Skip to main content

DNA-koll med mobilen ger pricksäker behandling

Pressmeddelande   •   Jan 17, 2017 17:00 CET

Mats Nilsson med mikroskopet. Foto: Malte Kuhnemund

Med hjälp av en nytt mikroskop som sätts på en vanlig mobiltelefon kan läkare ställa diagnoser på till exempel cancertumörer och infektioner som tuberkulos. Uppfinningen kan bli ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens.

Ett litet, enkelt och billigt mikroskop som skrivs ut i en 3D-skrivare och kopplas till kameran i en mobiltelefon kan användas för att granska prover från en tumör eller bakterier, virus och svampceller. Mikroskopet och mobiltelefonen kan visa hur DNA-kedjorna i provet ser ut, och om läkarna upptäcker vissa varianter kan de veta precis vilken form av cancer eller bakterie eller virus det rör sig om. Den här typen av undersökning kallas DNA-sekvensering och är viktig för att veta vilken behandling som blir mest effektiv.

– Jag är van vid att det behövs stora, dyrbara och komplicerade apparater som fyller ett helt rum för att göra DNA-sekvensering. För mig var tanken att man skulle kunna göra detta med en mobiltelefon väldigt intressant. Det öppnar för många nya och väldigt viktiga användningsområden, säger Mats Nilsson på Stockholms och Uppsala universitet och SciLifeLab i Stockholm.

I dag görs DNA-sekvensering i laboratorier på de stora sjukhusen. Det lilla 3D-printade mikroskopet kan göra tekniken tillgänglig för många fler människor, även i fattiga delar av världen. Om mikroskopet skulle börja tillverkas i större skala kan priset för tekniken bli under 500 dollar, och den är inte beroende av stadig tillgång till elektricitet eftersom den drivs av batteriet i telefonen.

– Antibiotika är ett effektivt medel mot bakterier. Men nu börjar vi förlora det vapnet när bakterierna blir resistenta. När det gäller tuberkulos är resistensen ett stort problem. Men om man kan titta på DNA-nivå och ta reda på om en bakterie är känslig mot en viss typ av antibiotika kan man välja rätt behandling från början. Där tror jag att det här konceptet har sin stora styrka, säger Mats Nilsson.

I en ny studie som publicerats i Nature Communications har tekniken använts för att diagnosticera cancertumörer i tjocktarmen. Genom att granska vissa mutationer i tumören kan man utesluta vissa behandlingar som man vet inte fungerar, och det blir också möjligt att skicka bilder och information om DNA till läkare som befinner sig på andra ställen i världen. Forskarna hoppas också att tekniken kan användas för att snabbare kunna ställa rätt diagnoser på virusinfektioner, som till exempel ebola eller zika-virus.

Mikroskopet är ett resultat av samarbete mellan forskare på California Nanosystems Institute vid UCLA, som har byggt själva mikroskopet, och forskare vid Stockholms och Uppsala universitet och på SciLifeLab i Stockholm, som har arbetat med analysen av DNA-kedjorna.

För mer information, kontakta:
Mats Nilsson, professor vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet och föreståndare för SciLifeLab, e-post: mats.nilsson@scilifelab.se, telefon 0730-537 876
Stockholms universitets presstjänst, e-post: press@su.se, telefon 08-16 40 90

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera