Skip to main content

Delagoon föddes på STEG

Nyhet   •   Apr 26, 2019 07:30 CEST

Foto: Emma Svensson / rockfotoemma.elle.se

2014 bildades bandet Delagoon i Stockholms estetiska gymnasiums lokaler. Fyra år senare återvänder Axel och Christoffer (Chrille), två av bandets fyra medlemmar, till sin gamla gymnasieskola. Där hinner de hinner knappt innanför entrédörrarna innan de blir omringade av såväl gamla lärare som några år yngre kompisar. De stöter även på en gammal klasskamrat som nu kommit tillbaka som musiklärare. Detta bemötande speglar lite av den gemenskap de senare kom att beskriva som en avgörande del av deras skolgång. 

”Vi var liksom ett ganska stort gäng på nästan två klasser som hängde varje dag” erinrar sig Chrille och när jag frågar om de håller kontakt med sina vänner från gymnasietiden så säger han att de ”fortfarande är våra bästa polare i princip”. Många av dem har dessutom kommit att bilda egna band som Delagoon gärna uppträder tillsammans med.

Vi slår oss ner i ett av skolans många grupprum. I hörnet står ett piano och de berättar om hur de under sin skoltid ofta gick in och spelade under raster och luncher. ”När man inte gjorde något - de små stunderna” som Axel kallar dessa tillfällen, beskriver de båda som som några av de bästa minnena de har ifrån skolan. Det var även i dessa grupprum som Axel och Chrille lärde känna bandets sångare Charlie, just genom att skriva musik ihop. De två och bandets trummis Anton kände redan varandra då de tillsammans varit på ett musikkollo för ungdomar flera år tidigare, och sedan dess spelat ihop. Första gången Charlie spelade med Delagoon var då de behövde en sångare till ett husbandsgig och sedan dess håller bandet ihop.

Det var redan under sin gymnasietid som bandet släppte låten Techno Kids vilket var den första av bandets låter som fick stor spridning. Det var ett ”hemmafix” där bandet spelade in låten i en studio på Fryshuset och själva lade upp den på Spotify. Där låg den i två veckor utan att något särskilt hände. Sedan får Chrille en dag ett samtal från Axel och Anton. Han själv satt nere i en av skolans musiksalar när han fick höra att låten nu hade 100 000 lyssningar. Sedan dess har antalet ökat stadigt och idag har låten 411 914 lyssningar på Spotify.

”Vi skriver inte låtarna med någon medveten genre-tanke” svarar Chrille när jag frågar om det. Istället beskriver de en unik skapandeprocess där de fyra tillsammans ”jammar” eller improviserar fram ett slutresultat. Och trots att de alla har väldigt olika musikalisk bakgrund så beskriver Axel att de under denna process arbetar som åt samma håll. Efter en kort diskussion kommer de fram till att de själva nog ser sin musik som pop-musik, men att många andra anser att den är postpunk eller kanske rent av rock - åtminstone när de spelar live. Inför nästa skivsläpp har de dock försökt inkorporera lite mer av den hårdhet som de visar live, i den inspelade versionen. ”Vi försöker vara lite punkigare och lite råare” beskriver Chrille. Skivan väntas komma våren 2019.

Fyra år efter bandet bildades är de signade hos skivbolaget Hybris och har släppt fyra singlar och en EP. De har regelbundet gig på olika klubbar och festivaler, främst i Sverige men de har även spelat på ”Berlin midsommar festival” 2017 och var under hösten 2018 på en mindre turné i Polen och Tjeckien. När jag slutligen frågar dem vad de är mest stolta över så kommer svaret fort: ”Att vi lyckats hålla ihop". Fyra år senare så studerar bandets medlemmar olika ämnen och på olika ställen i Sverige, men trots det så verkar de just ha lyckats med konststycket att hålla samman.

Text: Ida Thunborg, danselev på STEG