Skip to main content

Stort förtroende för övervakning via nätet

Pressmeddelande   •   Aug 12, 2013 14:35 CEST

Trots att våra digitala spår registreras mer än någonsin tycks folk i gemen ha relativt stort förtroende för både myndigheter och företag som samlar information om oss. Det visar André Jansson och Miyase Christensen i ett nyligen slutrapporterat projekt.
 

Forskarna har i projektet ”Trygga rum: Medier, konsumtion och social övervakning” genomfört både kvalitativa intervjuer och surveyundersökningar för att studera svenskarnas attityder till övervakning.

-Det finns flera intressanta resultat i studien. Inte minst att folk är så accepterande till övervakning och registrering, säger André Jansson.

Allra mest positiva är folk inom handel, som ser många fördelar med övervakningen. Men de flesta som intervjuats i projektet är väldigt accepterande till den allt mer utbredda övervakningen. Det finns flera förklaringar till detta, menar forskarna. Inte minst att många inte orkar många bry sig – övervakningen är så stor och okontrollerbar att det blir övermäktigt. Andra ser visserligen en del problem med den ökade övervakningen, men menar att fördelarna överväger.

-Graden av förtroende varierar mellan olika samhällssektorer. Lärare verkar exempelvis vara måna om att begränsa de risker som unga utsätter sig för på nätet via sociala medier. Intressant nog så verkar dessutom många ha förtroende för myndigheter och företag, men däremot vara osäkra på om andra privatpersoner kan hantera övervakningen och det är därför som sociala medier uppfattas som ett potentiellt problem, säger André Jansson, som lett projektet.

Därtill finns en vänster–höger dimension, påpekar André Jansson där högerorienterade är mindre skeptiska, liksom en könsaspekt där kvinnor tenderar att vara mer reserverade samt en åldersdimension, där yngre är mer trygga med övervakningen än äldre. I mångt och mycket hänger dessa skillnader samman med synen på ny teknik.

-Det finns troligen nationella skillnader, men de återstår att undersöka mer. Och
vissa mönster går snarare igen, vilket vi kan se genom jämförelser med internationella studier. Till exempel att man ”inte har något att dölja” och därför inte ser några problem med övervakningen eller att det är för stort för att bry sig. Men också att man får så många bra tjänster tack vare registreringen, säger André Jansson.

Här finns en privatlivets paradox, där många visserligen är skeptiska till att lämna ut material om sig själva, men ständigt gör det av pragmatiska skäl. Däremot finns det inget samband mellan tilltro och storanvändare av sociala medier. Tvärtom verkar det som om de oftast unga människor som är storanvändare av internet och sociala medier är medvetna om hur övervakningen fungerar.

-En intressant aspekt av undersökningen är dessutom att internet inte alls behöver innebära globalisering och gränslöshet, vilket man ju ibland hör. Tvärtom kan de nya sociala medierna medverka till att sätta upp gränser och bidra till den lokala sociala övervakningen.

Andre Jansson och Miyase Christensen konstaterar att det transmediala leder i olika riktningar beroende på den sociala kontexten, och att nya medier likväl som de kan emancipera, kan leda till en ny lokal social kontroll, som påminner om det äldre samhällets bykontroll, som ju förstärker det traditionella snarare än tvärtom.

-Det handlar om vad vi kallar ”interveillance”, det vill säga något som ligger mellan social kontroll och direkt övervakning.

Kontakta André Jansson via Karlstad universitet: Andre.Jansson@kau.se

Eller kontakta Miyases Christensen: miyase.christensen@ims.su.se


Läs mer på www.rj.se



Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.