Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Skarvkolonier bra för vissa djur och växter

En stor svensk opinion ogillar skarvens återkomst i svensk natur. Den anklagas både för att äta upp fisken och för att döda annat liv på öarna där den häckar. Botanikern Gundula Kolb nyanserar nu denna bild i sin avhandling vid Stockholms universitet. Växter men också insekter och spindlar påverkas både positivt och negativt av skarvar, visar hon.

Få fåglar är så kontroversiella som skarven (Phalacrocorax carbo). Effekten på fiskbeståndet har utretts i några studier, men ingen vetenskaplig undersökning har utrett hur skarvarna påverkar skärgårdens ekosystem. Forskaren Gundula Kolb på Botaniska institutionen vid Stockholms universitet har undersökt skarvarnas förmodat ensidigt negativa påverkan på växt- och djurliv.

Skarvar kan häcka i stora kolonier, upp till 10 000 par, och i Stockholms skärgård finns det i dag 5 200 par fördelat på 20 kolonier. Antalet ökade kraftigt fram till 2007 men har sedan stabiliserats. När koncentrationen av skarvar blir stor landar också stora mängder avföring på öarna vilket ger upphov till en lukt av ammoniak.

Både ökar och minskar
Näringsnivåerna blir för höga för en hel del växtarter och växternas artrikedom och täckningsgrad minskar på skarvöar. Men när skarvarna lämnat sina häckningsöar, till exempel efter störning från havsörnar, återhämtar sig öns vegetation snabbt med en högre växtbiomassa som följd.

Inte bara växter utan också insekter och spindlar påverkas av skarvar, både positivt och negativt. Förändringarna gäller såväl antal individer och artrikedom som artsammansättning. De djurgrupper som gynnas av skarvar är sådana som äter as, svamp och näringsrika växter, resurser som ökar på skarvöar. Djurgrupper som missgynnas av skarv är sådana som äter detritus (dött organiskt material) eller andra insekter men också några växtätare. De missgynnas dels av minskade resurser men också som en följd av förändringar i vegetation och jordkemi.

Avhandlingens titel: The impact of cormorant nesting colonies on plants and arthropods
Disputation: Fredag 5 november 2010 kl.10.00 i föreläsningssalen, Botanicum, Stockholms universitet, Lilla Frescativägen 5

Ytterligare upplysningar
Gundula Kolb
Tel: 08-16 38 49
Mobil: 076-103 47 43
gundula.kolb@botan.su.se

Ämnen

Kategorier


Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.