Från jämlikhet till valfrihet. Svensk politik från 70-tal till 2010

På bild: Matilde Millares

I över femtio år har det sagts om politiken att den aldrig varit så oideologisk som ”just nu”. Många har uppfattningen att partiernas politik blir mer och mer lika. Men vad vet vi egentligen om partierna idéutveckling? Statsvetaren Matilde Millares vid Stockholms universitet har undersökt den partiideologiska utvecklingen i Sverige över tid genom en analys av debatten om valfrihet inom skolan och hälso- och sjukvården.

– Det är framför allt Socialdemokraternas syn på valfriheten som har förändrats, de har gått från ett bredare begrepp där valfriheten innebar ”något mer än bara valet mellan två vårdcentraler” till att det idag är just den typen av val som står i fokus, säger Matilde Millares som doktorerat med avhandlingen Att välja välfärd. Politiska berättelser om valfrihet.

I sin studie tittar Matilde Millares på hur de politiska skiljelinjerna utvecklats mellan de två regeringsbärande partierna i svensk politik, Socialdemokraterna och Moderaterna, från sent 1970-tal till 2010. En av slutsatserna är att partierna har kommit att samsas kring ett smalare valfrihetsbegrepp, där kraven på jämlikhet tonas ner.

- Moderaterna har fått en mer positiv syn på politikens roll genom politikens möjligheter att garantera medborgarna ”valet mellan två vårdcentraler”. Det är också intressant att i bägge partiers diskussioner om valfriheten läggs allt större vikt vid huvudmännens verksamhetsvillkor på bekostnad av fokus på medborgarna, säger Matilde Millares.

Matilde Millares menar att det skapar förutsättningar för en slags enhetlighet som de politiska aktörerna lyfter fram som nödvändig. En konsekvens av detta är dock även att de sociala rättigheterna blir en produkt snarare än en rättighet, vilket i sig skapar nya utmaningar för de politiska partierna att i framtiden formulera mål för den svenska välfärdsstaten.

Avhandlingen visar att det faktum att politiska skiljelinjer närmar sig varandra i vissa aspekter inte betyder att frågor blir oideologiska. Snarare innebär det att de ideologierna förändras.

- Eftersom politisk representation bygger på att väljare kan ta ställning till vad som representeras, har såväl forskare som politiker ur ett demokratiperspektiv ett ansvar för att förtydliga detta, framhåller Matilde Millares.

För ytterligare information
Matilde Millares, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mob 073- 639 55 55, matilde.millares@statsvet.su.se