Pressmeddelande -
Stora projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt vid Stockholms universitet som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse satsar sammanlagt 131 miljoner kronor på forskningsprojekt vid Stockholms universitet. Projekten bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.
Ny metod kan skapa kemiska produkter utan farliga mellanled
Professor Belén Martín-Matute, Institutionen för organisk kemi, får 35,785 miljoner kronor för projektet ”Catalytic Composites for Sustainable Synthesis”.
Vatten och koldioxid finns i överflöd, men är inte tillräckligt aktiva kemiskt för att vara intressanta för industrin. Tar man däremot bort en syreatom blir vatten vätgas och koldioxid blir kolmonoxid. Båda är mycket användbara för att tillverka exempelvis plaster, jordbrukskemikalier, smörjmedel. Men vätgas är mycket explosivt när det blandas med luft och kolmonoxid är en dödlig gas. Om de däremot så snart de bildas går igenom nästa reaktion på väg mot slutprodukten hinner det inte bli ett farligt mellansteg.
– Genom att använda ett poröst kompositmaterial kan vätgas eller kolmonoxid delta i ytterligare en kemisk process direkt. På det sättet kan vi använda förnyelsebara resurser utan att det behövs avancerade experimentuppställningar och minimerar samtidigt riskerna för dem som arbetar med framställningen säger Belén Martín-Matute.
För ytterligare information: Belén Martín-Matute, professor, Institutionen för organisk kemi, Stockholms universitet. E-post: belen.martin.matute@su.se Tfn: 08-16 24 38
Nytt instrument ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären
Jorrit Leenaarts, Institutet för solfysik, får 33,95 miljoner kronor för projektet ”Fundamental Magnetic Processes in the Solar Chromosphere”.
Ovanför solens yta blir det – tvärtemot vad man kan tro – varmare ju längre man kommer från solen. Tillsammans med Max Planckinstitutet i Tyskland bygger Jorrit Leenaarts projekt ett nytt instrument, kallat HeSP, för att för första gången kunna studera solens magnetfält tredimensionellt.
– Våra mätningar blir mycket effektivare och med mindre brus än i dag. När vi sedan kombinerar data från HeSP med data från andra instrument kommer vi att kunna både tydliggöra och förklara hur magnetfältet hettar upp solens kromosfär, säger Jorrit Leenaarts.
För ytterligare information: Jorrit Leenaarts, Institutionen för astronomi och Institutet för solfysik, Stockholms universitet. E-post: jorrit.leenaarts@astro.su.se Tfn: 08-5537 85 50
Röntgenlaser kan hjälpa till att lösa energi- och miljöproblem
Professor Anders Nilsson, Fysikum, får 32 miljoner kronor för projektet ”Probing Catalysis in Operando Conditions and Real Time”.
Teoretiker och experimentalister vid Stockholms universitet och Stanford University samarbetar för att studera de processer som omvandlar koldioxid till bland annat eten och etanol som i förlängningen kanske kan användas i bränsleceller.
– Alla detaljer kring hur koldioxid omvandlas till exempelvis eten är inte kända. Med hjälp av röntgenlasrar kan vi nu studera omvandlingarna i realtid och få fram vad som styr reaktionsvägar och till och med titta på molekylerna i olika tillstånd, säger Anders Nilsson.
För ytterligare information: Anders Nilsson, professor, Fysikum, Stockholms universitet. E-post: andersn@fysik.su.se Tfn: 08-5537 86 37
Nya sätt att mäta ska ge bättre klimatmodeller
Professor Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, får 29,9 miljoner kronor för projektet ”Arctic Climate Across Scales”.
– I dag vet vi inte riktigt vilka processer som ligger bakom de snabba klimatförändringarna i Arktis. Det gör beräkningar av Arktis framtida klimat osäkra, även med dagens bästa klimatmodeller, säger Michael Tjernström.
Därför ska projektet bland annat utrusta den svenska isbrytaren Oden med ett automatiserat atmosfärsobservatorium. I projektets fokus står tre forskningsområden: hur Arktis påverkas av förändringar i atmosfärens storskaliga väder, hur moln bildas i Arktis samt hur energiutbytet mellan hav, is och atmosfär sker. De nya kunskaperna om processerna i Arktis kommer sedan att användas för att förbättra dagens klimatmodeller så att det blir möjligt att svara på frågor om framtidens klimat på ett bättre sätt.
För ytterligare information: Michael Tjernström, professor, Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet. Under läsåret 2016/17 gästforskare vid NCAR/MMM i Boulder, Colorado, USA. E-post: michaelt@misu.su.se Tfn: +1 303 324 3806
Ämnen
Kategorier
Regioner
Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se
