Bra för skogen men dåligt för åkern

– De som arbetar med bioenergi från skogsbruket kan känna sig lite lugnare. Men de som vill producera biobränslen från åkermark motarbetas. Så kan man sammanfatta resultatet för vår bransch av omröstningen i EU-parlamentet på tisdagen om ett nytt Förnybartdirektiv. Men inget är klart förrän allt är klart, och först efter att man genomfört förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen vet vi slutresultatet. Vi kan fortfarande påverka för att utnyttja bioenergins potential optimalt i Europa. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, i en kommentar.

Skogsbaserade biobränslen

Parlamentets majoritet avvisade förslag om att begränsa vissa sortiment av biomassa, som stamved och stubbar. Majoriteten ställde sig också bakom ett system med riskvärdering när det gäller hållbarhetsvillkor för fasta biobränslen från skogen. Det innebär att vi kan tillämpa vår egen skogslagstiftning för att garantera att våra biobränslen inte har negativ miljöpåverkan.

– Det är en stor framgång för bioenergibranschen att vi slipper ny byråkrati. Mindre värmeverk undantas också.

Man godkände också den nu gällande listan för råvaror för cellulosa- och avfallsbaserade drivmedel, vilket exempelvis innebär att vi kan fortsätta använda tallolja.

– Det finns fortfarande osäkerhet kring råvarorna eftersom man antog en del formuleringar om konkurrens kring avfallsråvaror. Det kan innebära intrång i den fria marknaden och skapa onödig byråkrati. Här kan slutförhandlingarna skapa klarhet om villkoren, säger Gustav Melin.

Åkerbaserade biobränslen

När det gäller biodrivmedel från åkermark intar EU-parlamentet en mer negativ hållning. Men också här avvisades de mest negativa förslagen. Istället för en total utfasning av grödebaserade biodrivmedel till 2030 vill man nu ”bara” begränsa användningen utöver 2017 års nivå.

– Man sätter på så sätt ett effektivt stopp för nya investeringar och möjligheten att utnyttja den lediga åkermark som finns i Europa för att odla energigrödor. Europas bönder nekas att konkurrera på marknaden för transportbränslen, säger Gustav Melin. Det är bakvänd landsbygdspolitik, som leder till onödigt höga utsläpp av koldioxid och ett fortsatt stort beroende av importerad olja till transportsektorn i EU.

– Förbudet mot import av palmolja är också felaktigt. Man bör inte förbjuda en enskild produkt eller råvara, utan arbeta med hållbarhetskriterier som stoppar bränslen som framställts på ett sätt som skadar miljön.

– EU-parlamentet vill ha ett 12-procentsmål för förnybara drivmedel i trafiken, inklusive el, och 3,6 procent ”avancerade biodrivmedel”. Det innebär att man 2030 fortfarande till 88 procent kommer att vara beroende av fossila drivmedel, varav nästan alla är importerade till EU. Det är en mycket defensiv och farlig energi- och klimatpolitik för Europas transportsektor, avslutar Gustav Melin. 

För ytterligare information kontakta Kjell Andersson, 070-441 71 92, eller Gustav Melin, 0705-244400.