Skip to main content

Svåra händelser under barndomen ökar risken för självmordsförsök

Pressmeddelande   •   Apr 26, 2016 09:59 CEST

Personer som varit utsatta för traumatiska händelser under barn- och ungdomsåren löper hög risk att i en relativt ung ålder försöka ta sitt liv. Men det finns metoder att möta problemet. Det visar en ny rapport från Regionalt kunskapscentrum för Kris & katastrofpsykologi, RKK, inom Stockholms läns landsting.

– Fler tar sina liv än dör i trafiken. Trots nollvision ligger andelen personer som försöker ta sitt liv fast eller ökar, särskilt bland yngre kvinnor. Bakom siffrorna döljer sig ett oerhört lidande för drabbade och ett misslyckande från vårdens sida. Rapporten som nu publiceras kan bidra till värdefull information om bakomliggande orsaker, säger en av författarna, Abbe Schulman, psykiater knuten till RKK som ingår i Stockholms läns sjukvårdsområde.

I en multicenterstudie om självmordsförsök i flera europeiska länder som nu publiceras har 202 personer som vårdades på sjukhus i Stockholm början av 1990-talet efter självmordsförsök blivit intervjuade.

Vanligaste omständigheten vid självmordsförsöket var psykisk sjukdom hos både män och kvinnor. Men studien visar också att påfrestande livshändelser spelade en viktig roll vid självmordsförsöket. Relationsproblem och separation var vanligare bland kvinnor medan kroppslig sjukdom, missbruk och problem med arbete var vanligare bland män. Hos äldre var orsaken vanligen kroppslig sjukdom och ensamhet till följd av förlust av närstående.

– Det måste finnas tydliga rutiner inom vården för självmordsriskbedömning i vilka det ingår att utöver den aktuella livssituationen vid självmordsförsöket också ta reda på påfrestande händelser under uppväxttiden. När en ung person gör ett självmordsförsök har man inom vården en unik möjlighet att påverka det fortsatta förloppet, säger Abbe Schulman och fortsätter:

– Fortlöpande utbildning i kriskunskap och suicidologi borde vara obligatorisk inom BUP, vuxenpsykiatri, primärvård samt akutsjukvård, inte minst med tanke på alla nyanlända ensamkommande barn och ungdomar från krigsområden.

Vill du veta mer, kontakta:

Abbe Schulman, psykiater knuten till Regionalt kunskapscentrum för Kris & katastrofpsykologi, RKK, 070-484 25 61, abbe.schulman@comhem.se

Charlotte Therup Svedenlöf, enhetschef vid Regionalt kunskapscentrum för Kris-& katastrofpsykologi, RKK, 0702-50 20 30, charlotte.therup-svedenlof@sll.se

Regionalt kunskapscentrum för Kris & katastrofpsykologi (RKK) ingår i Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) som är en del av Stockholms läns landsting. SLSO bedriver hälso- och sjukvård inom bland annat primärvård, barn- och vuxenpsykiatri, habilitering, geriatrik, och avancerad hemsjukvård i hela Storstockholm. I samverkan med Karolinska Institutet bedrivs även forskning, utveckling och utbildning inom folkhälsa, allmänmedicin och psykiatri i fem centrumbildningar. SLSO omsätter drygt 9 miljarder kronor per år och är med cirka 11 500 medarbetare en av de största vårdgivarna i Sverige.

Stockholms läns sjukvårdsområde är certifierat enligt ISO 9001 (kvalitet) ISO 14001 (miljö) och OHSAS 18000 (arbetsmiljö).