Här kan växter gömma sig från ett varmare klimat i skogen

Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Ett internationellt team med forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.

När man undersöker hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald är det viktigt att ta hänsyn till klimatet nära marken (mikroklimat). Det är den temperaturen som en växt eller djur faktiskt upplever. Till exempel, djupa skuggiga raviner, täta gamla skogar eller platser nära vatten är alltid betydligt svalare än omgivningen.

– Att veta var de kalla platserna finns gör att vi kan skydda dem och hjälpa arter anpassade till kyla att överleva ett varmare klimat. Att veta hur kallare mikroklimat uppkommer betyder att vi även kommer kunna skapa sådana platser genom att hantera våra skogar klokt, säger Caroline Greiser, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Forskarna upptäckte att sommarens maximala temperaturer vid skogsmarken kan skilja sig mer än 10° C mellan platser som endast är 100 meter från varandra.

– Vi fick också reda på att skogen spelar en avgörande roll vid reglering av varma marktempreaturer på sommaren, mer än hur den lokala terrängen ser ut. Med andra ord är temperaturskillnaderna mellan öppna och täta skogspartier större än skillnaderna mellan den soliga och den skuggiga sidan av en kulle, säger Caroline Greiser.

Forskarna gjorde skogsmikroklimatkartor för ett område på 16 000 km² i centrala Sverige. Området täcker delar av Värmland, Örebro län, Västmanland och Dalarna. Till sin hjälp använde de små temperaturloggar inte större än en nagel, som spreds ut över området och uppmätte närliggande temperaturer i över ett år.

De gjorde även kartor för flera olika månader och för både minimum- och maximumtemperaturer. Det visade sig nämligen att det mikroklimatiska landskapet är föränderligt över året. Forskargruppen ska undersöka vidare vilka slags mikroklimat arterna behöver för att kunna överleva.

Kartorna kan användas för fortsatt klimat- och skogsforskning, men också förartbevarande och planering av markanvändning.

– Vi hoppas att den här studien ökar medvetenheten om att skogens täthet är viktig för det mikroklimatiska landskapet och att skogsbruket har möjlighet att sakta ner förlusten av biologisk mångfald. Konkreta åtgärder kan vara att minska skogsfragmentering eller skapa buffertzoner kring kalla platser, så att de förblir kalla när man hugger i närliggande område, säger Caroline Greiser.

Artikeln Monthly microclimate models in a managed boreal forest landscape är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agricultural and Forest Meteorology.

Mikroklimat är klimatet nära marken som kan vara kallare eller varmare än omgivningen, beroende på lokal terräng (till exempel den nordliga sidan av en kulle jämfört med den södra, eller en högre höjd jämfört med en lägre) och vegetation (till exempel ung gles skog jämfört med gammal tät skog).

För ytterligare information:
Caroline Greiser, Institutionen för Ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet. E-post: caroline.greiser@su.se, tfn: +46 76 415 24 85