Skip to main content

Sammanfattning av debattkväll om hatbrott

Blogginlägg   •   Aug 21, 2012 16:46 CEST

Hatbrott, brott där gärningspersonens motiv grundar sig i den drabbades hudfärg, religiösa tro, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet, kan vara en mängd olika typer av brott – allt ifrån skadegörelse till mord. Den gemensamma nämnaren för att ett brott ska definieras som hatbrott är just gärningspersonens motiv. För att debattera komplexiteten i hatbrott samt polisens arbete inom området bjöd den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige in till debattkväll måndagen 20 augusti.

Stort mörkertal
På plats fanns Marcus Sverdén, gruppchef för hatbrottsgruppen vid Stockholmspolisen, som är landets enda i sitt slag. Gruppen består av sex personer som arbetar heltid med hatbrott. En viktig del i gruppens arbete är att öka anmälningsbenägenheten bland offer för hatbrott, berättar Sverdén. Idag är det ett stort mörkertal som gör att ingen egentligen kan säga hur omfattande problematiken är.

Det handlar om mörkertal i dubbel bemärkelse, dels de hatbrott som inte anmäls, dels hatbrott som inte registreras som hatbrott hos polisen. Den statistik som ändå finns är Brottsförebyggande rådets (Brå) sammanställning av de anmälda brott som de definierar som hatbrott. Enligt Brå anmäldes omkring 5 490 brott med hatbrottsmotiv under 2011.

Viktigt med snabb kontakt
Marcus Sverdén beskriver vidare hur hatbrottsgruppens arbete skiljer sig från övrigt polisiärt arbete, då gruppen försöker söka upp drabbade och få dem att anmäla. När hatbrottsgruppen fått kännedom om ett misstänkt hatbrott är de skyldiga att kontakta den utsatte inom 24 timmar. Sverdén upplever att det är något som fungerar bra, att de drabbade uppskattar att få information om vad som händer och hur de kan få stöd.

Få döms för hatbrott
Trots att man driver så många fall som möjligt som hatbrott, så är det i få av fallen som gärningspersonen döms för hatbrott, det vill säga att straffskärpningsregeln åberopas. Enligt Sverdén är det inte lagstiftningen som är problemet. Vad som behövs är en gemensam definition av vad hatbrott är. Sverdén lyfter också fram vikten av initiala åtgärder, ju tidigare polisen arbetar med ett brott utifrån hypotesen att det är ett hatbrott, desto större är sannolikheten att det leder till en fällande dom där straffskärpningsregeln åberopas.

Stora skillnader i bemötande
En annan av deltagarna vid debattkvällen, Christian Antoni Möllerop, vice ordförande i RFSL, beskriver hatbrott som unikt då det handlar om identitet, den utsatte som person. Möllerop menar att bemötandet från polisen ser mycket olika ut på olika håll i landet. RFSL vill att Stockholmsmodellen med en hatbrottsgrupp ska införas även i övriga landet, något som mött motstånd då polisen ofta tycker att de redan har tillräcklig kompetens.

Möllerop berättar vidare att justitieminister Beatrice Ask sagt att lösningen är fler poliser på gatorna. I det uttalandet får hon inte medhåll av varken Möllerop eller Sverdén. På RFSL:s önskelista står istället en tydligare politisk styrning, kompetenshöjning i alla led samt en tydlig handlingsplan från Regeringen vad gäller det brottsförebyggande arbetet mot hatbrott.

Brottsofferjour ger stöd
På plats under debatten fanns även Kina Sjöström som arbetar på RFSL:s brottsofferjour, dit hbtq-personer kan vända sig om de utsatts för våld eller hot. Brottsofferjouren kan bland annat erbjuda stödsamtal, tipsa om målsägandebiträden eller följa med och göra polisanmälan.

Sjöström berättar att den största andelen av de som söker hjälp hos brottsofferjouren har blivit utsatta för hatbrott. Liksom Möllerop vittnar Sjöström om det geografiska lotteriet, att det är slumpartat huruvida den som utsatts för hatbrott blir väl bemött av polisen eller inte.

En annan punkt där det råder konsensus bland debattens experter är att det måste säkerställas att alla drabbade i ett tidigt skede får kännedom om rätten till målsägandebiträde. Så ser det inte ut idag.

Debattkvällen avslutas med att generalsekreteraren Magnus Lindgren tackar alla deltagare och bjuder in till nästa debattkväll som går av stapeln den 17 september, kl. 17.00-19.00 med temat polisen: "Brott i nära relation"!

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera