Skip to main content

Studie av forntida växtfossiler ger kunskap om framtida effekter av global uppvärmning

Pressmeddelande   •   Aug 10, 2012 08:02 CEST

Ett 200 miljoner år gammalt mycket välbevarat fossilt löv från östra Grönland. Växten var av släkten Anomozamites och är ett exempel på de fossila löv som studerades.  
Fotograf: John Weinstein

Övergången mellan Trias och Jura var en tidsperiod där halterna av koldioxid i atmosfären var höga. Tidsperioden präglades av massiva utdöenden av arter och miljöförstöring. När koldioxidhalterna är höga minskar växt transpirationen (det vatten som avdunstar från växterna genom små hål som kallas klyvöppningar) och mer vatten lämnas därmed kvar på jordytan. Detta kan i förlängningen orsaka en förändring av vattnets kretslopp. De sedimentanalyser som gjordes i studien tyder på att detta förlopp sammanföll med, och kan ha orsakat, en ökad erosion under övergången mellan Trias och Jura.

- Genom att studera vilka effekter en snabb ökning av koldioxidhalterna hade i dåtiden kan vi lära oss mer om vilka effekter vi kan förvänta oss av nutidens globala uppvärmning. Vi kan se hur miljöer och ekosystem ser ut både innan, under och efter en period med extremt höga halter av koldioxid och kan använda dessa kunskaper för att förstå vilka effekter vi kan tänkas möta i framtiden. Färskt vatten kan exempelvis bli mindre begränsat än vad som tidigare förutspåtts. Däremot kan översvämningar, erosion och förorening av vattendrag bli vanligare, säger Margret Steinthorsdottir vid Institutionen för geologiska vetenskaper på Stockholms universitet.

 Resultatet har en betydande relevans för diskussionen om framtida effekter av den globala uppvärmningen. Idag, liksom för 200 miljoner år sedan, ökar halterna av koldioxid i atmosfären snabbt och tidigare studier har visat att växt transpirationen redan idag har minskat på grund av den globala uppvärmningen.

Margret Steinthorsdottir och hennes kollegor undersökte 91 växtfossil från flodslättssediment på östra Grönland som spänner över gränsen mellan Trias och Jura. Storleken och tätheten på växtfossilernas klyvöppningar mättes och sedan modellerades mängden vatten som frigjordes av forntida växters transpiration. Klyvöppningarnas storlek och täthet hade minskat över tid vilket visar att en starkt nedsatt växt transpiration skett under övergången från Trias till Jura.

För mer information kontakta gärna:
Margret Steinthorsdottir, Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet, 0735-23 01 23, margret.stein@gmail.com

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera