Små men positiva effekter av tidsomställningen

Pressmeddelanden   •   Nov 15, 2018 09:00 CET

Den tidsomställning som görs två gånger om året har små kända effekter på det svenska samhället. De få effekter som finns är övervägande positiva. Det visar en sammanställning av kunskapsläget som Statskontoret tagit fram på uppdrag av regeringen.

Statskontoret har kartlagt vilka effekter tidsomställningen har i Sverige inom folkhälsa, jordbruk, energi, transporter, fritidsverksamhet och turism.

Kartläggningen visar att omställningen till sommartid sannolikt är positiv för folkhälsan eftersom ljusare och varmare kvällar uppmuntrar till mer fysisk aktivitet. Sommartiden innebär också en viss energibesparing för de svenska hushållen.

Inom andra områden är effekterna så små att de i stort sett saknar betydelse. Mekanisering har till exempel bidragit till att de problem som tidsomställningen tidigare medförde för jordbruket numera är försumbara. Inte heller transportsektorn påverkas nämnvärt av tidsomställningen.

- Tidsomställningen har en ganska liten påverkan på samhället som helhet, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

- De kända effekterna är till största delen positiva, till exempel att ljusare kvällar sannolikt får svenskarna att vara ute och röra på sig mer. Tidigare innebar omställningen problem för till exempel jordbruket, men de problemen har minskat i betydelse.

EU-länderna diskuterar tidsomställningens framtid

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till direktiv som innebär att tidsomställningen ska avskaffas och att varje land själv ska bestämma om de vill ha permanent sommar- eller vintertid. Det har dock inte ingått i Statskontorets uppdrag att ta ställning till om tidsomställningen bör avskaffas, eller vilken permanent tid Sverige borde ha. Rapporten ger därför inte svar på dessa frågor, men Statskontoret konstaterar att såväl permanent sommartid som permanent vintertid skulle medföra vissa nackdelar för folkhälsan. Kommissionens förslag aktualiserar också frågan om vilka konsekvenser som kan följa om EU-länderna väljer olika tid. Om en situation uppstår där Danmark och Sverige kan få olika normaltid, bedömer Statskontoret att effekterna för Öresundsregionen skulle behöva analyseras noggrannare.

Läs Kartläggning av tidsomställningens effekter i Sverige

Kontakt: Karl Nilsson, utredare Statskontoret, karl.nilsson@statskontoret.se tel. 08-454 46 22

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Den tidsomställning som görs två gånger om året har små kända effekter på det svenska samhället. De få effekter som finns är övervägande positiva. Det visar en sammanställning av kunskapsläget som Statskontoret tagit fram på uppdrag av regeringen. Statskontoret har kartlagt vilka effekter tidsomställningen har i Sverige inom folkhälsa, jordbruk, energi, transporter, fritidsverksamhet och turism.

Läs vidare »

Polisen har inte nått målen för omorganisationen

Pressmeddelanden   •   Sep 28, 2018 09:00 CEST

Omorganiseringen av Polisen har förbättrat förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Men målen för reformen har trots detta inte uppnåtts. Polisens förmåga att ingripa mot brott är oförändrad och utredningsverksamhetens resultat har fortsatt att försämras. Polisens tillgänglighet och kontakterna med medborgarna har heller inte förbättrats på något entydigt sätt. Det visar Statskontorets utvärdering av ombildningen av Polisen.

Målsättningen med att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att uppnå bättre verksamhetsresultat och högre kvalitet i Polisens arbete. Statskontoret bedömer att de hinder som fanns för samverkan och flexibel resursanvändning i stor utsträckning är borta. Det betyder bland annat att det blivit lättare att kraftsamla vid allvarliga och omfattande händelser.

Trots detta har många av de åtgärder som Polisen har genomfört som en del av omorganisationen inte gett de förväntade resultaten. Det handlar till exempel om flera insatser för att höja kvaliteten och effektiviteten inom utredningsverksamheten.

Bristande styrning och otillräckliga resurser
En förklaring till varför målen inte har nåtts är att styrningen inte är tillräckligt utvecklad. Beslut som avser hela organisationen får inte alltid genomslag, trots att detta borde vara lättare efter ombildningen till en myndighet. Till exempel har åtgärder för att höja kvaliteten på förundersökningsledningen och förbättra samordningen av ärenden inte genomförts i hela landet.

