Rynka inte på näsan – den är mer smart än känslig

Luktsinnet har genom historien varit känt som ett ”känslomässigt” sinne. En ny studie från Stockholms universitet visar att näsan är smartare än så. Kunskapsbaserade bedömningar av dofter är snabbare och mer tillförlitliga än känslobaserade bedömningar. Det visar de forskningsresultat som presenteras i oktobernumret av tidskriften Psychological Science.

Dofter i vår omgivning för med sig information som är av stor betydelse för oss. Är mjölken färsk? Brinner det någonstans? Läcker gasspisen? Men vi vet ännu inte mycket om hur hjärnan omvandlar ett doftintryck till ett meningsfullt budskap.

– Eftersom luktsinnet är känt som ett ”känslomässigt” sinne skulle man kunna tro att vi är väldigt bra på att använda en dofts emotionella laddning som ledtråd för att lista ut vad det är vi luktar på. Våra resultat pekar på att det är tvärtom. Det är snarare minnen och kunskaper som avgör våra känslomässiga reaktioner på lukter, säger Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Luktsinnet har genom historien utmärkt sig genom att det så ofta väcker känslor. Redan Platon menade att dofter ”bara kan beskrivas som smärtsamma eller njutbara” och att luktsinnet saknar intellektuella egenskaper.

– Forskare är i dag uppdelade i två läger. Vissa forskare går i Platons fotspår och menar att dofters känslomässiga laddning är förutbestämd eftersom hjärnan reagerar automatiskt på särskilda kemiska ämnen. Våra resultat visar att vi snarare använder vårt kunskapsminne av doften för att avgöra hur god eller dålig den är. Man kan säga att luktsinnet är smartare än sitt rykte, säger Jonas Olofsson.

I studien fick deltagarna så snabbt som möjligt göra en emotionell bedömning av om en doft (fisk) upplevdes mer behaglig än den föregående doften (ros). Senare följde en kunskapsbaserad bedömning om huruvida dofterna tillhörde samma kategori (exempelvis ”blommiga dofter”). Resultaten visade att de emotionella bedömningarna var långsammare, och oftare felaktiga, än de kunskapsbaserade bedömningarna. I ett uppföljande experiment fick deltagarna bedöma om en vardagsdoft stämde överrens med ett doftord, exempelvis ”ros”. När ordet stämde överrens med doften gjorde deltagarna snabbare bedömningar än när doften var oförväntad.

– Dessa resultat visar att kunskaper underlättar doftperceptionen på ett tidigt stadium. Dofternas emotionalitet spelade dock ingen roll i denna bedömning vilket tyder på att emotionella reaktioner kopplas in i ett senare skede, säger Jonas Olofsson.

För ytterligare information
Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-15 93 42, mobil 070-921 03 57, e-post jonas.olofsson@psychology.su.se