Papyrus i databas öppnar dörren till antiken

I ett privatbrev (ovan) från 100-talet, skriver en soldat till sina syskon och meddelar att han avancerat till "principalis". Han skriver med grekiska bokstäver men felstavar till "prinkiparis", alltså med en förväxling av "l" och "r", ett misstag vi känner igen fortfarande i dag. Felskrivningen vittnar om att han troligen inte hade grekiska som modersmål. Det här brevet och en rad andra payrus finns att beskåda i Lund, men i och med en ny satsning på samlingen går det nu att hitta på nätet i den internationella databas APIS.

I dagens nätbaserade samhälle ligger allt mer information bara ett klick bort. I ett nyligen avslutat projekt vid Lunds universitetsbibliotek har deras samling av papyrus, katalogiserats och gjorts tillgänglig via den internationella sajten APIS.
 -Det här materialet låg tidigare i ett valv för förvaring, men har i och med katalogiseringen blivit tillgänglig för forskning över hela jorden, säger Karin Kulneff-Eriksson, som varit ansvarig för projektet.
 Att stödja infrastruktur i den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen är viktigt. Det handlar både om att tillgängliggöra och katalogisera material, men också om att bevara ett material på bästa sätt. Samlingen i Lund är Sveriges största samling av papyrus och innehåller ungefär 800 papyrer från det antika Egypten. De är daterade från ett par hundra år före vår tideräkning, fram till 500-talet och handlar om i princip allt möjligt.
 -Ganska mycket är bara fragment, där det bara finns en eller ett par bokstäver kvar, men annat är längre texter. Men jag har sett det som viktigt att allt verkligen kommer med i databasen – bland annat eftersom vi faktiskt inte kan veta vad framtidens forskare kommer att studera.
 Materialet berättar mycket om det antika Egypten. Inte bara språket kan studeras – framför allt i grekiska eftersom mycket av materialet är på grekiska – utan också studier av vardagslivet via de privata brev som här finns bevarade, eller via kvitton, juridiska avtal och så vidare kan göras. Katalogiseringen och digitaliseringen öppnar dessutom för studier för fler än klassiska papyrologer, det vill säga de som studerar papyrus.
 -Bara en liten del av den här samlingen har varit föremål för studier tidigare, men nu blir det möjligt att studera hela samlingen. Forskare kan sitta var någonstans som helst över hela världen och under vilken tid som helst och studera materialet, berättar Karin Kulneff-Eriksson.
 Det finns redan ett par nya studier gjorda i Berkeley utifrån Lunda-samlingen, men fler är på väg. Det intressanta med APIS är också att det här finns länkar och hänvisningar inte bara till materialet i Lund, utan till ett mycket stort liknande material över hela världen. Det öppnar upp för en rad nya studier där materialet analyseras på ett sätt som tidigare faktiskt inte var möjligt. APIS betyder Advanced Papyrological Information System och för Karin Kulneff-Eriksson var det viktigt att katalogiseringen gjordes tillsammans med dem.
 -De är en internationell organisation för tillgängliggörandet av just papyrus och genom att samarbeta med dem och använda deras system för katalogisering, så länkas vårt material – som blivit avfotograferat i sin helhet – till allt deras, som ju finns gratis på nätet, vilket jag tycker var viktigt, för att just tillgängligheten skulle bli så bra som möjligt.
 Forskning om papyrus och på ett antikt material är dessutom i allra högsta grad internationellt, vilket det svenska materialet nu också blir. Samlingen går i dag att nå både via APIS, där så småningom alla bilder från Lundamaterialet kommer att finnas tillsammans med katalogkortet, och via Lunds universitet. Mer information om projektet kan även fås av projektledaren Karin Kulneff-Eriksson (karin.kulneff@gmail.com).

/Jenny Björkman