Skip to main content

​Konstmusikens krafter samlade i Rikstinget

Nyhet   •   Maj 27, 2016 07:30 CEST

Janine Jansen, Marshall Marcus och medias representanter var några av dem som inspirerade deltagarna vid det första Rikstinget för den västerländska konstmusiken.

El Sistema var på mångas läppar när den första upplagan av Rikstinget för västerländsk konstmusik hölls i Berwaldhallen den 26 maj. En kraftsamlande dag med fokus på konstmusikens betydelse för såväl hjärna som hjärta.

”Det knakar i systemet”, konstaterade Helena Wessman i välkomsttalet och hade det inte gjort det hade kanske inte 170 företrädare för den västerländska konstmusiken samlats i Radiohuset i Stockholm denna dag. Till det första Rikstinget kom representanter för såväl kulturinstitutioner, kulturskolor, myndigheter och musiker samt journalister, professorer, politiker och enskilda intressenter. Helena Wessman, Berwaldhallens och Radiosymfonikernas chef, kunde därmed också konstatera ett stort engagemang för frågan om konstmusikens betydelse i vår tid.

För Sveriges Radio har den stor betydelse, enligt dess vd Cilla Benkö som lyfte de 5 000 timmar levande konstmusik och de 6 000 timmar inspelad konstmusik som sänds i P2 varje år.

Hur ska kedjan lagas?

Dessa musikupplevelser når dessvärre bara två procent av radiolyssnarna i landet, konstaterade nästa talare, journalisten Cecilia Nebel som presenterade en undersökning om intresset för konstmusiken hos allmänheten. Hoppfullt för utövarna är att intresset för klassisk musik, till skillnad från många andra intressen, ökar med åldern. Allt fler konsumerar dessutom opera på bio och musikfestivalernas popularitet växer.

Amatörorkestrarna däremot tappar mark och nära 70 procent av landets kulturskolor noterar ett vikande intresse för att spela orkesterinstrument.

I skolorna musiceras klassisk musik och folkmusik klart minst, utklassade av pop och rock. Att det är billigare med gitarrer än violiner är också en krass verklighet som spelar in i skolans värld.

Så hur lagas kedjan från förskola till skola, till kulturskola, till musikhögskola? Hur får den västerländska konstmusiken en större plats i samhället? Ett större engagemang från den professionella eliten lyftes av flera talare under dagen. Digital spridning, förebildning och forskningsresultat som visar på nyttan av satsa på detta estetiska ämne i skolan kan vara ytterligare pusselbitar. En annan stavas El Sistema.

Passion före perfektion

Marshall Marcus från El Sistema Europe, violinist och tidigare chef för musikutbudet vid Southbank Centre i London, talade om slow burn, som en del av El Sistemas idé. Långsiktighet, delaktighet, engagemang, kvalitet och revolution var glosorna på bildskärmen under hans föreläsning. Och det som ska revolutioneras är vårt sätt att tänka.

– Vi måste släppa våra institutionella egon och arbeta tillsammans och det måste få ta tid.

Marshall Marcus talade om vikten av att tänka helt nytt i lärprocessen. Passion ska gå före perfektion. Den som lär sig ett orkesterinstrument ska spela i orkester från start, och ledarskapet ska värderas till en konstart i sig. Och en av nycklarna till gott ledarskap är att lära ut värdet av att våga misslyckas.

Men, vilket också påpekades under dagen, El Sistema är ett arbetssätt bland flera, och framförallt ingen verksamhet som kan se likadan ut överallt. Musikskolan ska formas i den kontext där den appliceras.

Politik och media

Media representerades vid detta första Riksting av Björn Wiman (DN), Ella Peterson (SVT), Lisa Irenius (SvD) och Mattias Hermansson (SR).

Självkritiska talade de om en polarisering inom musikjournalistkåren där förakt för å ena sidan klassisk bildning, å andra sidan popnörderi, kan märkas. En attitydförändring måste till.

– Ingen kulturjournalist skulle kokettera med att de aldrig går på teater eller inte kan någonting om film. Men att man inte begriper sig på klassisk musik, det säger man helt ogenerat. Det måste man genast sluta med, sa SVT:s Ella Peterson, som menar att man med enkla journalistiska metoder kan göra konstmusiken tillgänglig för nya lyssnare.

Institutionerna uppmanades också att bli bättre på att dela recensioner och artiklar på sociala medier, samt att hjälpa media att sålla. Med ökad konkurrens om uppmärksamheten och minskade resurser för bevakning duger det inte att bara skicka ett säsongsprogram till tidningarna. Det är viktigt att institutionerna själva gör ett urval och sätter in det de vill väcka uppmärksamhet kring i ett sammanhang som kan nyhetsvärderas på redaktionerna.

Det senare var något som väckte nya frågor och funderingar och med dessa skapades förväntningar på nästa Rikstings innehåll.

Liksom frågan om Sveriges Radio verkligen ska sända de där sammanlagt 11 000 timmarna klassisk musik i en och samma kanal, som endast når två procent av lyssnarna?

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera