Oklart hur forskningsfinaniseringen fungerar

Kunskap om hur det forskningsfinansiering faktiskt saknas, skriver RJ:s vd Göran Blomqvist i ett inlägg på RJ:s webbplats med anledning av att anöskningssystemen nu öppnas. Mycket är anekdotisk kunskap, en del modeflugor och ibland dras projekt igång som rena fullskaleexperiment. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har därför hösten 2012 beslutat att förstärka forskningen om högre utbildning, forskning och forskningspolitik dels genom direkt finansiellt forskningsstöd dels genom samarbete med andra forskningsfinansiärer. Dessutom har RJ påbörjat arbetet med att få bättre kunskap om hur olika stödformer fungerar genom att utvärdera projekt som stödform. Är det möjligt att se hur utformningen av ett av RJ:s ”instrument” påverkar individernas karriärer, möjligheterna för flera forskare att samarbeta och resultaten av forskningen? Svenska forskningsprojekt är av tradition 3-åriga. Det förefaller de för det mesta ha varit under sin halvsekel långa historia i det svenska forskningssystemet. Varför är just 3 år den optimala längden för all forskning, kan man undra.

Det är grundläggande är att fristående forskningsfinansiärer som RJ utnyttjar sin frihet till att göra en oberoende analys, testar väl underbyggda idéer och inte automatiskt väljer samma lösningar som andra finansiärer eller täcker upp för brister i statens eller lärosätenas agerande, menar Göran Blomqvist.

Läs hela hans inlägg på RJ:s webb, här.