Unga som varken arbetar eller studerar – en strategi utan strategiskt innehåll

Pressmeddelanden   •   Jun 14, 2019 12:00 CEST

År 2018 beräknades att det fanns 71 000 unga mellan 15 och 24 år som varken arbetade eller studerade. Statskontoret har haft ett uppdrag att utvärdera regeringens strategi för denna grupp. Strategin innehöll nio olika insatser. Statskontorets utvärdering visar att ungdomar som har deltagit i verksamheter har fått värdefull hjälp. Men insatserna var kortvariga och nådde en liten andel av ungdomarna.
Regeringens strategi har syftat till att genom nio olika insatser förbättra möjligheterna för ungdomar att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Statskontoret har särskilt studerat tre av insatserna. De har varit inriktade mot målgruppen direkt.

Mottagarna är mycket positiva till stöd de har fått

Kommuner, samordningsförbund, folkhögskolor och studieförbund har tagit emot statsbidrag till projektverksamheter för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Skolverket har gett stöd till gymnasieskolor i deras arbete att förebygga avhopp. Mottagarna av insatserna är mycket positiva till det stöd de har fått. Ungdomar som har deltagit i projektverksamheterna har fått studie- och yrkesvägledning men också coachning med syfte att stärka självförtroende och självkänsla.

Svårt att se det övergripande motivet bakom strategin

Åtgärderna har dock inte nått alla som skulle ha nytta av det. Skolor och regioner med särskilda problem har i många fall inte nåtts av stödet. Endast 47 gymnasieskolor av drygt 1 000 har tagit del av stödet från Skolverket. Och en relativt liten andel av de unga som varken arbetar eller studerar har deltagit i projektverksamheterna, cirka 1 800 av totalt 71 000. Projekten har varit kortsiktiga satsningar som i de flesta fall inte kommer att leva vidare i form av ordinarie verksamheter. Det finns också en risk att de nya arbetsmetoder som införts på gymnasieskolorna försvinner om rektorn på skolan slutar. Det är osäkert om projekten och processtödet kommer att ha några långsiktiga effekter för organisationerna, och än mer osäkra är effekterna på samhällsnivå.

- Om det finns långsiktiga positiva effekter av de insatser som Statskontoret har studerat, så kan de möjliga vinsterna för samhället bli stora. Att ungdomar börjar arbeta eller studera istället för att leva på till exempel försörjningsstöd eller aktivitetsersättning är positivt för hela samhället. Men insatserna är inte utformade på ett sätt som gör det möjligt att se effekter av den här typen, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Läs rapporten Utvärdering av strategin för unga som varken arbetar eller studerar. Slutrapport

Kontakt:
Charlotte Andersson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 47 31, Charlotte.andersson@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​År 2018 beräknades att det fanns 71 000 unga mellan 15 och 24 år som varken arbetade eller studerade. Statskontoret har haft ett uppdrag att utvärdera regeringens strategi för denna grupp. Statskontorets utvärdering visar att ungdomar som har deltagit i verksamheter har fått värdefull hjälp. Men insatserna var kortvariga och nådde en liten andel av ungdomarna.

Läs vidare »

Sjukfrånvaro och långtidsfrånvaro minskar i staten

Pressmeddelanden   •   Maj 13, 2019 09:00 CEST

Sjukfrånvaron i staten minskar för andra året i rad, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Även långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år.

I de statliga myndigheterna uppgick sjukfrånvaron 2018 till 3,9 procent av den tillgängliga arbetstiden. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Men sjukfrånvaron är alltjämt 0,7 procentenheter högre än vad den var 2013.

Sjukfrånvaro mer än 60 dagar, så kallad långtidsfrånvaro, har minskat som andel av den totala sjukfrånvaron. År 2018 var den 52,4 procent, jämfört med 2017 då den utgjorde 55,3 procent.

Sjukfrånvaron för kvinnor minskade med 0,2 procentenheter under fjolåret och uppgick till 5,2 procent. Männens sjukfrånvaro har minskat med 0,1 procentenheter under samma period och uppgick till 2,5 procent.

Fördelat på åldersgrupper sker det en ökning för de statsanställda som är yngre än 30 år, med 0,1 procentenheter. I de övriga grupperna, för de som är 30 till 49 år respektive äldre än 50 år, minskade sjukfrånvaron med 0,1 respektive 0,2 procentenheter.

Statskontorets sammanställning och jämförelser av sjukfrånvarostatistik bygger på uppgifter som 200 myndigheter redovisat i sina årsredovisningar för 2018.

Läs Sjukfrånvaro i staten år 2018 – myndigheter och sektorer

Kontakt:

Eero Carroll, utredare Statskontoret tel. 08-454 4664, e-post eero.carroll@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Sjukfrånvaron i staten minskar för andra året i rad, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Även långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år.

Läs vidare »

Satsningen på ökad bemanning i äldreomsorgen bidrog kortvarigt till ökad kvalitet och trygghet

Pressmeddelanden   •   Mar 29, 2019 09:00 CET

Regeringen satsade 7 miljarder kronor på att öka bemanningen i äldreomsorgen 2015–2018. Satsningen var utformad som ett riktat statsbidrag och alla kommuner i landet valde att delta. Resultaten är i linje med målen, men de riskerar att bli kortvariga.

Statskontoret bedömer att satsningen ledde till en ökad bemanning nära de äldre under den tid som satsningen pågick. Kommunernas aktiviteter bidrog till att öka kvaliteten och tryggheten i äldreomsorgen under denna period.

Resultaten riskerar att bli kortvariga

– Resultaten ligger i linje med regeringens mål med satsningen, men det finns samtidigt en risk för att resultaten blir kortvariga, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Endast en mindre del av kommunerna prioriterade insatser för lärande eller utveckling av nya arbetsmetoder. Regeringen styrde heller inte mot sådana långsiktiga insatser.

För många kommuner och utförare inom äldreomsorgen är satsningens avslutning en utmaning att hantera. Liksom när andra riktade statsbidrag upphör ska kommunerna hantera en minskad bemanning eller själva stå för de ökade kostnader som satsningen har bidragit till. Var tredje kommun avser att fortsätta att finansiera den ökade bemanningen med egna medel.

Enkel administration men för kort tid för planering

Satsningen var relativt enkel att administrera för kommunerna och de hade frihet att utforma lokalt anpassade insatser. Samtidigt blev kommunernas möjligheter att planera sämre eftersom regeringens beslut om satsningen kom nära inpå starten. Den inriktning som kommunerna beslutade om i början har i många fall fortsatt under hela satsningen. De bristande förberedelserna påverkade därmed kommunernas arbete under hela satsningen.

Läs rapporten Ökad bemanning inom äldreomsorgen. En uppföljning av regeringens tillfälliga satsning 2015–2018. Slutrapport

Kontakt:
Mats Kullander, utredare Statskontoret tel: 08-454 4753, e-post: mats.kullander@statskontoret.se

Statskontorets uppdrag
Statskontoret har haft regeringens uppdrag att analysera om styrningen, utformningen och arbetssätten har varit ändamålsenliga i förhållande till regeringens mål med satsningen. I december 2016 kom en delrapport och nu publiceras slutrapporten.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Regeringen satsade 7 miljarder kronor på att öka bemanningen i äldreomsorgen 2015–2018. Satsningen var utformad som ett riktat statsbidrag och alla kommuner i landet valde att delta. Resultaten är i linje med målen, men de riskerar att bli kortvariga. Statskontoret bedömer att satsningen ledde till en ökad bemanning nära de äldre under den tid som satsningen pågick.

Läs vidare »

Arbetsförmedlingen behöver säkra att digitaliseringen ger avsedda effekter

Pressmeddelanden   •   Feb 28, 2019 09:00 CET

Arbetsförmedlingen bedriver mellan 2014 och 2021 ett omfattande förändringsarbete som bland annat handlar om digital utveckling. Statskontoret har följt myndighetens förändringsarbete och anser att inriktningen på arbetet är relevant och att förändringarna har genomförts effektivt i många delar. Men Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att digitaliseringen och andra pågående förändringar förbättrar arbetet med arbetssökande och arbetsgivare.

Arbetsförmedlingen har på ett övergripande plan fått med sig de anställda på de förändringar som myndigheten vill göra. Myndigheten har bland annat utvecklat digitala tjänster som alltfler arbetssökande och arbetsgivare använder. De digitala framstegen gör att Arbetsförmedlingen står bättre rustad oavsett vilken inriktning regeringen vill att myndigheten ska ha framöver. En förbättrad intern styrning gör också att myndigheten har en bra grund för att fortsätta driva och anpassa förändringsarbetet.

Effekter med digitaliseringen är inte säkerställda

Arbetsförmedlingens digitala utveckling ska bland annat leda till att arbetsförmedlarna ska kunna inrikta sig på att stödja de arbetssökande som behöver det mest. Men det finns än så länge inga tecken på att stödet till de som står långt ifrån arbetsmarknaden har förbättrats till följd av digitaliseringen.

– Arbetsförmedlingen behöver därför säkerställa att digitaliseringen verkligen ger de effekter som är tänkta, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Snabb digital utveckling innebär utmaningar

Arbetsförmedlingen har en del utmaningar att hantera i samband med digitaliseringen. Det finns bland annat behov av ett nytt internt it-stöd för arbetsförmedlarna. Brister i det nuvarande it-stödet gör att de är hårt belastade av administrativa uppgifter. När Arbetsförmedlingen utvecklar sina it-tjänster behöver de också bättre ta hänsyn till vad arbetsförmedlarna behöver för att göra handläggningen både effektiv och rättssäker. Den snabba digitala utvecklingen ställer också krav på en stärkt ekonomisk styrning av it-verksamheten.

Läs rapporten Arbetsförmedlingens interna styrning. Slutrapport om förändringsarbetets genomslag

Kontakt:
Jan Boström, utredare Statskontoret, e-post jan.bostrom@statskontoret.se tel 08-454 47 80

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Statskontoret har följt myndighetens förändringsarbete och anser att inriktningen på arbetet är relevant och att förändringarna har genomförts effektivt i många delar. Men Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att digitaliseringen och andra pågående förändringar förbättrar arbetet med arbetssökande och arbetsgivare.

Läs vidare »

​​Ökad styrning av kommuner och landsting

Pressmeddelanden   •   Feb 01, 2019 09:00 CET

Den statliga styrningen av kommuner och landsting har ökat både i omfattning och detaljeringsgrad, visar två rapporter från Statskontoret. Kommuner och landsting har stor förståelse för statens behov av att styra, men är kritiska mot utformningen och omfattningen av styrningen.

Ökningen gäller i princip alla typer av statlig styrning, bland annat den som sker med hjälp av lagar och förordningar och med riktade statsbidrag. Exempelvis tillkom 33 nya riktade statsbidrag under 2018. Det fanns under året över 200 olika statsbidrag till kommuner och landsting, varav flertalet var riktade bidrag.

Styrningen skapar mycket administration

Statskontorets analys visar att kommuner och landsting har stor förståelse för statens behov av att styra. Styrningen riktar sig också mot relevanta problem och påverkar väsentligt kommuners och landstingens verksamhet. Den kritik som kommuner och landsting riktar mot styrningen gäller främst den stora mängden styrning och hur den är utformad och samordnad. Mest kritik får de riktade statsbidragen. Den statliga styrningen skapar också en stor mängd betungande administration i kommuner och landsting.

Statskontoret konstaterar att det sätt som staten i dag styr på gör det svårt för kommuner och landsting att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Statens styrning riskerar också att leda till en minskad likvärdighet i service, när bland annat lagar och riktade statsbidrag slår olika i olika kommuner och landsting.

– De problem med den statliga styrningen av kommuner och landsting som lyfts i våra rapporter ligger i linje med tidigare iakttagelser och visar på ett fortsatt behov av att utveckla och samordna den statliga styrningen, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Läs rapporterna:
Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting – en analys

Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting 2018

Kontakt:

Peter Ehn, utredare Statskontoret, tel. 08-454 47 65, e-post: peter.ehn@statskontoret.se

Staffan Brantingson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 46 29, e-post: staffan.brantingson@statskontoret.se


Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Den statliga styrningen av kommuner och landsting har ökat både i omfattning och detaljeringsgrad, visar två rapporter från Statskontoret. Kommuner och landsting har stor förståelse för statens behov av att styra, men är kritiska mot utformningen och omfattningen av styrningen.

Läs vidare »

Små effekter av nytt regelverk för nyanländas etablering

Pressmeddelanden   •   Jan 28, 2019 11:30 CET

Sedan ett år tillbaka ska ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering ge Arbetsförmedlingen möjlighet att arbeta mer effektivt med gruppen. En utbildningsplikt ska också öka de nyanländas deltagande utbildning. Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingen i stora delar har genomfört regelverket väl, men att effekterna för arbetsförmedlarnas arbete och de nyanländas deltagande i utbildning hittills är små.

Med det nya regelverket ska nyanlända behandlas mer som andra arbetssökande och delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, etableringsprogrammet. Regelverket har hittills inte haft någon större effekt på Arbetsförmedlingens möjligheter att arbeta mer effektivt och erbjuda individanpassade insatser. Statskontoret bedömer att de önskade effekterna kan uppnås på sikt, men att Arbetsförmedlingen då bland annat behöver fortsätta att förbättra sitt it-stöd.

Inom etableringsprogrammet förväntas de nyanlända ta ett större ansvar än tidigare för att själva driva sin etableringsprocess framåt. Statskontoret ser en risk för att det kan vara svårt för dem att ta det ansvaret om de exempelvis inte förstår informationen om vad som gäller. Ett ökat fokus på arbetsförmedling kan även få till följd att målet om etablering i samhällslivet kommer i skymundan.

Oklart hur utbildningsplikten ska öka deltagandet i utbildning

Utbildningsplikten har hittills haft liten effekt på nyanländas deltagande i utbildning. En sannolik förklaring är att Arbetsförmedlingen är beroende av att kommunerna kan anpassa sitt utbildningsutbud till personer med kort utbildning och begränsade kunskaper i svenska. En sådan anpassning tar tid och försvåras av bland annat lärarbrist.

En annan förklaring är det har tagit tid för Arbetsförmedlingen att landa i hur utbildningsplikten ska tillämpas. Arbetsförmedlingen har gradvis förtydligat att alla typer av arbeten går före utbildning. Statskontoret bedömer att denna tolkning kan leda till att utbildningsplikten inte blir någon tydlig utbildningssatsning.

”Regeringen behöver förtydliga syftet med utbildningsplikten om den ska bli ett verktyg för att stärka de nyanländas långsiktiga etablering. Det behöver också bli tydligare hur Arbetsförmedlingen ska stödja de nyanlända i etableringsprocessen”, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Läs rapporten Ett nytt regelverk för etableringsuppdraget – genomförande och effekter för Arbetsförmedlingens verksamhet

Kontakt:
Stina Petersson, utredare Statskontoret, tel: 08-454 4736, e-post: stina.petersson@statskontoret.se

Vad innebär det nya regelverket?

Arbetsförmedlingen ansvarar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet. Den 1 januari 2018 började ett nytt regelverk gälla för etableringsuppdraget. Syftet var att göra Arbetsförmedlingens arbete mer effektivt. Det nya regelverket innebär att i princip samma regler gäller för nyanlända som för andra arbetssökande och att en utbildningsplikt för nyanlända införs.

De viktigaste ändringarna med det nya regelverket är:

- Etableringsuppdraget styrs mindre genom lag och mer genom förordning.

- Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, etableringsprogrammet, införs.

- Etableringsplaner ersätts av individuella handlingsplaner.

- Försäkringskassan tar över hela hanteringen av etableringsersättningen.

- Samma sanktionsregler som gäller för övriga arbetssökande införs för nyanlända.

- Utbildningsplikt för nyanlända införs.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Sedan ett år tillbaka ska ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering ge Arbetsförmedlingen möjlighet att arbeta mer effektivt med gruppen. Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingen i stora delar har genomfört regelverket väl, men att effekterna för arbetsförmedlarnas arbete och de nyanländas deltagande i utbildning hittills är små.

Läs vidare »

Försvarsmaktens ekonomiska planering behöver förbättras

Pressmeddelanden   •   Dec 14, 2018 13:00 CET

De ekonomiska underlag som Försvarsmakten har lämnat till regeringen är inte tillräckligt användbara i regeringens styrning, planering och uppföljning. Underlagen ger en ofullständig bild av Försvarsmaktens ekonomiska behov och vilken verksamhet som myndigheten kan genomföra med de resurser som de får. Problemen och bristerna beror både på faktorer som Försvarsmakten råder över och på faktorer som regeringen ansvarar för. Det visar Statskontorets utredning om Försvarsmaktens interna ledning, styrning och uppföljning.

Resurserna används inte effektivt

Statskontoret konstaterar att Försvarsmaktens interna ledning, styrning och uppföljning inte är tillräcklig för att säkerställa att de använder sina resurser effektivt. Försvarsmakten har systematiskt överskattat sin operativa förmåga. Därmed har myndigheten urholkat sina möjligheter att planera effektivt och på lång sikt. Det har inneburit att Försvarsmakten inte har använt de tillgängliga resurserna effektivt, vilket försämrar Försvarsmaktens operativa förmåga.

Problemen har lett till att Försvarsmakten har tvingats styra verksamheten reaktivt. Det innebär att de har fått lägga mycket tid och resurser på att återkommande planera om, flytta fram, reducera och prioritera ner planerad verksamhet i stället för att planera för en verksamhet som blir av och kan realiseras. Det har gjort det svårt för Försvarsmakten och regeringen att fatta väl underbyggda beslut för att utveckla den operativa förmågan.

Regeringens styrning bidrar till problemen

Statskontoret bedömer också att regeringens styrning har bidragit till att Försvarsmakten har tagit större risker än vad som borde vara nödvändigt. Bland annat har regeringens och riksdagens beslut om olika insatser och investeringar inte varit fullt ut finansierade. Regeringens detaljerade styrning av myndigheten har också begränsat Försvarsmaktens möjligheter att själva fördela resurser och bedriva en effektiv verksamhet. Detta har försvårat för Försvarsmakten att planera och genomföra verksamheten utifrån bästa operativa förmåga.

Det räcker inte att Försvarsmakten förändrar sin interna styrning och uppföljning utan det krävs ett sammanhållet förändringsarbete av både regeringen, Försvarsmakten och Försvarets materielverk för att komma till rätta med problemen och bristerna. Det är viktigt att regeringen och myndigheterna ser detta som ett gemensamt ansvar. Det behövs förändringar i flera delar av systemet för att Försvarsmakten ska få förbättrade förutsättningar för en väl fungerande intern ledning, styrning och uppföljning”, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.   

Försvarsmaktens budgetunderlag har blivit mer ändamålsenliga över tid och myndighetens interna ledning, styrning och uppföljning har också utvecklats. Men Statskontoret anser att arbetet måste fortsätta för att de ekonomiska underlagen ska bli tillräckligt användbara för regeringen. I rapporten lämnar Statskontoret därför ett antal konkreta förslag till Försvarsmakten och regeringen för att komma till rätta med problemen.

Läs När planeringen möter verkligheten – Försvarsmaktens interna ledning, styrning och uppföljning

   

Kontakt:
Martin Johansson, utredare, Statskontoret, martin.johansson@statskontoret.se eller tel. 08-454 47 83

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​De ekonomiska underlag som Försvarsmakten har lämnat till regeringen är inte tillräckligt användbara i regeringens styrning, planering och uppföljning. Underlagen ger en ofullständig bild av Försvarsmaktens ekonomiska behov och vilken verksamhet som myndigheten kan genomföra med de resurser som de får.

Läs vidare »

Små men positiva effekter av tidsomställningen

Pressmeddelanden   •   Nov 15, 2018 09:00 CET

Den tidsomställning som görs två gånger om året har små kända effekter på det svenska samhället. De få effekter som finns är övervägande positiva. Det visar en sammanställning av kunskapsläget som Statskontoret tagit fram på uppdrag av regeringen.

