Media no image

Utvärdering av Upphandlingsmyndigheten

Pressmeddelanden   •   Okt 31, 2017 09:00 CET

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Utvärderingen visar att myndigheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att den därför har potential att utveckla resultaten ytterligare framöver.

Myndigheten bidrar till målen för offentlig upphandling
Upphandlingsmyndigheten har hittills visat bäst resultat vad gäller att bidra till en rättssäker offentlig upphandling. Även att främja miljöhänsyn i upphandlingar fungerar relativt väl. I det fortsatta arbetet behöver Upphandlingsmyndigheten arbeta vidare med att stödja effektiva upphandlingar som tar tillvara konkurrensen. Även att främja sociala hänsyn i upphandlingar behöver utvecklas vidare.

Breda målgrupper är en utmaning
Upphandlingsmyndigheten ger stöd i upphandlingsfrågor till andra myndigheter, landsting, kommuner, offentliga bolag och leverantörer. De breda och heterogena målgrupperna utgör en utmaning för myndighetens verksamhet.

"Upphandlingsmyndigheten har mycket breda målgrupper. Det är viktigt att myndigheten fortsätter sin påbörjade analys av målgruppernas behov och prioriterar sin verksamhet utifrån detta", säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Myndighetens kompetensförsörjning är en central fråga
Upphandlingsmyndigheten är först nu, två år efter starten, fullt bemannad. Statskontoret bedömer att myndigheten nu behöver säkerställa sin långsiktiga kompetensförsörjning. Myndigheten behöver medarbetare med hög och eftertraktad kompetens inom olika delar av upphandlingsområdet för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Läs Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Slutrapport

-------------------------------------------------------------

Statskontoret överlämnar rapporten Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten – slutrapport (2017:17) till regeringen den 31 oktober. Statskontoret delredovisade uppdraget den 30 maj 2016 i rapporten Inrättandet av Upphandlingsmyndigheten – en delredovisning (2016:15).

Kontakt:
Anna Eriksson, Statskontoret tel. 08-454 46 10

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat inrättandet av Upphandlingsmyndigheten. Utvärderingen visar att myndigheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att den därför har potential att utveckla resultaten ytterligare framöver.

Läs vidare »
Media no image

​​Statens fastighetsverk har inlett ett nödvändigt arbete med att stärka förvaltningskulturen och förhindra korruption inom myndigheten

Pressmeddelanden   •   Sep 29, 2017 09:00 CEST

Det korruptionsförebyggande arbetet inom Statens fastighetsverk (SFV) har haft stora brister. Det visar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. I rapporten konstateras också att SFV nu har påbörjat ett arbete för att komma till rätta med problemen och stärka förvaltningskulturen. Till hjälp i det arbetet lämnar Statskontoret ett antal åtgärdsförslag till myndigheten.

SFV har haft stora problem med organisation, styrning och ledarskap. Det har bidragit till att myndigheten inte har haft tillräcklig beredskap att förebygga och hantera korruption och oegentligheter inom verksamheten. De korruptionshändelser som uppdagades i slutet av 2016 har dock bidragit till att det inom myndigheten i dag finns en betydligt ökad medvetenhet om betydelsen av en god förvaltningskultur. SFV har också påbörjat ett arbete för att stärka förvaltningskulturen.

Statskontoret lämnar på regeringens uppdrag ett antal åtgärdsförslag för SFV:s fortsatta arbete med en god förvaltningskultur. Bland annat föreslår Statskontoret att SFV:s arbete med förvaltningskulturen bör utgå från en samlad strategi med ett tydligt utpekat ansvar för samordning, genomförande och uppföljning. Enligt Statskontoret är det också avgörande för att förändringsarbetet ska bli lyckat att medarbetarna får ett reellt inflytande över arbetet. Vidare behöver SFV bland annat stärka och utveckla ledarskapet i myndigheten, tydliggöra den interna ansvarsfördelningen och se över konsultanvändningen.

- Statens fastighetsverk har ett viktigt arbete med att stärka förvaltningskulturen framför sig. Den rapport Statskontoret överlämnar i dag utgör ett stöd i det arbetet, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs Statens fastighetsverks arbete med en god förvaltningskultur

Kontakt:

Peter Ehn, utredare Statskontoret tel. 08-454 47 65

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Det korruptionsförebyggande arbetet inom Statens fastighetsverk (SFV) har haft stora brister. Det visar Statskontoret i en rapport som överlämnas till regeringen i dag. I rapporten konstateras också att SFV nu har påbörjat ett arbete för att komma till rätta med problemen och stärka förvaltningskulturen. Till hjälp i det arbetet lämnar Statskontoret ett antal åtgärdsförslag till myndigheten.

Läs vidare »
Media no image

Polisen behöver använda den nya organisationen bättre för att vända resultaten

Pressmeddelanden   •   Sep 28, 2017 09:00 CEST

Statskontorets utvärdering visar att omorganiseringen av Polisen har gett flera positiva effekter under det senaste året. Bland annat har inrättandet av kommunpoliser och medborgarlöften stärkt Polisens samverkan med lokalsamhället. Den nya organisationen har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen inom utredningsverksamheten.

Ett viktigt skäl för att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att utredningsverksamheten under flera år haft en negativ resultatutveckling. De åtgärder som Polisen har genomfört kopplat till omorganisationen har hittills inte påverkat resultaten men det är för tidigt att bedöma vilken effekt de kommer att få. Statskontoret konstaterar dock att en majoritet av åklagarna anser att förmågan att utreda brott har försämrats till följd av omorganiseringen och bland medarbetarna är det få som tror att utvecklingen kommer att vända.

Ledningens beslut får inte alltid genomslag
Statskontorets utvärdering visar att centralt fattade beslut inte alltid får genomslag. Den interna styrningen inom Polisen brister i samordning, analys och förankring. Det leder till att prioriteringar förskjuts nedåt i organisationen och ledningen har inte kontroll över i vilken utsträckning besluten genomförs och vilka resultat de leder till. Statskontoret bedömer att Polisen behöver vidta åtgärder för att målen för omorganisationen ska kunna nås.

- Polismyndigheten behöver bättre utnyttja de möjligheter den nya organisationen ger. För att styrningen ska få genomslag krävs att den utgår från ett helhetsperspektiv och att Polismyndigheten prioriterar, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Bättre förutsättningar för lokalt polisarbete
Ett av målen med reformen är en mer tillgänglig polis närmare medborgarna. Statskontoret bedömer att förutsättningarna för det lokala polisarbetet har stärkts. Men för att på sikt nå målen för reformen behöver Polismyndigheten även fortsatt stödja de lokala cheferna, involvera medarbetarna och se till att det lokala arbetet kan bedrivas långsiktigt. Den nya funktionen områdespolis behöver definieras tydligare.

Läs Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet. Delrapport 2 – om den nya organisationens genomslag

Kontakt:
Erik Axelsson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 46 05, e-post erik.axelsson@statskontoret.se

Statskontoret utvärderar ombildningen av polisen på uppdrag av regeringen. Utvärderingen omfattar i vilken utsträckning ombildningen har skapat bättre förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat och en högre kvalitet i polisens arbete. Den första delrapporten redovisades till regeringen 2016 och slutredovisning ska ske senast 1 oktober 2018.

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Statskontorets utvärdering visar att omorganiseringen av Polisen har gett flera positiva effekter under det senaste året. Bland annat har inrättandet av kommunpoliser och medborgarlöften stärkt Polisens samverkan med lokalsamhället. Den nya organisationen har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen inom utredningsverksamheten.

Läs vidare »
Media no image

MUCF behöver skärpa kontrollen av statsbidrag till ideella organisationer

Pressmeddelanden   •   Sep 27, 2017 13:00 CEST

Statskontorets analys visar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i allt väsentligt fullgör sitt uppdrag. Samtidigt är kontrollen i myndighetens bidragsgivning inte tillräcklig för att förhindra ett felaktigt utnyttjande av bidragen.

MUCF fördelar årligen ut ungefär 350 miljoner kronor i statsbidrag till omkring 400 organisationer. Av det totala beloppet är det endast en liten del som har utnyttjats felaktigt. Statskontoret bedömer dock att det felaktiga utnyttjandet är tillräckligt stort för att rubba allmänhetens förtroende för myndighetens bidragshantering.

MUCF:s bidragskontroll är i hög grad automatiserad och handläggarna har ett begränsat utrymme för att göra kvalificerade bedömningar och kontroller. Statskontoret anser därför att regeringen bör göra vissa omfördelningar i MUCF:s anslag så att mer resurser kan läggas på myndighetens bidragshantering.

