Skip to main content

Våra jordar kan sakta ner den globala uppvärmningen

Pressmeddelande   •   Okt 06, 2017 09:14 CEST

En bonde i Kalifornien lägger på kompost på betesmark som en del av en studie. Foto: Rebecca Ryals.

Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.

Resultaten, som nyligen publicerades i artiklar i tidskrifterna Annual Review of Ecology, Evolution and Systematics och Global Change Biology visar hur mark, om den sköts väl, kan mildra snabba förändringar i klimatet. Sådana åtgärder leder också till högre avkastning från såväl jord- som skogsbruk.

– Det är lätt att förbise vilken enormt värdefull global resurs våra jordar är, säger Gustaf Hugelius från Stockholms universitet, medförfattare till båda artiklarna.

– De här studierna pekar på utmaningar och kunskapsluckor. Men desto viktigare är att vi ser en potential för att fortsatt säkra den globala tillgången på mat och skogsprodukter samtidigt som klimatuppvärmningen minskas.

Organiskt material i jord, som förmultnande växt- och djurdelar, binder långt mycket mer kol än hela jordens atmosfär och alla växter tillsammans. Forskarna har för första gången kombinerat global och regional data för att skapa kartor över kol i all världens jordar, inklusive torvmarker och permafrost. De hittade oväntat stora mängder potentiellt känsligt kol i den norra tajgan, ett ekosystem som värms upp snabbare än något annat. Dessa kollager är relativt dåligt kartlagda och det saknas kunskap om dem.

Men det finns hopp, menar forskarna. De kunde visa att över 70 procent av markens kol finns i jordar som brukas av människor. Genom att förbättra skötseln av den här marken kan man öka koldioxidinlagringen tillräckligt mycket för att kompensera för framtida koldioxidutsläpp från tinande permafrost. Det kan handla om att minska jordbearbetning, ha djur på bete året runt och att lägga på kompost på betesmarker. Att plantera fleråriga grödor, i stället för ettåriga, kan lagra mer kol och minska erosionen genom att rötterna når djupare i marken.

– Jord är inte intressant för de flesta människor, men det är en riskfri lösning på klimatproblem och har stora fördelar. Att främja markhälsan skyddar livsmedelssäkerheten och bygger motståndskraft mot torka och översvämningar, säger Rob Jackson, professor vid Stanford University och en av artikelförfattarna.

Artikeln ”The Ecology of Soil Carbon: Pools, Vulnerabilities, and Biotic and Abiotic Controls” är publicerad i Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics.

Artikeln ”Networking Our Science to Characterize the State, Vulnerabilities, and Management Opportunities of Soil Organic Matter” är publicerad i Global Change Biology.

För mer information

Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi. Telefon: 070-797 29 52,, e-post: gustaf.hugelius@natgeo.su.se

Stockholms universitet - hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.
En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera