Klimatskam för Netflix och Spotify?

Nu blir det inte lätt. Inte nog med att vi ska ha ångest för att vi flyger och äter kött. Nu har turen kommit till Netflix och Spotify.

Dagens Nyheter Kultur innehöll på torsdagen en fascinerande artikel om energi och it-samhället, med rubriken ”Så påverkas klimatet av ditt strömmande”. Jag skulle tro att en hel del av DN:s miljömedvetna läsare fick en bekymrad min till sin frukostlatte, särskilt de som också är storkonsumenter av digitala media. Artikeln är full av intressanta fakta och kan vara en bra utgångspunkt för diskussion kring klimat och energi och särskilt elförbrukning.

Först lite fakta ur artikeln. Fakta som jag förutsätter att DN:s skribent Kristofer Ahlström har kollat ordentligt och uppfattat rätt.

Huvudbudskapet i artikeln är att lagringen och tillhandahållandet av strömmad film och musik förbrukar lika mycket el som några av världens största länder. Den inleds med ett exempel:

Luis Fonsis megahit på Youtube, Despacito från 2017, hade fram till för ett par dagar sedan visats (laddats ner, strömmats) 5 930 766 386 gånger, alltså nästan sex miljarder gånger, eller nära en gång för varje invånare på jorden. Enligt ett forskningsprojekt i EU har denna enda låt/video ”förbrukat” lika mycket el som används under ett helt år i fyra fattiga afrikanska länder: Guinea-Bissau, Sierra Leone, Centralafrikanska republiken och Tchad. Det säger kanske mer om energifattigdomen i vissa afrikanska länder än om energin för strömning, men är ändå tankeväckande.

Faktum är att strömmade rörliga bilder står för en mycket stor del av internettrafiken – omkring 80 procent.

Vetenskapstidskriften Nature har räknat ut att it-sektorn, alltså serverhallarna, nätverken, produktionen och driften av alla smarta telefoner och surfplattor, står för en klimatpåverkan som är lika stor som de totala koldioxidutsläppen från flygbränsle. Citerat av DN.

DN:s artikel innehåller i nästa stycke ett påstående om att it-sektorn står för tio procent av världens energiförbrukning. Nu börjar det bli förvirrande. Vi vet nämligen, från andra källor, att flyget svarar för ungefär två procent av de globala utsläppen, och av energiförbrukningen. Risken är stor att det här bollandet med siffror förvirrar mer än det klargör. Siffrorna stämmer inte men den grundläggande slutsatsen är nog rätt: informationsteknologin drar en hel del energi, främst el.

När vi för ett par årtionden sedan föreställde oss att den nya digitala tekniken skulle vara mycket resurssnål och spara på andra resurser, kunde vi inte föreställa oss stora, mycket energislukande serverhallar och andra energitunga system. Förklaringen är att informationsmängderna växt så mycket mer än man kunde prognosticera.

Ett exempel som inte lyfts fram i DN-artikeln är bitcoin och andra kryptovalutor, som kräver mycket stora elinsatser. Debatten om bitcoin och elförbrukning tog fart i november 2017, när man räknat ut att produktionen av bitcoin krävde så mycket datakraft att det gav en elförbrukning på 22 TWh, lika mycket som elkonsumtionen i Irland. Och i mitten av 2018 ansågs elförbrukningen för bitcoin vara 42 TWh, som i Ungern eller Nya Zeeland. Klimatpåverkan beräknades till 20 miljoner ton CO2, ungefär hälften av det svenska CO2-utsläppet. Detta bara för att tillverka en virtuell valuta.

Ingen har hävdat att siffrorna för bitcoin är ”fake news”. De som har försvarat valutan har hävdat att man kan gräva efter bitcoin i dataservrar på Island, eller varför inte i Norrbotten – delar av världen där det finns god tillgång på förnybar vattenkraft.

Artikeln i DN Kultur och debatten om bitcoin väcker flera frågor, en del kan vara relevanta också för debatten om elektrifiering av biltrafiken:

• Är elektrifiering alltid bra? Det beror förstås på hur man kan producera elektriciteten. De mest entusiastiska elektrifieringsförespråkarna utgår från att det snabbt går att bygga upp en elförsörjning som helt består av solkraft och vindkraft och kraftfulla (dessutom billiga) batterier. Den bilden är inte sann på de flesta håll i världen och inte förrän en bra bit in i framtiden.
• Datahallarna kan placeras där det finns god tillgång på billig, miljövänlig el, precis som bitcoinfolket hävdar. Men i många fall innebär det i alla fall att man förbrukar ful-el på marginalen. Med sammanlänkade elnät hade man istället kunnat exportera den miljövänliga elen för att ersätta kolkraft i andra länder.
• Om man hävdar att it och bitcoin är ett klimatproblem eftersom man förbrukar energi (mest el), som DN Kulturs skribent och rubriksättare gör, så måste man analogt dra slutsatsen att elektrifiering av transportsystemet också är ett klimatproblem. Man kan inte använda olika måttstock för olika användningsområden.

Teknikutveckling är dock inte alltid så lätt att analysera. Har datoriseringen totalt sett gett en ökad miljöpåverkan. Eller är det kanske tvärtom? DN-artikeln handlar bara om tillförselsidan, vilka energiinsatser som behövs för att driva och underhålla systemet. Men den säger inget om vad informationsteknologin betytt och kommer att betyda på användarsidan.

Vi kan dra parallellen till rymdteknologin. I början var det mycket debatt om de skyhöga kostnaderna för att placera någon enstaka person i rymden och så småningom på månens yta. Idag ser vi enorma nyttor av att satelliter förbättrat de globala tele- och datakommunikationerna. GPS, skördeuppskattningar, väderlekstjänst – på område efter område har satelliterna revolutionerat verksamheten. En enskild bonde kan köpa detaljerade satellitbaserade data om kvävenivån på sina åkrar så att han slipper gödsla där det inte behövs eller lägga kvävet där det gör mest nytta och snabbt tas upp av den växande grödan. Följden blir minskat näringsläckage. Det är bara ett exempel på direkt ekonomisk nytta och miljönytta av rymdtekniken.

På samma sätt finns det otaliga tillämpningar och vinster av datatekniken som troligen med bred marginal uppväger energikostnaden för serverhallarna. Nedladdningen av filmer kan man kanske se som en ren klimatkostnad utan ”nytta”. Men vem ska bestämma vad som är nyttigt och onyttigt? Ska mamma och pappa säga till sina barn att nu får du sluta titta på Netflix för att det ger klimatutsläpp? Mamman och pappan som redan slutat äta viss mat och vägrar hälsa på släkten därför att det kräver en flygresa. Tro mig: moraliserandet på klimatområdet kommer att ge bakslag.

Däremot är det mer rimligt att ifrågasätta nyttan med kryptovalutor, som gynnar en mycket liten grupp i samhället till en mycket hög energikostnad. Men vem ska styra den saken?

Både databranschen och alla andra branscher, inklusive elproduktionen, måste styras med generella styrmedel som gör att användningen av fossila bränslen minskar i alla led i produktions- och användningskedjan. Om det görs på ett klokt sätt kommer vi både att kunna äta det vi tycker om, resa och konsumera kultur och media. Hur mycket som ska bygga på elektrifiering och hur mycket som ska vara andra energiformer och förnybara bränslen, det måste avgöras av teknikutveckling och ekonomi på en fri marknad.

/Kjell