Kloka Listan uppmärksammas internationellt

Inom kort publiceras ett vetenskapligt studie som belyser hur Stockholms läkemedelskommittéer lyckats med att införa Kloka Listan som ett sammanhållande koncept för att välja ut, kommunicera och uppnå följsamhet till läkemedelsrekommendationer. Studien publiceras i tidskriften ”Pharmacology & Clinical Pharmacology & Toxicology” och huvudförfattare är professor Lars L Gustafsson.   

Konceptet omfattar mer än den sammanställda förteckningen över rekommenderade läkemedel – Kloka Listan. För att nå framgång har en rad parallella strategier fullföljts: Stockholms läkemedelskommittéer har genom åren erbjudit omfattande fortbildning till länets förskrivare. Läkemedelskommittéerna har satsat på informationskampanjer för att öka medvetenheten om vad Kloka Listan är. Listans innehåll har gjorts tillgänglig i journalsystemen. Och processen med att ta fram rekommendationerna har involverat många professionella nätverk där urvalskriterierna har varit tydliga.

Nu går konceptet på export och Kloka Listan ses internationellt som ett pionjärarbete. Stockholms läns landsting har lyckats skapa god acceptans av listan bland förskrivande läkare. 81 procent av allmänläkarna i Stockholms län har ett högt förtroende för rekommendationerna i listan. Följsamheten, dvs andelen av de läkemedel som skrivs på recept som finns med på listan är också hög, 87 procent.

- Högre följsamhet än så är nog inte önskvärt eftersom varje patient har unika förutsättning vid läkemedelsbehandling som läkaren måste ta hänsyn till, säger Björn Wettermark vid Medicinskt Kunskapscentrum och en av medförfattarna.

Eva Andersén Karlsson, docent, överläkare och ordförande i Stockholms läns läkemedelskommitté håller med och tillägger att det är ett kvalitetstecken att listan är så pass oförändrad från år till år med ca 200 läkemedel, trots årliga uppdateringar. 

-  Det visar att de grundliga genomgångar vi gör i expertråden vilar på stadiga evidens, säger Eva. 

Urvalet har sedan start år 2000, i dåvarande Läksaks regi, alltid gjorts enligt förutbestämda riktlinjer. I kommunikationen med förskrivarna i länet har läkemedelskommittén fokuserat på bakomliggande evidens för urvalet. Eva Andersén Karlsson tillägger,

-  Dessutom erbjuder vi enskilda vårdenheter en genomgång av deras följsamhet till Kloka Listan. Då diskuterar vi också vad som kan vara medicinskt relevant vid lokala avvikelser.

En annan framgångsfaktor för konceptet har varit att ge ut en patientversion och informationskampanjer till allmänheten. Där har fokus varit att förklara varför Kloka Listan behövs. Att Listan fungerar som ett hjälpmedel vid val av läkemedel.

Alla läkemedel som finns med eller varit med i urvalsprocessen till Kloka Listan men inte upptagits, har utvärderats utifrån följande kriterier:

Effektivitet, säkerhet, vetenskaplig dokumentation, klinisk erfarenhet, kostnadseffektivitet,påverkan på miljö, leveranssäkerhet och beredningsform.

Den första Kloka Listan blev verklighet år 2000. Dåvarande ordförande i Läksak, professor Lars L Gustafsson har fram till och med år 2009 varit initiativtagare och ledare i utvecklingen av Kloka listan-konceptet till vad den är idag. Han säger,

-  En viktig nyckel till våra framgångar har också varit att vi haft ett öppet och långsiktigt medicinskt ledarskap, gott teamarbete mellan professioner och att kommittéorganisationen har haft tillgång till klinisk farmakologisk kompetens samt operativa resurser.

Vill du veta mer om studien eller Kloka Listan så kan du kontakta:

Ordförande Stockholms läns läkemedelskommitté Eva Andersén-Karlsson 070-6708589  eller enhetschef Medicinskt Kunskapscentrum Björn Wettermark på 070-7374081. Frågor om Kloka Listan patientversion besvaras av enhetschef Ingrid Jägre 070-7701073. Vid frågor kring studien kontakta professor överläkare Lars L Gustasson på KI 070-6012614.