SFV) har haft stora brister. Det visar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. I rapporten konstateras också att SFV nu har påbörjat ett arbete för att komma till rätta med problemen och stärka förvaltningskulturen. Till hjälp i det arbetet lämnar Statskontoret ett antal åtgärdsförslag till myndigheten.

SFV har haft stora problem med organisation, styrning och ledarskap. Det har bidragit till att myndigheten inte har haft tillräcklig beredskap att förebygga och hantera korruption och oegentligheter inom verksamheten. De korruptionshändelser som uppdagades i slutet av 2016 har dock bidragit till att det inom myndigheten i dag finns en betydligt ökad medvetenhet om betydelsen av en god förvaltningskultur. SFV har också påbörjat ett arbete för att stärka förvaltningskulturen.

Statskontoret lämnar på regeringens uppdrag ett antal åtgärdsförslag för SFV:s fortsatta arbete med en god förvaltningskultur. Bland annat föreslår Statskontoret att SFV:s arbete med förvaltningskulturen bör utgå från en samlad strategi med ett tydligt utpekat ansvar för samordning, genomförande och uppföljning. Enligt Statskontoret är det också avgörande för att förändringsarbetet ska bli lyckat att medarbetarna får ett reellt inflytande över arbetet. Vidare behöver SFV bland annat stärka och utveckla ledarskapet i myndigheten, tydliggöra den interna ansvarsfördelningen och se över konsultanvändningen.

- Statens fastighetsverk har ett viktigt arbete med att stärka förvaltningskulturen framför sig. Den rapport Statskontoret överlämnar i dag utgör ett stöd i det arbetet, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs Statens fastighetsverks arbete med en god förvaltningskultur

Kontakt:

Peter Ehn, utredare Statskontoret tel. 08-454 47 65

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Det korruptionsförebyggande arbetet inom Statens fastighetsverk (SFV) har haft stora brister. Det visar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. I rapporten konstateras också att SFV nu har påbörjat ett arbete för att komma till rätta med problemen och stärka förvaltningskulturen. Till hjälp i det arbetet lämnar Statskontoret ett antal åtgärdsförslag till myndigheten.

Läs vidare »

Polisen behöver använda den nya organisationen bättre för att vända resultaten

Pressmeddelanden   •   Sep 28, 2017 09:00 CEST

Statskontorets utvärdering visar att omorganiseringen av Polisen har gett flera positiva effekter under det senaste året. Bland annat har inrättandet av kommunpoliser och medborgarlöften stärkt Polisens samverkan med lokalsamhället. Den nya organisationen har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen inom utredningsverksamheten.

Ett viktigt skäl för att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att utredningsverksamheten under flera år haft en negativ resultatutveckling. De åtgärder som Polisen har genomfört kopplat till omorganisationen har hittills inte påverkat resultaten men det är för tidigt att bedöma vilken effekt de kommer att få. Statskontoret konstaterar dock att en majoritet av åklagarna anser att förmågan att utreda brott har försämrats till följd av omorganiseringen och bland medarbetarna är det få som tror att utvecklingen kommer att vända.

Ledningens beslut får inte alltid genomslag
Statskontorets utvärdering visar att centralt fattade beslut inte alltid får genomslag. Den interna styrningen inom Polisen brister i samordning, analys och förankring. Det leder till att prioriteringar förskjuts nedåt i organisationen och ledningen har inte kontroll över i vilken utsträckning besluten genomförs och vilka resultat de leder till. Statskontoret bedömer att Polisen behöver vidta åtgärder för att målen för omorganisationen ska kunna nås.

- Polismyndigheten behöver bättre utnyttja de möjligheter den nya organisationen ger. För att styrningen ska få genomslag krävs att den utgår från ett helhetsperspektiv och att Polismyndigheten prioriterar, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Bättre förutsättningar för lokalt polisarbete
Ett av målen med reformen är en mer tillgänglig polis närmare medborgarna. Statskontoret bedömer att förutsättningarna för det lokala polisarbetet har stärkts. Men för att på sikt nå målen för reformen behöver Polismyndigheten även fortsatt stödja de lokala cheferna, involvera medarbetarna och se till att det lokala arbetet kan bedrivas långsiktigt. Den nya funktionen områdespolis behöver definieras tydligare.

Läs Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet. Delrapport 2 – om den nya organisationens genomslag

Kontakt:
Erik Axelsson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 46 05, e-post erik.axelsson@statskontoret.se

Statskontoret utvärderar ombildningen av polisen på uppdrag av regeringen. Utvärderingen omfattar i vilken utsträckning ombildningen har skapat bättre förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat och en högre kvalitet i polisens arbete. Den första delrapporten redovisades till regeringen 2016 och slutredovisning ska ske senast 1 oktober 2018.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Statskontorets utvärdering visar att omorganiseringen av Polisen har gett flera positiva effekter under det senaste året. Bland annat har inrättandet av kommunpoliser och medborgarlöften stärkt Polisens samverkan med lokalsamhället. Den nya organisationen har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen inom utredningsverksamheten.

Läs vidare »

MUCF behöver skärpa kontrollen av statsbidrag till ideella organisationer

Pressmeddelanden   •   Sep 27, 2017 13:00 CEST

Statskontorets analys visar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i allt väsentligt fullgör sitt uppdrag. Samtidigt är kontrollen i myndighetens bidragsgivning inte tillräcklig för att förhindra ett felaktigt utnyttjande av bidragen.

MUCF fördelar årligen ut ungefär 350 miljoner kronor i statsbidrag till omkring 400 organisationer. Av det totala beloppet är det endast en liten del som har utnyttjats felaktigt. Statskontoret bedömer dock att det felaktiga utnyttjandet är tillräckligt stort för att rubba allmänhetens förtroende för myndighetens bidragshantering.

MUCF:s bidragskontroll är i hög grad automatiserad och handläggarna har ett begränsat utrymme för att göra kvalificerade bedömningar och kontroller. Statskontoret anser därför att regeringen bör göra vissa omfördelningar i MUCF:s anslag så att mer resurser kan läggas på myndighetens bidragshantering.

Statskontoret anser att regeringens styrning av MUCF kan utvecklas. Regeringen bör förenkla de förordningar som styr bidragen och förtydliga myndighetens kunskapsuppdrag. Regeringen bör också förbättra samordningen av de uppdrag MUCF får från olika departement.

MUCF:s förmåga att fatta svåra bidragsbeslut behöver stärkas. Detta gäller i synnerhet när myndigheten ska bedöma om en organisation är demokratiskt uppbyggd och respekterar demokratiska värderingar. Statskontoret föreslår därför att regeringen överväger att inrätta ett särskilt råd eller nämnd som kan bistå MUCF i sådana ärenden.Statskontoret föreslår även att det ska upprättas en databas som ger bidragsgivande myndigheter en överblick över statens bidragsgivning till ideella organisationer.

”Det är viktigt att regeringen stärker förutsättningarna för MUCF:s bidragskontroll och att skattepengar inte betalas ut till organisationer som bryter mot förordningarna som reglerar bidragen”, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Kontakt:

Michael Kramers, Statskontoret, tel. 08-454 46 27, e-post: michael.kramers@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Statskontorets analys visar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i allt väsentligt fullgör sitt uppdrag. Samtidigt är kontrollen i myndighetens bidragsgivning inte tillräcklig för att förhindra ett felaktigt utnyttjande av bidragen.

Läs vidare »

Ovilja och osäkerhet hinder för uthyrning av privatbostäder

Pressmeddelanden   •   Jun 29, 2017 09:00 CEST

Ovilja och osäkerhet är de främsta hindren för uthyrning av privatbostäder. Det visar Statskontorets analys av hur privatbostadsuthyrningen fungerar som överlämnas till regeringen i dag. Statskontoret lämnar en rad förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att öka uthyrningen.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat hur uthyrningen av privatbostäder kan öka. I vår undersökning till 4 000 medborgare svarade 74 procent av de som har ett extra sovrum att de inte kan tänka sig att hyra ut en del av sin bostad. Den främsta anledningen till att människor inte hyr ut en del av bostaden är att de inte vill ha ytterligare personer i bostaden.