Statskontoret anser att regeringens styrning av MUCF kan utvecklas. Regeringen bör förenkla de förordningar som styr bidragen och förtydliga myndighetens kunskapsuppdrag. Regeringen bör också förbättra samordningen av de uppdrag MUCF får från olika departement.

MUCF:s förmåga att fatta svåra bidragsbeslut behöver stärkas. Detta gäller i synnerhet när myndigheten ska bedöma om en organisation är demokratiskt uppbyggd och respekterar demokratiska värderingar. Statskontoret föreslår därför att regeringen överväger att inrätta ett särskilt råd eller nämnd som kan bistå MUCF i sådana ärenden.Statskontoret föreslår även att det ska upprättas en databas som ger bidragsgivande myndigheter en överblick över statens bidragsgivning till ideella organisationer.

”Det är viktigt att regeringen stärker förutsättningarna för MUCF:s bidragskontroll och att skattepengar inte betalas ut till organisationer som bryter mot förordningarna som reglerar bidragen”, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Kontakt:

Michael Kramers, Statskontoret, tel. 08-454 46 27, e-post: michael.kramers@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Statskontorets analys visar att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i allt väsentligt fullgör sitt uppdrag. Samtidigt är kontrollen i myndighetens bidragsgivning inte tillräcklig för att förhindra ett felaktigt utnyttjande av bidragen.

Läs vidare »
Media no image

Ovilja och osäkerhet hinder för uthyrning av privatbostäder

Pressmeddelanden   •   Jun 29, 2017 09:00 CEST

Ovilja och osäkerhet är de främsta hindren för uthyrning av privatbostäder. Det visar Statskontorets analys av hur privatbostadsuthyrningen fungerar som överlämnas till regeringen i dag. Statskontoret lämnar en rad förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att öka uthyrningen.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat hur uthyrningen av privatbostäder kan öka. I vår undersökning till 4 000 medborgare svarade 74 procent av de som har ett extra sovrum att de inte kan tänka sig att hyra ut en del av sin bostad. Den främsta anledningen till att människor inte hyr ut en del av bostaden är att de inte vill ha ytterligare personer i bostaden.

Uthyrning sker främst till närstående

Nära 3 av 4 uthyrningar av en del av bostaden sker också till någon närstående eller bekant eller någon som rekommenderats av en närstående eller bekant. De vanligaste skälen till att människor hyr ut en del av bostaden är att de vill hjälpa någon till en bostad, för att täcka sina utgifter och för att få en extra inkomst. Nästan 9 av 10 som hyr ut sin bostad eller en del av sin bostad har positiva erfarenheter av detta.

Finns potential att öka uthyrningen

Statskontoret bedömer att det utrymmesmässigt finns en potential att öka uthyrningen av framför allt en del av bostaden. I vår undersökning uppger 51 procent att de har ett eller flera sovrum över, som i dag exempelvis används som kontor eller hobbyrum. Viljan att hyra ut är minst bland äldre, som ofta har mer utrymme. Potentialen är med andra ord som störst där viljan är som minst.

Förtydliga vad som gäller och förbättra informationen

Kunskapen om vad som gäller vid uthyrning av bostad är också låg. En förklaring till detta kan vara att både uthyraren och hyresgästen behöver sätta sig in i ett omfattande regelverk, och att det dessutom finns en rad oklarheter i hur reglerna för uthyrning ska tillämpas. Informationen om vilka lagar och regler som gäller är också otillräcklig. Vi bedömer att detta skapar en osäkerhet som bidrar till tveksamheten att hyra ut.

För att få människor att vilja hyra ut i ökad utsträckning krävs därför dels en förändring av inställningen till att hyra ut den egna bostaden, dels tydligare och mer lättillgänglig information om vad som gäller vid uthyrning. Statskontoret föreslår därför att regeringen ger Boverket i uppdrag att initiera en informationskampanj samt att det tas fram en förbättrad statlig webbplats med information om uthyrning av bostäder. Vi förslår även att regeringen tydliggör vilken hyra som får tas ut och inför ett tryggt system för depositioner.

