Gå direkt till innehåll
Dålig härmning kan ge framgång

Pressmeddelande -

Dålig härmning kan ge framgång

Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. Ett exempel är blomflugor som har liknande färger som getingar, för att förvilla djur som vill äta flugor. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå låta sig luras? Forskare vid Stockholms universitet ger nu svar på den gåtan.

I en artikel i tidskriften Current Biology presenterar forskare verksamma vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet en ny idé som kan förklara varför härmningen inte är perfekt.


– Rovdjuren verkar bara se till ett fåtal aspekter av bytesdjurens utseende för att skilja oätliga från ätliga byten. Därför behöver de djur som härmar inte göra det fullt ut, de skyddas ändå, säger Baharan Kazemi som är en av författarna till artikeln.

Idén bygger på inlärningsteori. Forskarna testar den i experiment med vilda blåmesar som får attackera konstgjorda byten.

– Vad vi upptäckte i experimenten med blåmesar var att de byten som härmade färgen, men inte andra aspekter av arten de härmade, var i stort sett lika skyddade som byten som härmade perfekt. Dessutom hade byten som härmade mönster eller form inte alls någon fördel av sin likhet. Vi hävdar att vi har en lösning på gåtan om ofullständig härmning, säger Baharan Kazemi.

Experimenten visar att fåglarna koncentrerar sig på vissa drag och bortser från andra synbara skillnader när de lär sig och jämför med andra byten. Forskarna vid Stockholms universitet förklarar ofullständig härmning genom att särskilja utseendets olika komponenter eller aspekter och undersöka deras betydelse när predatorer lär sig skilja på byten. De visar att när blåmesar lär sig om artificiella byten som skiljer sig på tre sätt – i färg, i mönster och i form – så använder de sig endast av den mest iögonfallande skillnaden mellan obelönade och belönade byten, trots att de kan se och lära sig alla tre aspekterna var för sig. Med belönade och obelönade byten menas byten som är bra att ta/attackera eftersom de medför att försöksdjuret får en belöning medan de andra bytena är ofördelaktiga att attackera eftersom det inte finns någon belöning kopplat till de bytena.

I experimenten var det färgen som var mest iögonfallande, och färghärmare var nästan lika skyddade från attacker som perfekta härmare, medan mönster- och formhärmare inte alls hade någon fördel.

Författare till artikeln i Current Biology är forskare vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Baharan Kazemi, forskarstuderande, Gabriella Gamberale-Stille, docent, Birgitta Tullberg, professor, och Olof Leimar, professor.

För ytterligare information

Baharan Kazemi, tfn 0707-39 97 56, e-post baharan.kazemi@zoologi.su.se
Olof Leimar, e-post olof.leimar@zoologi.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.