Uthyrning sker främst till närstående

Nära 3 av 4 uthyrningar av en del av bostaden sker också till någon närstående eller bekant eller någon som rekommenderats av en närstående eller bekant. De vanligaste skälen till att människor hyr ut en del av bostaden är att de vill hjälpa någon till en bostad, för att täcka sina utgifter och för att få en extra inkomst. Nästan 9 av 10 som hyr ut sin bostad eller en del av sin bostad har positiva erfarenheter av detta.

Finns potential att öka uthyrningen

Statskontoret bedömer att det utrymmesmässigt finns en potential att öka uthyrningen av framför allt en del av bostaden. I vår undersökning uppger 51 procent att de har ett eller flera sovrum över, som i dag exempelvis används som kontor eller hobbyrum. Viljan att hyra ut är minst bland äldre, som ofta har mer utrymme. Potentialen är med andra ord som störst där viljan är som minst.

Förtydliga vad som gäller och förbättra informationen

Kunskapen om vad som gäller vid uthyrning av bostad är också låg. En förklaring till detta kan vara att både uthyraren och hyresgästen behöver sätta sig in i ett omfattande regelverk, och att det dessutom finns en rad oklarheter i hur reglerna för uthyrning ska tillämpas. Informationen om vilka lagar och regler som gäller är också otillräcklig. Vi bedömer att detta skapar en osäkerhet som bidrar till tveksamheten att hyra ut.

För att få människor att vilja hyra ut i ökad utsträckning krävs därför dels en förändring av inställningen till att hyra ut den egna bostaden, dels tydligare och mer lättillgänglig information om vad som gäller vid uthyrning. Statskontoret föreslår därför att regeringen ger Boverket i uppdrag att initiera en informationskampanj samt att det tas fram en förbättrad statlig webbplats med information om uthyrning av bostäder. Vi förslår även att regeringen tydliggör vilken hyra som får tas ut och inför ett tryggt system för depositioner.

Stimulera anpassning av bostaden för att öka uthyrningen

Ett av skälen till att många inte hyr ut sovrum som de har över är att bostaden i så fall skulle behöva anpassas för uthyrning. Men att planera och bygga en uthyrningsdel innebär ofta en större investering. För att stimulera anpassning av bostaden till uthyrning, föreslår Statskontoret därför att privatbostadsuthyrning blir skattefri under tio år om man bygger en uthyrningsdel. På så sätt kan det befintliga beståndet utnyttjas bättre samtidigt som antalet uthyrningsmöjligheter ökar.

Det saknas också tillräcklig statistik om marknaden för privatbostadsuthyrning. Vi föreslår därför att Boverket får i uppdrag att följa utvecklingen på denna marknad.

Läs rapporten Åtgärder för att öka uthyrningen av privatbostäder

----------------------------------------

Statskontorets uppdrag

  • För att komma till rätta med bostadsbristen arbetar regeringen främst med att öka bostadsbyggandet. Men tillskottet av nyproducerade bostäder kommer inte att räcka för att möta bostadsbristen. Regeringen anser därför att privatbostadsuthyrning är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden.
  • Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat hur privatbostadsuthyrningen fungerar och tagit fram förslag på åtgärder för att öka uthyrningen av privatbostäder.
  • Som privatbostad räknas ägt boende som småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. Andrahandsuthyrning av hyresrätter omfattas alltså inte av Statskontorets uppdrag.

Kontakt:
Åsa von Sydow, utredare Statskontoret, tel 08-454 46 20, e-post: asa.vonsydow@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Ovilja och osäkerhet är de främsta hindren för uthyrning av privatbostäder. Det visar Statskontorets analys av hur privatbostadsuthyrningen fungerar som överlämnas till regeringen i dag. Statskontoret lämnar en rad förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att öka uthyrningen.

Läs vidare »

Bilder & Videor 2 bilder

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Funktionsansvarig Kommunikation
  • malin.ruthstrom@statskontoret.se
  • 08 454 46 26

Om Statskontoret

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Adress

  • Statskontoret
  • Fleminggatan 20
  • 112 26 Stockholm