Statskontoret har kartlagt vilka effekter tidsomställningen har i Sverige inom folkhälsa, jordbruk, energi, transporter, fritidsverksamhet och turism.

Kartläggningen visar att omställningen till sommartid sannolikt är positiv för folkhälsan eftersom ljusare och varmare kvällar uppmuntrar till mer fysisk aktivitet. Sommartiden innebär också en viss energibesparing för de svenska hushållen.

Inom andra områden är effekterna så små att de i stort sett saknar betydelse. Mekanisering har till exempel bidragit till att de problem som tidsomställningen tidigare medförde för jordbruket numera är försumbara. Inte heller transportsektorn påverkas nämnvärt av tidsomställningen.

- Tidsomställningen har en ganska liten påverkan på samhället som helhet, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

- De kända effekterna är till största delen positiva, till exempel att ljusare kvällar sannolikt får svenskarna att vara ute och röra på sig mer. Tidigare innebar omställningen problem för till exempel jordbruket, men de problemen har minskat i betydelse.

EU-länderna diskuterar tidsomställningens framtid

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till direktiv som innebär att tidsomställningen ska avskaffas och att varje land själv ska bestämma om de vill ha permanent sommar- eller vintertid. Det har dock inte ingått i Statskontorets uppdrag att ta ställning till om tidsomställningen bör avskaffas, eller vilken permanent tid Sverige borde ha. Rapporten ger därför inte svar på dessa frågor, men Statskontoret konstaterar att såväl permanent sommartid som permanent vintertid skulle medföra vissa nackdelar för folkhälsan. Kommissionens förslag aktualiserar också frågan om vilka konsekvenser som kan följa om EU-länderna väljer olika tid. Om en situation uppstår där Danmark och Sverige kan få olika normaltid, bedömer Statskontoret att effekterna för Öresundsregionen skulle behöva analyseras noggrannare.

Läs Kartläggning av tidsomställningens effekter i Sverige

Kontakt: Karl Nilsson, utredare Statskontoret, karl.nilsson@statskontoret.se tel. 08-454 46 22

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Den tidsomställning som görs två gånger om året har små kända effekter på det svenska samhället. De få effekter som finns är övervägande positiva. Det visar en sammanställning av kunskapsläget som Statskontoret tagit fram på uppdrag av regeringen. Statskontoret har kartlagt vilka effekter tidsomställningen har i Sverige inom folkhälsa, jordbruk, energi, transporter, fritidsverksamhet och turism.

Läs vidare »

Polisen har inte nått målen för omorganisationen

Pressmeddelanden   •   Sep 28, 2018 09:00 CEST

Omorganiseringen av Polisen har förbättrat förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Men målen för reformen har trots detta inte uppnåtts. Polisens förmåga att ingripa mot brott är oförändrad och utredningsverksamhetens resultat har fortsatt att försämras. Polisens tillgänglighet och kontakterna med medborgarna har heller inte förbättrats på något entydigt sätt. Det visar Statskontorets utvärdering av ombildningen av Polisen.

Målsättningen med att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att uppnå bättre verksamhetsresultat och högre kvalitet i Polisens arbete. Statskontoret bedömer att de hinder som fanns för samverkan och flexibel resursanvändning i stor utsträckning är borta. Det betyder bland annat att det blivit lättare att kraftsamla vid allvarliga och omfattande händelser.

Trots detta har många av de åtgärder som Polisen har genomfört som en del av omorganisationen inte gett de förväntade resultaten. Det handlar till exempel om flera insatser för att höja kvaliteten och effektiviteten inom utredningsverksamheten.

Bristande styrning och otillräckliga resurser
En förklaring till varför målen inte har nåtts är att styrningen inte är tillräckligt utvecklad. Beslut som avser hela organisationen får inte alltid genomslag, trots att detta borde vara lättare efter ombildningen till en myndighet. Till exempel har åtgärder för att höja kvaliteten på förundersökningsledningen och förbättra samordningen av ärenden inte genomförts i hela landet.

