Inbjudan till 150-årsjubileum: Kemisten och nobelpristagaren Svante Arrhenius

Kemisten och nobelpristagaren Svante Arrhenius var en av sin tids största naturforskare. Han var också en av de absolut första att göra kopplingen mellan mängden koldioxid i atmosfären och den globala temperaturen - det vi idag kallar växthuseffekten.

Stockholms universitet uppmärksammar Svante Arrhenius födelsedag den 19 februari med föredrag om aktuell forskning som knyter an till hans upptäckter.

Svante Arrhenius inledde sina studier i Uppsala. De teorier han utvecklade i sin avhandling bemöttes först med sådan skepsis att han blev godkänd med lägsta möjliga betyg. Efter en tid blev dock teorierna omvärderade och han fick 1891 en lärartjänst vid Stockholms högskola (sedermera Stockholms universitet) där han senare blev professor i fysik.

Svante Arrhenius blev år 1896 även den förste att kvantifiera koldioxidens förmåga att stänga inne värmestrålning, det som kommit att kallas växthuseffekten.

- Arrhenius beräkningar av hur mycket jordens medeltemperatur skulle öka om koldioxidhalten dubblerades har visat sig stämma förvånansvärt väl med de uppskattningar som görs idag med betydligt mer sofistikerade metoder, berättar Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.

År 1903 blev han den förste svensken att belönas med ett Nobelpris. Han fick det i kemi för upptäckten av hur kemiska föreningar i lösning kan leda elektrisk ström. Tillsammans med Ostwald och van't Hoff brukar han räknas som den fysikaliska kemins grundare.

- För dagens kemister är Arrhenius nog mest känd för den fundamentala formel som beskriver hur hastigheten av kemiska reaktioner beror av temperaturen. För gymnasieelever med naturvetenskaplig inriktning är denna formel en tidig bekantskap, säger Henning Rodhe.

Arrhenius beskrivs som en man som var tillfreds med såväl arbetsliv som familjeliv. Han visade tidigt ett stort intresse för att nå ut till allmänheten med populärvetenskapliga föredrag och böcker, däribland Världarnas utveckling (1906) och Människan inför världsgåtan (1907). Under signaturen S.A-s bidrog han också till Nordisk familjebok.

Detta engagemang förvaltas idag bland annat genom de öppna populärvetenskapliga föreläsningar som är en tradition vid Stockholms universitet sedan slutet av 1800-talet. Hans namn lever även vidare i Arrheniuslaboratorierna som rymmer många av de naturvetenskapliga institutionerna vid universitetet.
- Arrhenius breda tvärvetenskapliga kunskaper, hans förmåga att formulera originella och fruktbara frågor och hans stora sociala kompetens gjorde honom till en forskningsledare av högsta internationella klass. Stockholms universitet kan vara stolt över att haft honom som lärare och forskare. Måtte arvet efter honom leva vidare i framtiden, avlutar Henning Rodhe.

Tid och plats:
Torsdag den 19 februari kl 12.30-13.15 i Mezzaninen, Aula Magna.
Föreläsningar kl 13.15-13.45 i Spelbomskan och Mimer.

För ytterligare information om Svante Arrhenius kontakta:
Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi, tfn 08-16 43 42, e-post rodhe@misu.su.se
Sven Lidin, professor i oorganisk kemi, tfn 08-16 12 56, mobil 070-9302930,
e-post sven@inorg.su.se

För ytterligare information om evenemanget kontakta:
Linda Carlsson, projektledare Stockholms universitet, tfn 08-16 22 56,
mobil 070-329 76 63, e-post linda.carlsson@kommunikation.su.se

Ylva Carlheim-Gyllensköld, informatör, Naturvetenskapliga fakultetskansliet,
tfn 08-16 39 04, mobil 070-219 78 28, e-post ylva.gyllenskold@science.su.se

För bilder kontakta:
Stockholms universitets presstjänst, e-post press@su.se eller tfn 08-16 40 90.