Svårt att säkert fastställa orsaken till kräksjukan under SM-veckan

Det är sedan tidigare bekräftat att norovirus, eller helt enkelt vinterkräksjuka, är vad som drabbat framför allt ett stort antal beachvattenpolospelare under SM-veckan i Sundsvall. Mest sannolikt beror utbrottet av vinterkräksjuka på smitta från människa till människa. Eftersom virus kan finnas länge i vatten är det dock inte uteslutet att virus tillförts vattnet på annat sätt.

Miljökontoret vid Sundsvalls kommun har nu genomfört en utredning för att identifiera orsaken till utbrottet. Sammanlagt har de olika föreningarna som deltog i SM rapporterat in 44 fall av kräksjuka, men det kan vara ännu fler som haft symptom utan att rapportera in det.

Miljökontoret har varit i kontakt med de flesta av de som rapporterat att de varit sjuka. Därutöver finns uppgift om ett antal personer som uppger sig haft mer diffusa besvär. De som insjuknat har huvudsakligen ägnat sig åt beachvattenpolo, men det finns även något enstaka fall från simning och kanotpolo.

– Det har varit otroligt värdefullt att Linköpings beachvattenpoloklubb valt att testa så stort antal av de aktiva som insjuknat (10 testade och samtliga var positiva för norovirus). De drabbade som vi samtalat med beskriver också i stort sätt samma sjukdomsförlopp. Sammantaget gör det att vi med viss säkerhet kan fastställa att det är norovirus som är orsaken till utbrottet, säger Peter Ekström, biträdande miljöchef på miljökontoret i Sundsvalls kommun.

De som insjuknat representerar olika föreningar. De har bott på olika ställen och inte haft gemensam mathållning. Flera av de som insjuknat har inte använt gemensamma toaletter.

– Vår bedömning är därför att den gemensamma nämnaren är att de varit i vattnet, säger Peter Ekström, biträdande miljöchef på miljökontoret i Sundsvalls kommun.

Norovirus finns i hela världen. Virus utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och kan spridas på olika sätt: via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer (även kräkning), via vatten eller livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är sjuk eller nyligen varit det. Viruset är extremt smittsamt.

– Det krävs väldigt liten mängd smitta för att smitta ett stort antal personer. I det här fallet är det sannolikt så, att smitta spridits mellan deltagarna i vattnet. Risken för smittspridning blir större ju mindre vattenvolym man vistas i. Det är ur det perspektivet bättre att arrangera sådana här tävlingar i ett större vattenområde än Selångersån, säger Hans Boman, smittskyddsläkare inom landstinget Västernorrland.

– Sannolikheten att vattnet i Selångersån i grunden är förorenat av norovirus är inte särskilt stor. Det mesta tyder på att smittan har spridits från människa till människa via stänk och kroppskontakt. Det finns inte metoder för att provta virus i badvatten och dessutom stor osäkerhet i relationen mellan mängden virus i vatten och risken att bli sjuk. Att provta vattnet i Selångersån är därför inte ändamålsenligt, säger Elsie Castro, molekylärbiolog vid Folkhälsomyndigheten

Vattenprover avseende bakterier har tagits innan, under och efter tävlingarna.

– De bakteriemängder som redovisas i resultat av proverna faller inom vad som kan anses naturligt förekommande och innebär inte att det finns anledning att avråda från bad av den anledningen, säger Elsie Castro, molekylärbiolog vid Folkhälsomyndigheten

För framtida tävlingar är det är upp till varje förening och förbund att i dialog med arrangören avgöra vad som är lämpligt. Den utredning som genomförts har inte med säkerhet klarlagt orsaken till smittspridning. Det kan inte uteslutas att virus förekommer naturligt i vattnet och att det orsakat utbrottet, men det mest sannolika enligt uppgift från smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndighetens expert, är att smitta spridits från människa till människa och inte att det beror på att Selångersån i grunden är förorenad av norovirus.

Selångersån är ett strömmande vatten, det vill säga vattnet ersätts ständigt. Vattenkvaliteten kan därför variera från en dag till en annan beroende på vad som sker uppströms. Uppströms finns industriområden samt Selångersfjärden med fågelliv och gödslad jordbruksmark. På flera ställen i ån finns bräddpunkter från avloppsledningsnätet. Enligt uppgift från det kommunala vatten- och avloppsbolaget MittSverige Vatten så kan bräddningar inträffa framförallt som en följd av höga flöden och mycket kraftigt regn. Förutom detta så mynnar en mängd dagvattenledningar i Selångersån. Det handlar om orenat vatten exempelvis från dagvattenbrunnar på parkeringsytor, vägar och takavvattning.

– Selångersån är inte utpekat som ett kommunalt friluftsbad. Miljökontoret har, till alla som har haft för avsikt att arrangera aktiviteter i ån, informerat om de faktorer som kan påverka vattenkvaliten. Arrangörerna har därför uppmanats att säkerställa att det inte finns uppgift om utsläpp från avloppsledningsnätet, kontrollera oljefilm samt provta bakterier som en indikator på fekala föroreningar. Miljökontoret kommer att ha samma förhållningssätt i framtiden, säger Peter Ekström, biträdande miljöchef på miljökontoret i Sundsvalls kommun

För ytterligare frågor och information:

Peter Ekström, biträdande miljöchef, miljökontoret, Sundsvalls kommun, tfn: 060-19 23 85

Hans Boman, smittskyddsläkare, Landstinget Västernorrland, tfn: 070-347 00 52

Elsie Castro, molekylärbiolog vid Folkhälsomyndigheten tfn: 010-205 23 24