Skip to main content

Östersjöns musslor och maskar producerar lika mycket växthusgas som 20 000 mjölkkor

Pressmeddelande   •   Okt 13, 2017 11:01 CEST

Forskare från Stockholms universitet tar sedimentprov från havsbotten utanför Askö i Sörmland. Foto: Alessandra Vicenzi.

Musslor och maskar ökar frisättningen av metangas upp till åtta gånger mer jämfört med havsbottnar utan djur visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet och Cardiff University.

Utsläppen av växthusgaser ökar samtidigt som vi inte vet var de kommer ifrån och hur de tas upp i havet. Havsbottnar har visat sig vara viktiga bidragsgivare för de två kraftigt verkande växthusgaserna metan och kväveoxid. Växthusgaserna frigörs först till vattnet och transporteras vidare till atmosfären, där de orsakar klimatförändringar.

En studie gjord av forskare från Stockholms universitet och Cardiff University visar att musslor och maskar ökar frisättningen av metangas upp till åtta gånger mer jämfört med havsbottnar fria från djur.

– Det låter kanske lite kul, men små djur på havsbottnen kan fungera som kor i ett stall. Båda släpper ut mycket metan på grund av bakterierna de har i tarmen, säger doktor Stefano Bonaglia, försteförfattare till studien och forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

– Våra uppskattningar visar att 10 procent av de totala metanutsläppen från Östersjön kan komma från musslor. Detta motsvarar metanproduktion från cirka 20 000 mjölkkor eller 7 procent av de svenska mjölkkorna. De här små men väldigt många djuren kan spela en viktig, men hittills försummad, roll för att reglera utsläppen av växthusgaser i havet.

En del av dessa marina organismer är också en viktig livsmedelskälla för människor eftersom det finns omfattande skaldjursodling i Sverige.

– Vår studie visar att musslor väsentligt bidrar till att öka utsläppen av metangas från sediment på havsbotten. Även om vårt fokus varit på en musselart i Östersjön som inte odlas kommersiellt är resultaten ändå relevanta för debatten om hur storskalig havsbaserad musselodling påverkar ekosystemen och klimatet, säger Stefano Bonaglia.

Läs artikeln i Scientific Reports www.nature.com/articles/s41598-017-13263-w

Kontakt
Stefano Bonaglia, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, stefano.bonaglia@su.se, telefon 073-741 24 97

Stockholms universitet - hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.
En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera