Skip to main content

Att lära naturvetenskap på teckenspråk

Pressmeddelande   •   Sep 28, 2015 07:11 CEST

Camilla Lindahl.

Tvåspråkigt meningsskapande i naturvetenskap är en komplex process där båda språken hela tiden växlar för att driva dialogen framåt. Att stanna upp och resonera kring språkens olika mening fyller en viktig funktion. Det visar en ny avhandling i didaktik från Stockholms universitet.

Camilla Lindahl är matematik- och NO-lärare för årskurserna 4-9 och själv döv. Hennes studie är en av få som fokuserar på dialogen i ett naturvetenskapligt klassrum där teckenspråk och skrivet språk utgör de språkliga resurserna. En grupp på två lärare och åtta elever, alla döva och teckenspråkiga tvåspråkiga, filmades under sjutton lektioner. Syftet var att undersöka vilken potential teckenspråk har för det gemensamma meningsskapandet i naturvetenskap och vilka möjligheter teckenspråket ger för lärare att stödja elevernas tvåspråkiga inlärning i ämnet.

Språkliga rörligheten central

En av de viktigaste slutsatserna i Camilla Lindahls forskning är att den språkliga rörligheten är central för meningsskapandet i naturvetenskap.

– Dels ger det en bredare repertoar av språkliga resurser i dialogen. Dels skapar de olika språken ibland motsättningar i mening, vilket i sin tur leder till resonemang kring begreppen. Språkväxlingen karakteriseras bland annat av ett steglöst kontinuum, från handbokstavering, avbildade tecken till fasta tecken och tecken där det svenska språket återges.

Ibland används handbokstavering trots att det finns fasta tecken för de naturvetenskapliga termerna. Att läraren växlar till att bokstavera i stället för att teckna termer ger en pedagogisk möjlighet att reda ut eventuella missuppfattningar. Till exempel är tecknet för ”maskin” snarlikt det för ”fabrik”, vilket kan leda till missförstånd, uppger Camilla Lindahl.

Betydelsefullt resonera kring termer

Den tvärspråkliga dialogen, där lärare och elever stannar upp och resonerar kring språkens olika mening, visade sig fylla en viktig funktion i klassrummet.

– Det kan handla om att läraren på teckenspråk frågar vad en viss term heter på svenska eller att gruppen resonerar när en obekant naturvetenskaplig term kommer på tal. Att till exempel påpeka att termen fotosyntes inte har med fotografering att göra och att resonera kring termens innebörd öppnar upp för förståelse av både begreppet och att det naturvetenskapliga språket ofta består av metaforer, eller lån av begrepp, från andra sammanhang.

Camilla Lindahl påpekar att även lärare i hörande skolor kan lära av teckenspråkig tvåspråkig undervisning, till exempel det sätt som texter på tavlan kommuniceras med eleverna.

– Det är mycket pekningar på texten, enstaka ord, fraser eller hela meningar samtidigt som lärarna läser högt och emellanåt förklarar innebörden av texten.

Camilla Lindahl disputerade den 25 september med avhandlingen ”Tecken av betydelse: En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum”.

För ytterligare information kontakta Camilla Lindahl: camilla.lindahl@mnd.su.se

Läs avhandlingen här.

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.