Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Från forskningen på European Population Conference

Demografiska enheten vid Stockholms universitet, SUDA, arrangerar årets upplaga av European Population Conference. Temat för i år är “Gender, Policies and Population”. Temat för i år är “Gender, Policies and Population”. Här följer exempel på forskning som presenteras på konferensen.

Vill du veta mer? Kontakta gärna presskontakt: Annette Wallqvist 070-415 08 46

Genusfrågorna tar allt större plats i demografisk forskning. Fortsatta skillnader mellan könen när det gäller hälsa, livslängd och dödlighet samt kunskap om hur jämställdhet påverkar fertiliteten i Europa har sporrat demografers intresse för hur genus påverkar demografiskt beteende och hur den demografiska utvecklingen påverkar relationer mellan könen.

Adoptivföräldrar är mer jämställda

Att kvinnor tar ut längre föräldraledighet än män förklaras ofta med hjälp av argument som vilar på biologisk grund. Inte minst amningen brukar anges som ett viktigt skäl till den längre ledigheten. 

Men vid en adoption faller de biologiska argumenten och därför har forskare vid Stockholms universitet undersökt hur adoptivföräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. 

Studien pekar på att adoptivföräldrar är mer jämställda, men jämställdheten är inte total. Adoptivpapporna tar visserligen ut längre ledighet än de biologiska papporna även med hänsyn till att de ofta är både äldre och mer välutbildade. Men de tar fortfarande ut kortare ledighet än mammorna. Trots att de biologiska hindren inte finns.

– Adoptivföräldrarna följer samma mönster som de biologiska föräldrarna, båda grupperna har öka sitt uttag de senaste decennierna, konstaterar Ann-Zofie Duvander, docent i sociologi och demografi.

En slutsats man kan dra av studien, konstaterar Ann-Zofie Duvander, är att biologi inte är hela förklaringen till att mammorna stannar hemma längre med sina barn.

I studien undersöks föräldrapenninguttaget under de första tre åren för biologiska och internationellt adopterade barn för perioden 1993 till 2005.

För mer information om studien kontakta Ann-Zofie Duvander, 08-16 3212 eller ann-zofie.duvander@sociology.su.se

Barn som föds av 30-åriga mammor blir mest framgångsrika

Ett barns grad av utbildning ökar i takt med att mammans ålder när barnet föds. Men effekten planar ut efter att mamman nått 30-årsåldern. Det betyder att den som vill få framgångsrika barn har mycket att vinna på att vänta med föräldraskapet till 30-årsåldern.

Det är de preliminära resultaten av en studie som undersöker relationen mellan mödrars ålder när barnet föds och barnets grad av utbildning. Studien utgår från en diskussion om att barnafödande i hög ålder kan påverka barnets hälsa negativt och därmed graden av utbildning, medan det i andra vågskålen finns ett antagande om att äldre mödrar anses mognare och ekonomiskt stabilare.

 – Resultaten visar att det inte är till nackdel för barnet att mamman väljer att skjuta på barnafödandet, säger Juho Härkönen som är associerad forskare vid demografiska avdelningen.

Resultaten pekar också på att det bara är mammans ålder som påverkar barnens utbildning. Pappans ålder har ingen effekt.

Däremot finns det andra studier som visar på liknande samband mellan moderns ålder och barnens hälsa som vuxna, berättar Juho Härkönen.

För mer information om studien kontakta Juho Härkönen, 08-16 4092 eller juho.harkonen@sociology.su.se

Att vara styvsyskon påverkar studierna negativt

Det är inte bara föräldrars ekonomiska resurser som påverkar barns utbildningsgrad.

Det har också betydelse hur familjen ser ut. Barn som växer upp med båda sina föräldrar, utan styvsyskon, hör till dem som senare i livet skaffar sig längre utbildning jämfört med andra. Det framkommer i en studie som presenteras på torsdagen.

Det brukar allmänt sägas att barn till föräldrar med högre utbildning studerar längre än  andra barn. Men nu visar Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning, att förekomsten av halvsyskon  under uppväxten är ytterligare en faktor att räkna med.

Barn som vuxit upp med båda föräldrarna men utan halvsyskon studerar i medeltal 11,5 år, medan barn som någon gång levt i en blandad familj studerar i medeltal 10,7 år.

– Sämst går det för de barn som växer upp med en ensamstående förälder. I grunden tror jag att det är en fråga om ekonomiska resurser, säger Marianne Sundström.

I studien har nära 36 000 svenska barn, födda 1964-1965, matchats ihop med alla syskon, hel eller halv-, födda under åren 1960-1970. Totalt handlar det om cirka 95 000 barn i alla typer av familjer. I de flesta fall lever barnen med båda sina biologiska föräldrar utan andra halvsyskon, i andra fall finns det halvsyskon med i bilden. Vissa barn lever med en styvförälder och en biologisk förälder, medan andra lever med enbart en förälder. Resultaten baseras på jämförelser av syskon som har bott i samma familj.

– I familjer där det finns både biologiska barn och styvbarn går det i genomsnitt sämre för styvbarnen, berättar Marianne Sundström.
Det kan finnas en ekonomisk förklaring till det, menar professorn. 

 – Min tolkning är att styvpappan inte är lika generös mot sitt styvbarn som sitt biologiska barn. Han kanske känner att försörjningsbördan inte ska ligga på honom, säger Marianne Sundström.
Även om undervisningen är fri i Sverige, behöver ungdomarna pengar till bostad, mat, kläder och fickpengar. Men om det ekonomiska tillskottet hemifrån är snålt, kanske intresset för att studera minskar. Samma sak gäller för de barn som växer upp med en ensamstående mamma. Då kan det vara underhållet som inte räcker till.

- Jag tror det skulle se annorlunda ut om det ekonomiska stödet var bättre, konstaterar Marianne Sundström.

För mer information om studien kontakta Marianne Sundström, 08-16 3136 eller Marianne.Sundstrom@sofi.su.se

 

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.