Bortom slöjförbudet – feminism i Paris förorter

Det finns gott om åsikter om slöjförbud i franska skolor och burkinis på stranden. Men vad gör kvinnorna i de segregerade förorterna själva för att förändra sin situation och miljön de lever i? Johanna Gullberg vid Stockholms universitet bosatte sig i Saint Denis för att lära känna kvinnor som jobbar feministiskt och antirasistiskt i Paris förorter.

—Jag var intresserad av att närma mig förorten utifrån vad människorna där själva gör för att påverka sina liv, vilka begränsningar och möjligheter som finns, vilka hinder man stöter på och var man kan växa, säger Johanna Gullberg.

Förorten Saint Denis ligger norr om Paris, och är ett av många områden som präglas av utanförskap. Men där finns också politiskt aktiva grupper på gräsrotsnivå, som jobbar feministiskt och antirasistiskt.

—Det jag har gjort är att jag har följt deras dagliga verksamhet och blivit en del av den. Har de delat ut flygblad har jag också gjort det, jag har varit med på demonstrationer och möten, men det har också blivit så att jag bara hängt där och pratat.

Utifrån detta etnografiska fältarbete ger Johanna Gullberg en unik inblick i aktivistgruppernas vardag och diskussioner. Gemensamt för de kvinnor som finns med i avhandlingen är att de är politiskt aktiva och att nästan alla har rötter i Nordafrika. De flestas föräldrar kom till Frankrike från kolonierna för att arbeta. Men de tre politiska grupperna som Gullberg fått tillträde till är helt olika – inte minst i synen på det franska förbudet att bära slöja i skolan, och heltäckande slöja på offentlig plats.

För organisationen Ni putes ni soumises (Varken hora eller kuvad) är slöjförbudet den enda vägen för att frigöra kvinnor. De ser kvinnor i förorten som religiöst och kulturellt förtryckta och utsatta för en våldsam form av sexism med tvångsgiften, kvinnlig könsstympning, gängvåldtäkter och månggifte. Den franska sekulära staten ses som lösningen. För en annan organisation, MIR (Mouvement des indigènes de la République), är slöjförbudet i sig förtryckande. När lagen trädde i kraft 2004 var det många tjejer som tog på sig slöjan i protest. Slöjan blev då en form av motstånd.

Paris förorter förknippas i TV och tidningar med terrorister, utanförskap och brinnande bilar. I det område där Johanna Gullberg bodde och arbetade stängde det mesta klockan tio på kvällen.

—När jag var ute med hunden var det helt mörkt och ganska öde. De som är ute tillhör natten. De är män, som kanske inte har familj, som antagligen inte ska upp tidigt nästa morgon, några av dem är kriminella och vill inte synas, säger Johanna Gullberg. Men det är också en plats där folk faktiskt lever helt vanliga liv.

Den tredje gruppen i studien, AFRICA, var den som jobbade närmast vardagen i förorten och som gav den mest komplexa bilden av livet där. Deras frågor är till exempel rätt till barnomsorg, rätt till utbildning och att lära sig läsa och skriva, att kunna ta ut skilsmässa från en våldsam man, att få utbilda sig till ett yrke och kunna få en inkomst. För AFRICA är det religiösa förtrycket ett av flera, och frågan om slöjförbudet är en fråga bland många.

—De arbetar med kvinnor vars barn har fastnat i hemlandet, eller med kvinnor som kommit till Paris utan papper som andrahustru och är helt rättslösa. Allt från det som sker i det mest intima i hemmet, till hur välfärdsstaten fungerar eller inte fungerar, till migrationslagar, till vad som sker i hemlandet, allt påverkar deras liv. De blir en knutpunkt för juridiska, ekonomiska, sociala och politiska strukturer. Den bilden såg jag bara hos AFRICA, säger Johanna Gullberg.

Trots detta är AFRICA den grupp som får minst genomslag i den offentliga politiska debatten. Det är lättare att förmedla starka åsikter för och emot slöjor än att ge en komplex och nyanserad bild av problem och möjligheter.

—Jag vill visa att de här polariserade bilderna inte är de enda som finns. Det finns en mängd andra, säger Johanna Gullberg.

Johanna Gullberg disputerar på avhandlingen ”The Republic of Difference: Feminism and Anti-racism in the Parisian Banlieues” den 16 september kl 10:00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati.

Kontakt:

Johanna Gullberg, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet,

e-post: johanna.gullberg@socant.su.se telefon: 08-16 26 63, mobil: 070-730 62 41
Presstjänsten Stockholms universitet, e-post: press@su.se, 08 – 16 40 90