Äldres sårbarhet utnyttjas - det måste stoppas!

Någon knackar på din dörr hemma i villan eller lägenheten. Du öppnar och där står en person som säger att han ska hjälpa dig med att göra justeringar på tv:n. Personen uppträder trevligt och hjälpsamt och har med sig utrustning samt visar upp en legitimation. Samtidigt som reparatören går in i tv-rummet går du till köket för att brygga kaffe. När kaffet är klart får reparatören dock bråttom i väg.

Efter en stund upptäcker du att det saknas smycken i skrinet och att det försvunnit kontanter ur plånboken. Det var ingen tv-reparatör, det var en bedragare. 

Den 18/9 kunde vi läsa i GP om fall liknande det ovan beskrivna: (http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2493925-falska-reparatorer-fortsatter-lura-aldre). 

Vem som helst kan utsättas för bedrägerier - oavsett ålder. Brott av den karaktär som beskrivs ovan är dock ett typiskt exempel på händelser som brukar kallas för "åldringsbrott", en typ av brott som ofta drabbar äldre. 

Konsekvenserna för äldre som utsätts blir ofta svårare än för yngre vuxna - det gör äldre till en särskilt sårbar grupp. Fysiska skador kan ta lång tid att läka och känslomässiga sår kan bli kvar för alltid. Även sociala konsekvenser i form av att inte våga gå ut förekommer.

Nu har Stiftelsen Tryggare Sverige utarbetat en ny modell för att göra risk- och sårbarhetsanalyser vad gäller kommunernas arbete med äldres utsatthet för brott. Modellen presenteras vid en nationell konferens om äldres utsatthet för brott som Stiftelsen Tryggare Sverige arrangerar tillsammans med Uppsala kommun den 2 oktober 2014 (fortfarande finns ett fåtal platser kvar).