En andra förklaring som Statskontoret lyfter fram är att det inte har funnits tillräckligt med resurser för att infria flera av målen med omorganiseringen, bland annat när det gäller att förstärka den lokala polisverksamheten. Utvärderingen visar också att sammanslagningen av länspolismyndigheterna inte har lett till så stora besparingar och stordriftsfördelar som förväntades. Samtidigt har beräkningar av resursbehoven i hög grad saknats under såväl förberedelserna som genomförandet av omorganiseringen.

I rapporten ger Statskontoret även flera rekommendationer om hur Polisen på sikt ska kunna nå målen för reformen.

- Polismyndigheten behöver bli bättre på att styra och planera. Mer resurser räcker inte, utan Polisen behöver också se till att de kvalitetshöjande åtgärderna får genomslag, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Läs publikationen Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet. Slutrapport

Kontakt:
Erik Axelsson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 46 05, e-post erik.axelsson@statskontoret.se


Statskontoret har utvärderat ombildningen av polisen på uppdrag av regeringen. Detta är uppdragets slutrapport. Statskontoret har tidigare redovisat två delrapporter till regeringen.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Omorganiseringen av Polisen har förbättrat förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Men målen för reformen har trots detta inte uppnåtts. Polisens förmåga att ingripa mot brott är oförändrad och utredningsverksamhetens resultat har fortsatt att försämras. Polisens tillgänglighet och kontakterna med medborgarna har heller inte förbättrats på något entydigt sätt.

Läs vidare »

Utbredda risker för trakasserier, hot och våld mot statsanställda

Pressmeddelanden   •   Sep 27, 2018 09:00 CEST

Nio av tio statliga myndigheter bedömer att det finns risk att deras anställda utsätts för trakasserier, hot eller våld från utomstående personer eller grupper. Statskontorets rapport visar också att riskerna är särskilt stora vid myndigheter med många medborgarkontakter, vid länsstyrelserna och vid lärosätena.

Vanligast är att medarbetarna blir utsatta för trakasserier som okvädningsord, obehagliga anspelningar och subtila hot. Exempelvis upplevs hot om självmord i samband med myndighetsbeslut ofta som mycket obehagligt. Det är vanligast att trakasserier och hot sker via telefon eller e-post. Det kan också ske via internet och sociala medier. Myndigheterna uppfattar att trakasserier och hot som sprids över internet är särskilt svåra att hantera.

Statsanställda som jobbar med tillsyn och kontroll är en särskilt utsatt grupp, liksom anställda inom rättskedjan. Statskontorets studie visar också att det finns särskilda risker vid universitet och högskolor. De öppna miljöerna skapar risker för de anställda. Examinationer, utredning av misstänkt fusk och avstängning av studenter skapar särskilda risksituationer.

De flesta myndigheter arbetar aktivt med förebyggande åtgärder. Statskontorets studie visar att kontinuerliga utbildningar för medarbetarna och en närvarande säkerhetsfunktion i kärnverksamheten är två framgångsfaktorer i arbetet.

- De stora riskerna för trakasserier, hot och våld mot statsanställda kräver att myndigheterna arbetar aktivt för att minska utsattheten, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren. Särskilt trakasserier och hot som sprids över internet är en fråga som myndigheterna ännu är lite trevande inför.

Läs rapporten Myndigheternas arbete mot trakasserier, hot och våld

Kontakt:
Emeli Mårtensson, utredare Statskontoret tel. 08-454 47 67, e-post: emeli.martensson@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Nio av tio statliga myndigheter bedömer att det finns risk att deras anställda utsätts för trakasserier, hot eller våld från utomstående personer eller grupper. Statskontorets rapport visar också att riskerna är särskilt stora vid myndigheter med många medborgarkontakter, vid länsstyrelserna och vid lärosätena.

Läs vidare »

Sjukfrånvaro minskar i staten

Pressmeddelanden   •   Maj 15, 2018 09:00 CEST

Trenden med ökad sjukfrånvaro i staten har brutits för första gången på sex år, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har dock fortsatt ökat.

I de statliga myndigheterna uppgick sjukfrånvaron till 4,0 procent av den tillgängliga arbetstiden år 2017. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående året, men frånvaron ligger fortfarande 0,8 procentenheter högre jämfört med år 2013.

Sjukfrånvaro på mer än 60 dagar, så kallad långtidsfrånvaro, har fortsatt ökat som andel av den totala sjukfrånvaron, till 55,5 procent för år 2017 jämfört med 2013 då den utgjorde 43,2 procent.

Sjukfrånvaron för kvinnor minskade med 0,1 procentenheter under fjolåret och uppgick till 5,4 procent. Männens sjukfrånvaro har minskat med 0,2 procentenheter under samma period och uppgick till 2,5 procent.

Fördelat på åldersgrupper har frånvaron minskat mest för den mellersta och den äldsta gruppen, med anställda som är 30 till 49 år respektive 50 år eller äldre. Sjukfrånvaron minskade med 0,2 procentenheter för båda dessa grupper. I den yngsta gruppen, 29 år eller yngre, förblev frånvaron oförändrad.

Statskontorets sammanställning och jämförelser av sjukfrånvarostatistik bygger på redovisade uppgifter från 198 myndigheter enligt deras årsredovisningar för år 2017.

Läs Sjukfrånvaron i staten 2017

Kontakt:
Eero Carroll, utredare Statskontoret, tel: 08-454 46 64, e-post: eero.carroll@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Trenden med ökad sjukfrånvaro i staten har brutits för första gången på sex år, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har dock fortsatt ökat.

Läs vidare »

Bättre styr- och stödmaterial med kommunal medverkan

Pressmeddelanden   •   Maj 02, 2018 14:30 CEST

Statliga myndigheters föreskrifter, kunskapsstöd, vägledningar och annat styr- och stödmaterial blir bättre när kommunala medarbetare medverkar i att ta fram materialet, konstaterar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. Rapporten visar att myndigheter inom skola, hälso- och sjukvård, social omsorg, fysisk planering och miljö arbetar ambitiöst med att involvera kommunala medarbetare när de tar fram styr- och stödmaterial riktat till dessa verksamheter. Medarbetarna i kommuner och landsting är också överlag nöjda med materialet från de statliga myndigheterna.

Statliga myndigheter med mycket kontakter med kommunal verksamhet och med egen praktisk erfarenhet av verksamheten har särskilt goda förutsättningar att ta fram användbart material. Det material som Kemikalieinspektionen tar fram är exempelvis mycket uppskattat av de kommunala användarna. Det finns däremot inga större skillnader mellan olika verksamhetsområden när det gäller hur kommunala medarbetare ser på styr- och stödmaterialets användbarhet.

Om myndigheterna inte involverar dem som är tänkta att använda materialet är risken stor att materialet inte används i den utsträckning som det var tänkt. Det kan t.ex. vara fallet när en myndighet har mycket kort tid på sig för att ta fram materialet och därför inte hinner involvera kommunala medarbetare.

-Det är viktigt att myndigheterna tar tillvara den kompetens och erfarenhet som finns hos medarbetarna i kommuner och landsting. Det är de som är bäst på att avgöra om ett material är användbart i den egna verksamheten och att se vilka praktiska problem som kan uppstå vid tillämpningen, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs rapporten Bättre stöd med kommunal medverkan – hur myndigheter involverar medarbetare i kommuner och landsting när styr- och stödmaterial tas fram

Kontakt:
Peter Ehn, utredare på Statskontoret, tel. 08-454 47 65, peter.ehn@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Statliga myndigheters föreskrifter, kunskapsstöd, vägledningar och annat styr- och stödmaterial blir bättre när kommunala medarbetare medverkar i att ta fram materialet, konstaterar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag.

Läs vidare »

Mycket fungerar bra, men folkbildningen har också utmaningar

Pressmeddelanden   •   Apr 18, 2018 09:00 CEST

Folkbildningen har en stor betydelse för många som deltar i verksamheterna på folkhögskolor och i studieförbund. Det visar Statskontorets samlade utvärdering. Det finns dock områden som folkbildningen bör utveckla för att bättre bidra till de fyra syften som staten har med statsbidraget till folkbildningen.

Folkbildningen får varje år bidrag från staten. Statsbidraget ska bidra till att

  • stärka och utveckla demokratin
  • göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  • utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  • bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen genomfört en samlad utvärdering av folkbildningen utifrån de fyra syftena med statsbidraget. Vi har tidigare lämnat en delrapport i april 2016 och en lägesbeskrivning i april 2017. Vi har nu lämnat vår slutrapport.

Folkbildningen uppfyller syftena med statsbidraget

Statskontorets utvärdering visar att folkbildningens pedagogik stärker självförtroendet och förmågan att prestera. Det ger i sin tur mod att utbilda sig och engagera sig i samhället. Pedagogiken främjar även en ökad tolerans och öppenhet mot människor med annan bakgrund och andra erfarenheter.

Folkbildningen bidrar också till att utjämna utbildningsklyftor genom att erbjuda utbildningsmöjligheter för dem som inte har lyckats i det ordinarie skolväsendet. Deltagare på folkhögskolornas allmänna kurs går vidare till eftergymnasiala studier och tar en eftergymnasial examen i nästan samma utsträckning som jämförbara deltagare på Komvux. Det visar en studie som Statskontoret har låtit göra.

Men folkbildningen behöver också utvecklas

Folkhögskolor och studieförbund uppvisar en mångfald bland sina deltagare, men saknar ibland tillräckligt effektiva strategier för att nå människor som inte tillhör deras traditionella målgrupper. Det gäller t.ex. folkhögskolornas estetiska kurser och studiecirklar inom kulturområdet som lockar få deltagare med utländsk bakgrund.

– Folkhögskolor och studieförbund ska värna de verksamheter som fungerar väl, men de behöver också utarbeta strategier för hur verksamheten ska utvecklas för att kunna nå fler, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs rapporten En folkbildning i tiden – en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget


Kontakt: Charlotte Andersson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 4731, charlotte.andersson@statskontoret.se


Faktaruta om folkbildningen
Folkbildningen består av verksamhet i studieförbund och folkhögskolor. År 2017 fördelade Folkbildningsrådet 3,9 miljarder kronor i statsbidrag till 10 studieförbund och 154 folkhögskolor. Folkbildningsrådet är en ideell organisation som representerar studieförbunden och folkhögskolorna. Även Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna fördelade en del av anslaget till folkbildningen, 170 miljoner, till folkbildning inom idrotten.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Folkbildningen har en stor betydelse för många som deltar i verksamheterna på folkhögskolor och i studieförbund. Det visar Statskontorets samlade utvärdering. Det finns dock områden som folkbildningen bör utveckla för att bättre bidra till de fyra syften som staten har med statsbidraget till folkbildningen.

Läs vidare »

Antalet rättsintyg har minskat under senare år

Pressmeddelanden   •   Feb 28, 2018 10:00 CET

Majoriteten av alla rättsintyg har under den senaste tioårsperioden utfärdats av Rättsmedicinalverket. Men antalet har minskat. Det visar Statskontorets utvärdering av rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006. Statskontoret lämnar i en rapport till regeringen ett antal förslag på åtgärder för att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet.

Syftet med rättsintygsreformen var att höja kvaliteten på rättsintygen och stärka rättssäkerheten i rättsprocessen, genom att fler rättsintyg ska utfärdas av Rättsmedicinalverket.

Statskontorets analys visar att den övervägande majoriteten av rättsintygen under perioden 2007–2016 har utfärdats av Rättsmedicinalverket, antingen av rättsläkare eller av andra läkare som myndigheten har haft avtal med.

Men sedan 2008 har antalet rättsintyg från myndigheten minskat med cirka en tredjedel. Även antalet rättsintyg från offentliga och enskilda vårdmottagningar har minskat under senare år. Det innebär att det totala antalet rättsintyg som utfärdas i Sverige har minskat över tid.

Förändringar i rättsintygsverksamheten är en förklaring

För att förbättra rättsintygens kvalitet utfärdas sedan 2017 samtliga rättsintyg vid Rättsmedicinalverket av myndighetens rättsläkare. Rättsmedicinalverket har också utbildat ett antal externa läkare som genomför kroppsundersökningar, men inte utfärdar rättsintyg, i myndighetens regi. Men Statskontorets undersökning visar att kännedomen om dessa så kallade forensiska dokumentationsläkare fortfarande är låg bland polis och åklagare. De utnyttjas därför ännu inte i tillräcklig utsträckning.

Omständigheter i brottsutredningen avgör om rättsintyg begärs

Vår analys visar att omständigheterna i den enskilda brottsutredningen också påverkar om och varifrån polis och åklagare begär ett rättsintyg. Till exempel kan det handla om hur hög sannolikheten för åtal är. Vår bedömning är att det har blivit vanligare att förundersökningsledare inom Polisen enbart begär ut patientjournaler över personskador, istället för rättsintyg.

Viktigt att öka tillgängligheten till rättsmedicinsk kompetens

För att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet lämnar Statskontoret ett antal förslag. Förslagen handlar bland annat om att förbättra samarbetet mellan Rättsmedicinalverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, öka tillgängligheten till rättsmedicinsk kompetens, se över hur prissättningen på rättsintygen kan förbättras och säkerställa kvaliteten på intygen.

– Det är viktigt att det finns god tillgänglighet till Rättsmedicinalverkets tjänster för rättsintyg och att polis och åklagare känner till att de forensiska dokumentationsläkarna finns. Det är en fråga om rättssäkerhet, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs rapporten Utvärdering av rättsintygsreformen

Kontakt:
Gabriella Jansson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 4766, gabriella.jansson@statskontoret.se


Faktaruta

  • Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006.
  • Rättsintyg är medicinska utlåtanden på personskador som läkare utfärdar och som polis och åklagare hämtar in för att använda i en brottsutredning eller som bevis i en brottsmålsrättegång.
  • Rättsintyg kan utfärdas antingen av rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, men också av andra legitimerade läkare.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Majoriteten av alla rättsintyg har under den senaste tioårsperioden utfärdats av Rättsmedicinalverket. Men antalet har minskat. Det visar Statskontorets utvärdering av rättsintygsreformen som trädde i kraft 2006. Statskontoret lämnar i en rapport till regeringen ett antal förslag på åtgärder för att fler rättsintyg av hög kvalitet ska utfärdas i hela landet.

Läs vidare »

Arbetsförmedlingens förnyelseresa har hittills lett till få förbättringar för arbetsförmedlarna

Pressmeddelanden   •   Feb 28, 2018 09:00 CET

Arbetsförmedlingen bedriver sedan 2014 ett förändringsarbete som kallas förnyelseresan. Statskontoret konstaterar i en rapport att arbetet är väl motiverat och förankrat hos medarbetarna. Men arbetsförmedlarna upplever sällan att förändringsarbetet har resulterat i bättre förutsättningar att göra bedömningar och ge stöd till arbetssökande och arbetsgivare.

Statskontoret bedömer att förändringsarbetet har lett till att Arbetsförmedlingens verksamhet har blivit bättre inom flera områden, till exempel när det gäller myndighetens styrning och uppföljning. Förändringsarbetet är också motiverat utifrån de problem som myndigheten har haft.

Chefer saknar stöd
Medarbetarna ser också överlag positivt på förändringsarbetets innehåll. Men endast var fjärde arbetsförmedlare märker av konkreta förbättringar i sin arbetssituation. Arbetsförmedlingens chefer saknar också delvis stöd och utrymme för sitt ledarskap, vilket leder till att förändringsarbetet inte blir tillräckligt konkret för medarbetarna.

Arbetsförmedlarna behöver bättre förutsättningar
Det finns fortfarande flera hinder för att arbetsförmedlarna ska kunna göra professionella bedömningar, till exempel att IT-stödet är bristfälligt och att administrationen tar tid från viktigare arbetsuppgifter. Arbetsförmedlingen har infört ett så kallat självledarskap, som bland annat innebär större eget ansvar för arbetsförmedlarna. Självledarskapet är uppskattat bland arbetsförmedlarna och har lett till ökat utrymme i arbetet, men det är samtidigt otydligt hur det ska användas i praktiken, visar Statskontorets utredning.

Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingen nu behöver se till att cheferna får tillräckligt med stöd och att arbetsförmedlarna får bättre förutsättningar att göra professionella bedömningar.

- Vi föreslår att Arbetsförmedlingen prioriterar de delar inom förändringsarbetet som har störst potential att förbättra arbetsförmedlarnas arbetssituation, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs Arbetsförmedlingens ledning och styrning. Delrapport om förändringsarbetets genomslag

Kontakt:
Jan Boström, utredare Statskontoret tel. 08-454 47 80, jan.bostrom@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Arbetsförmedlingen bedriver sedan 2014 ett förändringsarbete som kallas förnyelseresan. Statskontoret konstaterar i en rapport att arbetet är väl motiverat och förankrat hos medarbetarna. Men arbetsförmedlarna upplever sällan att förändringsarbetet har resulterat i bättre förutsättningar att göra bedömningar och ge stöd till arbetssökande och arbetsgivare.

Läs vidare »

Utvärdering av Upphandlingsmyndigheten

Pressmeddelanden   •   Okt 31, 2017 09:00 CET

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Utvärderingen visar att myndigheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att den därför har potential att utveckla resultaten ytterligare framöver.

Myndigheten bidrar till målen för offentlig upphandling
Upphandlingsmyndigheten har hittills visat bäst resultat vad gäller att bidra till en rättssäker offentlig upphandling. Även att främja miljöhänsyn i upphandlingar fungerar relativt väl. I det fortsatta arbetet behöver Upphandlingsmyndigheten arbeta vidare med att stödja effektiva upphandlingar som tar tillvara konkurrensen. Även att främja sociala hänsyn i upphandlingar behöver utvecklas vidare.

Breda målgrupper är en utmaning
Upphandlingsmyndigheten ger stöd i upphandlingsfrågor till andra myndigheter, landsting, kommuner, offentliga bolag och leverantörer. De breda och heterogena målgrupperna utgör en utmaning för myndighetens verksamhet.

"Upphandlingsmyndigheten har mycket breda målgrupper. Det är viktigt att myndigheten fortsätter sin påbörjade analys av målgruppernas behov och prioriterar sin verksamhet utifrån detta", säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Myndighetens kompetensförsörjning är en central fråga
Upphandlingsmyndigheten är först nu, två år efter starten, fullt bemannad. Statskontoret bedömer att myndigheten nu behöver säkerställa sin långsiktiga kompetensförsörjning. Myndigheten behöver medarbetare med hög och eftertraktad kompetens inom olika delar av upphandlingsområdet för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Läs Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Slutrapport

-------------------------------------------------------------

Statskontoret överlämnar rapporten Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten – slutrapport (2017:17) till regeringen den 31 oktober. Statskontoret delredovisade uppdraget den 30 maj 2016 i rapporten Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten – en delredovisning (2016:15).

Kontakt:
Anna Eriksson, Statskontoret tel. 08-454 46 10

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Utvärderingen visar att myndigheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att den därför har potential att utveckla resultaten ytterligare framöver.

Läs vidare »

​​Statens fastighetsverk har inlett ett nödvändigt arbete med att stärka förvaltningskulturen och förhindra korruption inom myndigheten

Pressmeddelanden   •   Sep 29, 2017 09:00 CEST

Det korruptionsförebyggande arbetet inom Statens fastighetsverk (SFV) har haft stora brister. Det visar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. I rapporten konstateras också att SFV nu har påbörjat ett arbete för att komma till rätta med problemen och stärka förvaltningskulturen. Till hjälp i det arbetet lämnar Statskontoret ett antal åtgärdsförslag till myndigheten.

SFV har haft stora problem med organisation, styrning och ledarskap. Det har bidragit till att myndigheten inte har haft tillräcklig beredskap att förebygga och hantera korruption och oegentligheter inom verksamheten. De korruptionshändelser som uppdagades i slutet av 2016 har dock bidragit till att det inom myndigheten i dag finns en betydligt ökad medvetenhet om betydelsen av en god förvaltningskultur. SFV har också påbörjat ett arbete för att stärka förvaltningskulturen.

Statskontoret lämnar på regeringens uppdrag ett antal åtgärdsförslag för SFV:s fortsatta arbete med en god förvaltningskultur. Bland annat föreslår Statskontoret att SFV:s arbete med förvaltningskulturen bör utgå från en samlad strategi med ett tydligt utpekat ansvar för samordning, genomförande och uppföljning. Enligt Statskontoret är det också avgörande för att förändringsarbetet ska bli lyckat att medarbetarna får ett reellt inflytande över arbetet. Vidare behöver SFV bland annat stärka och utveckla ledarskapet i myndigheten, tydliggöra den interna ansvarsfördelningen och se över konsultanvändningen.

- Statens fastighetsverk har ett viktigt arbete med att stärka förvaltningskulturen framför sig. Den rapport Statskontoret överlämnar i dag utgör ett stöd i det arbetet, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs Statens fastighetsverks arbete med en god förvaltningskultur

Kontakt:

Peter Ehn, utredare Statskontoret tel. 08-454 47 65

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Det korruptionsförebyggande arbetet inom Statens fastighetsverk (SFV) har haft stora brister. Det visar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. I rapporten konstateras också att SFV nu har påbörjat ett arbete för att komma till rätta med problemen och stärka förvaltningskulturen. Till hjälp i det arbetet lämnar Statskontoret ett antal åtgärdsförslag till myndigheten.

Läs vidare »

Bilder & Videor 2 bilder

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Funktionsansvarig Kommunikation
  • malflitgn.dcrugfthexstijroqfm@jpsttzatujskbnonrgtohdremut.ypsexu
  • 08 454 46 26

Om Statskontoret

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Adress

  • Statskontoret
  • Torsgatan 11
  • 101 27 Stockholm