Gästbloggen: Jessica Marklund och Johanna Brännström

Hösten 2013 startade El Sistema Umeå verksamhet i tre olika stadsdelar, i förskoleklass, på fem skolor. Umeå är en mellanstor stad som vid den tidpunkten inte slet med lika stor utanförskapsproblematik som exempelvis Göteborg och Stockholm och vi ville anlägga ett annat perspektiv på verksamheten: att sammanföra människor över stadsdelsgränserna och med musikens hjälp överbrygga kulturella motsättningar och socioekonomiska skillnader.

Musikskolan uppmanades att söka pengar ur kommunens fond för sociala investeringar. Pengarna var behäftade med villkoret att verksamheten skulle ha en egen inriktning, som på ett väsentligt sätt skiljde sig från liknande verksamhet i resten av Sverige. Vår plan blev ambitiös, vi skulle som första skola i Sverige ha obligatorisk undervisning som sträckte sig från F-klass till årskurs 3 för att därefter bli frivillig. Verksamheten omfattade även träningsskolan. Devisen var ”alla ska med” och Musikskolan skulle stå för alla kostnader.

Sparbeting från start

I samma veva som vi skulle starta fick kommunen ett enormt sparbeting och fonden lades ner. Vi blev först helt lamslagna, men bestämde ändå att vi skulle starta den verksamhet i vilken vi plöjt ner så mycket framtidstro och planering, med förhoppningen att pengar skulle komma med tiden. Politikerna var ju så intresserade, verksamheten låg helt i linje med kommunens politiska mål för barn och unga och vi var så redo! Vi var sex pedagoger och en chef som höll tummarna och kastade oss ut.

Första året hade vi flow. Vi hade bra uppslutning på Vänstay. Vi lade sten vid sten och kände hur vi byggde en stadig grund inför framtiden. Andra året började verkligheten komma ikapp och vi fick av ekonomiska skäl minska antalet timmar i förskoleklass och efter tredje året blev vi tvungna att helt släppa undervisningen på en av skolorna.

Efter tung tid – omstart

Under tiden började det uppstå problem på en annan skola. Som mottagningsskola slet de med stora sociala och pedagogiska utmaningar, personalen hade hög arbetsbelastning och det var hög personalomsättning vilket gjorde att vi gång på gång fick börja om med att förankra mål och visioner. Vår ekonomi var knackig, våra pedagoger höll på att gå in i väggen och efter femte året fanns det ingen annan utväg än att med tungt hjärta lägga ner El Sistema-verksamheten där också.

Idag, på vårt sjätte år, har vi kvar verksamhet på tre skolor. Alla ligger i samma område men har ändå stora skillnader vad gäller socioekonomisk status och kulturell bakgrund. Målen är desamma, men vi har lärt oss att ett samarbete är ett givande från två håll och att drömmar och ekonomi måste gå hand i hand. Visioner är ledstjärnor, mål kan vara både kort- och långsiktiga, men verkligheten är här och nu. Så nu har tiden kommit för ett omtag. Med den erfarenhet, kunskap och visdom vi fått tack vare våra felsteg har vi alla möjligheter att lägga ny grund på stadig mark där alla – rektorer, chefer och pedagoger – vill vara med och bidra. Även ekonomiskt.

Under åren har vi precis som ni andra haft massor av fantastisk vardagsverksamhet, härliga konserter, fina samarbeten och starka möten mellan både barn och vuxna. Ett kapitel i samma bok, men ändå en egen historia.

Jessica Marklund och Johanna Brännström, lärare och samordnare El Sistema Umeå