En andra förklaring som Statskontoret lyfter fram är att det inte har funnits tillräckligt med resurser för att infria flera av målen med omorganiseringen, bland annat när det gäller att förstärka den lokala polisverksamheten. Utvärderingen visar också att sammanslagningen av länspolismyndigheterna inte har lett till så stora besparingar och stordriftsfördelar som förväntades. Samtidigt har beräkningar av resursbehoven i hög grad saknats under såväl förberedelserna som genomförandet av omorganiseringen.

I rapporten ger Statskontoret även flera rekommendationer om hur Polisen på sikt ska kunna nå målen för reformen.

- Polismyndigheten behöver bli bättre på att styra och planera. Mer resurser räcker inte, utan Polisen behöver också se till att de kvalitetshöjande åtgärderna får genomslag, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Läs publikationen Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet. Slutrapport

Kontakt:
Erik Axelsson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 46 05, e-post erik.axelsson@statskontoret.se


Statskontoret har utvärderat ombildningen av polisen på uppdrag av regeringen. Detta är uppdragets slutrapport. Statskontoret har tidigare redovisat två delrapporter till regeringen.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Omorganiseringen av Polisen har förbättrat förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Men målen för reformen har trots detta inte uppnåtts. Polisens förmåga att ingripa mot brott är oförändrad och utredningsverksamhetens resultat har fortsatt att försämras. Polisens tillgänglighet och kontakterna med medborgarna har heller inte förbättrats på något entydigt sätt.

Läs vidare »

Utbredda risker för trakasserier, hot och våld mot statsanställda

Pressmeddelanden   •   Sep 27, 2018 09:00 CEST

Nio av tio statliga myndigheter bedömer att det finns risk att deras anställda utsätts för trakasserier, hot eller våld från utomstående personer eller grupper. Statskontorets rapport visar också att riskerna är särskilt stora vid myndigheter med många medborgarkontakter, vid länsstyrelserna och vid lärosätena.

Vanligast är att medarbetarna blir utsatta för trakasserier som okvädningsord, obehagliga anspelningar och subtila hot. Exempelvis upplevs hot om självmord i samband med myndighetsbeslut ofta som mycket obehagligt. Det är vanligast att trakasserier och hot sker via telefon eller e-post. Det kan också ske via internet och sociala medier. Myndigheterna uppfattar att trakasserier och hot som sprids över internet är särskilt svåra att hantera.

Statsanställda som jobbar med tillsyn och kontroll är en särskilt utsatt grupp, liksom anställda inom rättskedjan. Statskontorets studie visar också att det finns särskilda risker vid universitet och högskolor. De öppna miljöerna skapar risker för de anställda. Examinationer, utredning av misstänkt fusk och avstängning av studenter skapar särskilda risksituationer.

De flesta myndigheter arbetar aktivt med förebyggande åtgärder. Statskontorets studie visar att kontinuerliga utbildningar för medarbetarna och en närvarande säkerhetsfunktion i kärnverksamheten är två framgångsfaktorer i arbetet.

- De stora riskerna för trakasserier, hot och våld mot statsanställda kräver att myndigheterna arbetar aktivt för att minska utsattheten, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren. Särskilt trakasserier och hot som sprids över internet är en fråga som myndigheterna ännu är lite trevande inför.

Läs rapporten Myndigheternas arbete mot trakasserier, hot och våld

Kontakt:
Emeli Mårtensson, utredare Statskontoret tel. 08-454 47 67, e-post: emeli.martensson@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Nio av tio statliga myndigheter bedömer att det finns risk att deras anställda utsätts för trakasserier, hot eller våld från utomstående personer eller grupper. Statskontorets rapport visar också att riskerna är särskilt stora vid myndigheter med många medborgarkontakter, vid länsstyrelserna och vid lärosätena.

Läs vidare »

Bilder & Videor 2 bilder

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Funktionsansvarig Kommunikation
  • maabliafn.yzrufrthknstnyroyum@azstmyatcqskmeoncptogareclt.cisecp
  • 08 454 46 26

Om Statskontoret

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Adress

  • Statskontoret
  • Torsgatan 11
  • 101 27 Stockholm