Stimulera anpassning av bostaden för att öka uthyrningen

Ett av skälen till att många inte hyr ut sovrum som de har över är att bostaden i så fall skulle behöva anpassas för uthyrning. Men att planera och bygga en uthyrningsdel innebär ofta en större investering. För att stimulera anpassning av bostaden till uthyrning, föreslår Statskontoret därför att privatbostadsuthyrning blir skattefri under tio år om man bygger en uthyrningsdel. På så sätt kan det befintliga beståndet utnyttjas bättre samtidigt som antalet uthyrningsmöjligheter ökar.

Det saknas också tillräcklig statistik om marknaden för privatbostadsuthyrning. Vi föreslår därför att Boverket får i uppdrag att följa utvecklingen på denna marknad.

Läs rapporten Åtgärder för att öka uthyrningen av privatbostäder

----------------------------------------

Statskontorets uppdrag

  • För att komma till rätta med bostadsbristen arbetar regeringen främst med att öka bostadsbyggandet. Men tillskottet av nyproducerade bostäder kommer inte att räcka för att möta bostadsbristen. Regeringen anser därför att privatbostadsuthyrning är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden.
  • Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat hur privatbostadsuthyrningen fungerar och tagit fram förslag på åtgärder för att öka uthyrningen av privatbostäder.
  • Som privatbostad räknas ägt boende som småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. Andrahandsuthyrning av hyresrätter omfattas alltså inte av Statskontorets uppdrag.

Kontakt:
Åsa von Sydow, utredare Statskontoret, tel 08-454 46 20, e-post: asa.vonsydow@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Ovilja och osäkerhet är de främsta hindren för uthyrning av privatbostäder. Det visar Statskontorets analys av hur privatbostadsuthyrningen fungerar som överlämnas till regeringen i dag. Statskontoret lämnar en rad förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att öka uthyrningen.

Läs vidare »
Media no image

Sjukfrånvaro och långtidsfrånvaro ökar i staten

Pressmeddelanden   •   Maj 09, 2017 09:00 CEST

Trenden med ökad sjukfrånvaro i staten håller i sig för femte året i rad, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har också fortsatt ökat.

I de statliga myndigheterna uppgick sjukfrånvaron till 4,1 procent av den tillgängliga arbetstiden år 2016. Det är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år och 1,1 procentenheter jämfört med år 2012.

Sjukfrånvaro på mer än 60 dagar, så kallad långtidsfrånvaro, har ökat markant som andel av den totala sjukfrånvaron, till 54,8 procent för år 2016 jämfört med 2013 då den utgjorde 43,2 procent.

Sjukfrånvaron för kvinnor ökade med 0,2 procentenheter under fjolåret och uppgick till 5,5 procent. Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,2 procentenheter under samma period och uppgick till 2,7 procent.

Fördelat på åldersgrupper är ökningen störst i den mellersta gruppen, med anställda som är 30 till 49 år, där sjukfrånvaron ökade med 0,3 procentenheter. I de övriga grupperna, för de som är yngre än 30 respektive äldre än 50, ökade sjukfrånvaron med 0,2 procentenheter.

Statskontorets sammanställning och jämförelser av sjukfrånvarostatistik bygger på redovisade uppgifter från 199 myndigheter enligt deras årsredovisningar för år 2016.

Läs Sjukfrånvaro i staten 2016

Kontakt:
Eero Carroll, utredare Statskontoret tel. 08-454 4664, e-post eero.carroll@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Trenden med ökad sjukfrånvaro i staten håller i sig för femte året i rad, visar Statskontorets sammanställning av sjukfrånvarostatistik. Långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har också fortsatt ökat.

Läs vidare »
Media no image

Myndigheternas arbete med psykologiskt försvar

Pressmeddelanden   •   Mar 24, 2017 15:00 CET

Statskontorets kartläggning visar att ett modernt psykologiskt försvar, till skillnad från det tidigare psykologiska försvaret, i hög grad handlar om en förmåga i fredstid. Myndigheterna behöver kunna identifiera och möta informationspåverkan, samt arbeta förebyggande för att stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja.

Statskontorets kartläggning visar att de flesta statliga myndigheter har verksamheter som är av betydelse för ett modernt psykologiskt försvar. Däremot är det bara en dryg tredjedel av myndigheterna som själva anser att de är en del av det psykologiska försvaret.

Det finns en stor variation i myndigheternas beredskap att möta informationspåverkan. Medvetenheten om riskerna att utsättas för desinformation har dock ökat under de senaste åren. Myndigheternas arbete för att stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja, till exempel genom information om demokrati, försvar och beredskap, uppfattas av myndigheterna själva oftast inte som en del i det psykologiska försvaret.

Statskontorets kartläggning avser enbart öppen verksamhet som inte omfattas av sekretess. Det innebär att det finns verksamheter som är centrala för det psykologiska försvaret men som inte har ingått i kartläggningen.

"Statskontoret överlämnar i dag en rapport till regeringen om statliga myndigheters arbete med psykologiskt försvar. Rapporten är ett underlag till regeringens fortsatta arbete med frågorna", säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

Läs rapporten Myndigheternas arbete med psykologiskt försvar (2017:5).

Kontakt:
Sara Sundgren, utredare Statskontoret, tel. 08-454 47 24, e-post: sara.sundgren@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Statskontorets kartläggning visar att ett modernt psykologiskt försvar, till skillnad från det tidigare psykologiska försvaret, i hög grad handlar om en förmåga i fredstid. Myndigheterna behöver kunna identifiera och möta informationspåverkan, samt arbeta förebyggande för att stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja.

Läs vidare »
Media no image

Skolinspektionen – en välfungerande myndighet vid ett vägval

Pressmeddelanden   •   Feb 24, 2017 09:00 CET

Statskontorets analys visar att Skolinspektionen är en välfungerande och överlag effektiv myndighet. Samtidigt finns det motstridiga förväntningar om vad Skolinspektionen ska göra.

Statskontorets analys visar att det finns flera parallella, delvis motstridiga förväntningar om vad Skolinspektionen ska göra. Det finns en kritik mot att Skolinspektionens fokus på regelefterlevnad är snäv, att dokumentationskraven är betungande och att skolorna och huvudmännen i stället borde få mer stöd till utveckling.

Samtidigt finns förväntningar om att Skolinspektionen bör kontrollera att skolor och huvudmän lever upp till skollagen och andra regleringar, samtidigt som man säkerställer att offentliga medel används rätt.

Statskontoret anser därför att regeringen behöver ge Skolinspektionen tydligare styrsignaler om hur myndigheten ska prioritera inom sin inspektionsverksamhet framöver.

- Skolinspektionen är en välfungerande myndighet som fullgör det uppdrag de har, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson. Samtidigt ser vi att myndigheten står vid ett vägval. Regeringen kan stödja myndigheten genom att förtydliga sina förväntningar på inspektionens framtida roll.

Läs rapporten Myndighetsanalys av Statens skolinspektion

Kontakt:
Pia Brundin, utredare Statskontoret, tel 08-454 46 88, e-post: pia.brundin@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​​Statskontorets analys visar att Skolinspektionen är en välfungerande och överlag effektiv myndighet. Samtidigt finns det motstridiga förväntningar om vad Skolinspektionen ska göra. Det finns en kritik mot att Skolinspektionens fokus på regelefterlevnad är snäv, att dokumentationskraven är betungande och att skolorna och huvudmännen i stället borde få mer stöd till utveckling.

Läs vidare »
Media no image

Rektorer mer positiva till karriärstegsreformen än lärare

Pressmeddelanden   •   Feb 01, 2017 09:00 CET

Statskontorets undersökning bland drygt 900 rektorer visar att rektorerna är mer positiva till reformen än lärarna men inte lika positiva som huvudmännen. Rektorerna menar att en risk med reformen är splittring bland lärarna. Statskontorets analys av hur reformen implementerats och fungerar visar att införandet av karriärtjänster i skolan numera är en utbredd reform som ökat lönespridningen. Den särskilda satsningen på karriärtjänster i skolor i utanförskapsområden fungerar dock inte ändamålsenligt.

Statskontorets analys visar att samtliga kommuner har ansökt om bidrag och enskilda huvudmän deltar i allt högre utsträckning. Statskontoret konstaterar också att lönespridningen har ökat påtagligt sedan reformen sjösattes. Våra undersökningar visar att majoriteten av skolaktörerna – huvudmän, rektorer och lärare – anser att kompetenta lärare ska få högre lön, men ser också en risk för att reformen skapar alltför stora löneskillnader.

Enligt rektorerna är den främsta nyttan med karriärtjänsterna att det blivit fler och bättre pedagogiska diskussioner, att det pedagogiska ledarskapet har stärkts och att de kunnat bedriva utvecklingsprojekt i högre grad.

Den största risken med reformen är enligt rektorerna att den minskar motivationen hos de lärare som inte fått karriärtjänster och att den skapar splittring mellan karriärtjänstlärare och övriga lärare.

Fokus på skolor med utmaningar fungerar inte
Regeringens ambitioner med bidraget för extra karriärtjänster i utanförskapsområden har inte infriats. Det är fortfarande svårt för huvudmännen att uppfylla kraven i förordningen och vi kan visa på att det finns skolor med åtminstone likvärdiga behov som inte är berättigade extra karriärtjänster.

Läs Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 3

Statskontorets tidigare rapporter om karriärstegsreformen:

2015:12 Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 1

2016:1 Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 2

Kontakt:
Ulrika Strid, utredare Statskontoret, tel. 08-454 47 64, e-post: ulrika.strid@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​Statskontorets undersökning bland drygt 900 rektorer visar att rektorerna är mer positiva till reformen än lärarna men inte lika positiva som huvudmännen. Rektorerna menar att en risk med reformen är splittring bland lärarna. Statskontorets analys av hur reformen implementerats och fungerar visar att införandet av karriärtjänster i skolan numera är en utbredd reform som ökat lönespridningen.

Läs vidare »
Media no image

Tilliten på arbetsplatsen är lägre i staten än i andra sektorer

Pressmeddelanden   •   Nov 30, 2016 09:01 CET

De flesta medarbetare upplever att de kan lita på varandra på sin arbetsplats. Tilliten bland medarbetare i staten är dock något lägre än i andra sektorer, visar Statskontorets undersökning.

86 procent av medarbetarna uppger att de alltid eller oftast upplever att det finns tillit på den egna arbetsplatsen. Medarbetare i staten har den lägsta andelen, 80 procent, och medarbetare i privat sektor den högsta, 88 procent. Andelen för kommunen respektive landstingen är 86 procent.

Ledarskapet har en stor betydelse för tilliten på arbetsplatsen. En nyckel till tillit är ett förtroendeingivande ledarskap, där chefen uppfattas vara kompetent, hederlig och stödjande. Statskontorets undersökning visar att ledarskapet är särskilt viktigt för tilliten på statliga arbetsplatser.

     "Vår undersökning visar att statliga myndigheter behöver arbeta med att utveckla ledarskapet för att öka tilliten inom statsförvaltningen", säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.

Även upplevelsen av autonomi på jobbet är viktigt för tilliten, särskilt för medarbetare i kommunerna. Det är här framför allt viktigt att känna att ens yrkesmässiga kompetens tas tillvara och att chefen lyssnar när man har idéer.

Skillnaderna mellan olika verksamhetsområden är mycket stora. Undersökningen visar bland annat att pedagoger i kommunerna i högst grad av alla anser att deras yrkesmässiga kompetens tas tillvara och att de trivs bäst på jobbet. Samtidigt upplever de mest onödig administration på jobbet.

Undersökningen har bevarats av drygt 4 800 individer i åldern 20-67 år inom stat, kommun, landsting och privat sektor. Rapporten Tillit på jobbet är ett underlag till rapporten Utvecklad styrning, som är Statskontorets femte rapport inom ramen för regeringsuppdraget om statlig styrning av offentlig sektor.

Läs Tillit på jobbet

Kontakt:
Susanne Johansson, utredare Statskontoret, tel. 08-454 47 79, e-post: susanne.johansson@statskontoret.se

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

​De flesta medarbetare upplever att de kan lita på varandra på sin arbetsplats. Tilliten bland medarbetare i staten är dock något lägre än i andra sektorer, visar Statskontorets undersökning. 86 procent av medarbetarna uppger att de alltid eller oftast upplever att det finns tillit på den egna arbetsplatsen.

Läs vidare »

Bilder & Videor 2 bilder

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Funktionsansvarig Kommunikation
  • malin.ruthstrom@statskontoret.se
  • 08 454 46 26

Om Statskontoret

Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.

Adress

  • Statskontoret
  • Fleminggatan 20
  • 112 26 Stockholm