Magzcg6qsrx1bmalrx2s

Svensk biblioteksförening utmanar statsministerkandidaterna

Pressmeddelanden   •   2014-09-10 07:52 CEST

Föreningens ordförande Calle Nathanson och generalsekreterare Niclas Lindberg går idag ut med ett debattartikel som utmanar de bägge statsministerkandidaterna.

Media-no-image

Barnen i Säffle hör till landets flitigaste låntagare

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Säffle lånar flest barnböcker i länet och hamnar på åttonde plats över landets flitigaste låntagare. 2013 lånade barnen i genomsnitt 39 böcker per person. Mellan 2005 och 2013 ökade barnbokslånen i Säffle i snitt med 12 böcker per barn. Under samma tid ökade även utlåningen i länet med 0,7 böcker per barn.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste barnbokslånare finns i Säffle. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 39 böcker 2013, vilket är fler böcker än rikssnittet på 17,6 böcker. Mellan 2005 och 2013 ökade barnboksutlåningen i Säffle med 12 böcker per barn och i länet med 0,7 böcker per barn.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

Ökningen av utlåningen mellan 2005 0ch 2013 i Säffle och andra kommuner som Storfors och Kristinehamn visar att det går att öka läsningen bland barnen och att biblioteken är ett viktigt verktyg för detta. Biblioteken borde, sett i detta ljus, vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Barnen i Västerbotten lånar flest barnböcker i Sverige

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Västerbottens län är Sveriges flitigaste låntagare och barnen i Bjurholm lånar flest böcker i länet. 2013 lånade barnen där i genomsnitt 45,3 böcker per person. Mellan 2005 och 2013 ökade barnbokslånen i Bjurholm i snitt med 20 böcker per barn och i länet ökade lånen under samma tid med 7 böcker per barn.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste och Sveriges fjärde mest idoga barnbokslånare finns i Bjurholm. I snitt lånade varje barn  (0–14 år)  i Bjurholm 45,3 böcker under 2013. Mellan 2005 och 2013 ökade barnboksutlåningen i kommunen med 20 böcker per barn. Även i Dorotea och Norsjö lånar barnen många böcker. De hamnar på femte respektive tionde plats på tio i topp-listan över landets flitigaste låntagare.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

Den markanta ökningen av barnbokslån mellan 2005 och 2013 i Bjurholm och flera andra kommuner i länet visar att det går att öka läsningen bland barnen och att biblioteken är ett viktigt verktyg för detta. Sett i detta ljus borde biblioteken vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Barnen i Arboga lånar flest barnböcker i länet

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Arboga är länets flitigaste låntagare. 2013 lånade barnen här i genomsnitt 32,5 böcker per person. Långsiktigt är trenden i länet inte lika gynnsam. Mellan 2005 och 2013 minskade barnboksutlåningen i länets samtliga kommuner med undantag för Västerås.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste barnbokslånare finns i Arboga. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 32,5 böcker under 2013, vilket är betydligt fler böcker än rikssnittet på 17,6 böcker. Mellan 2005 och 2013 minskade dock barnboksutlåningen i Arboga med 8,5 böcker. I länet minskade under samma tid utlåningen med 2,4 böcker per barn.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

Med undantag för Västerås minskade barnboksutlåningen mellan 2005 och 2013 i länets samtliga kommuner. I Västerås ökade utlåningen i stället med 0,4 böcker per barn under samma tid. Det visar att det går att öka läsningen bland barnen och att biblioteket är ett viktigt verktyg för detta. Biblioteken borde, sett i detta ljus, vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 


BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Barnen i Kumla lånar flest barnböcker i Örebro län

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Kumla är länets flitigaste låntagare. 2013 lånade barnen i genomsnitt 24,1 böcker per person, vilket är betydligt fler än rikssnittet. Den långsiktiga trenden i länet är dock inte lika glädjande. Mellan 2005 och 2013 minskade barnbokslånen i snitt med 1,4 böcker per barn.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste barnbokslånare finns i Kumla. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 24,1 böcker 2013, vilket är betydligt fler böcker än rikssnittet på 17,6. Mellan 2005 och 2013 minskade dock barnboksutlåningen i Örebro län med 1,4 böcker per barn.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

I Degerfors har utvecklingen gått åt andra hållet. Där har utlåningen i stället ökat med 5,2 böcker per barn. Det visar att det går att öka läsningen bland barnen och att biblioteket är ett viktigt verktyg för detta. Biblioteken borde, sett i detta ljus, vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.

Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Barnen i Nyköping lånar flest barnböcker i länet

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Nyköping är länets flitigaste låntagare. 2013 lånade barnen i genomsnitt 26 böcker per person och mellan 2005 och 2013 ökade antalet lån i genomsnitt med 3 böcker per barn.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste barnbokslånare finns i Nyköping. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 25 böcker under 2013, vilket är fler böcker än rikssnittet på 17,6 böcker. Mellan 2005 och 2013 ökade utlåningen med 3 böcker per barn i Nyköping. Den långsiktiga trenden i länet är dock inte lika gynnsam, där minskade barnboksutlåningen med 2,7 böcker per barn under samma tid.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

Det går att öka läsningen bland barnen och biblioteken är ett viktigt verktyg för detta. Det visar inte minst den ökande utlåningen i Nyköping och andra kommuner i länet, som Nyköping, Strängnäs och Katrineholm. Biblioteken borde, sett i detta ljus, vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Barnen i Ånge och Örnsköldsvik lånar flest barnböcker i länet

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Ånge och Örnsköldsvik är länets flitigaste låntagare. 2013 lånade barnen i båda kommunerna i genomsnitt 30,2 böcker per person. Mellan 2005 och 2013 ökade dessutom barnbokslånen i Örnsköldsvik med 16,4 böcker per barn. Under samma tid ökade lånen i länet med i snitt med 3,5 barnböcker.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste barnbokslånare finns i Ånge och Örnsköldsvik. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 30,2 böcker under 2013, vilket är betydligt fler böcker än rikssnittet på 17,6 böcker. Mellan 2005 och 2013 ökade barnboksutlåningen i Örnsköldsvik med 16,4 böcker per barn. Även i Ånge ökade utlåningen under samma tid med 6 böcker och i länet med 3,5 böcker per barn.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

Ökningen av barnbokslånen mellan 2005 och 2013 i Örnsköldsvik och i Ånge visar att det går att öka läsningen bland barnen och att biblioteket är ett viktigt verktyg för detta. Biblioteken borde, sett i detta ljus, vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny statistik över folkbiblioteken

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Svensk biblioteksförening publicerar i dag för nionde året i rad 310 rapporter, en för varje kommun, län och region, med statistik över situationen på landets folkbibliotek. I årets rapporter redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Förhoppningen är att rapporterna ska stimulera till diskussioner om bibliotekens verksamhet och effekter; att goda exempel lyfts fram och förstärks; att förbättringsområden identifieras och åtgärder vidtas så att fler får tillgång till bibliotekets alla resurser.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Rapporterna visar att det finns många bra bibliotek i landet, inte minst bibliotek som satsar på barns och ungas läsande. Men den långsiktiga tendensen i rapporterna inger också oro. I många kommuner har utlåningen av barnböcker minskat kraftigt mellan 2005 och 2013. Totalt har utlåningen på riksbasis minskat med 0,5 böcker per barn (0–14 år).

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Men barns och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Det är en möjlighet som alla barn i Sverige borde ha. I stället får många barn allt längre till biblioteket och sämre tillgång till litteratur. De läser mindre och har svårare att förstå vad de läser. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur. För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse behövs en nationell biblioteksstrategi, konstaterar Niclas Lindberg.

Det statistiska materialet i rapporterna anger uppgifter för år 2013 och fyra föregående år. Statistiken är hämtad från Kungliga biblioteket, Statens kulturråd och Statistiska centralbyrån.

Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 


BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Barnen i Motala lånar flest barnböcker i länet

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Motala är länets flitigaste låntagare. 2013 lånade barnen i genomsnitt 28,3 böcker per person. Mellan 2005 och 2013 ökade barnbokslånen i kommunen i snitt med 11,5 böcker per barn.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste barnbokslånare finns i Motala. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 28,3 böcker 2013, vilket är betydligt fler böcker än rikssnittet på 17,6 böcker. Mellan 2005 och 2013 ökade barnboksutlåningen i kommunen med 11,5 böcker och i länet med 0,1 böcker per barn.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

Ökningen mellan 2005 och 2013 i Motala och i andra kommuner i Östergötlands län, som Linköping och Mjölby, visar att det går att öka läsningen bland barnen och att biblioteket är ett viktigt verktyg för detta. Biblioteken borde, sett i detta ljus, vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 


BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »
Media-no-image

Barnen i Uppsala lånar flest barnböcker i länet

Pressmeddelanden   •   2014-09-08 06:00 CEST

Barnen i Uppsala är länets flitigaste låntagare. 2013 lånade barnen i genomsnitt 22,4 böcker per person. Mellan 2005 och 2013 ökade barnbokslånen i Uppsala i snitt med 2,4 böcker per barn. Under samma tid ökade även barnboksutlåningen i länet med 1,3 böcker per barn.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste barnbokslånare finns i Uppsala. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 22,4 böcker under 2013, vilket är fler böcker än rikssnittet på 17,6 böcker. Mellan 2005 och 2013 ökade barnboksutlåningen i Uppsala med 2,4 böcker per barn. Även i länet ökade den totala barnboksutlåningen med 1,3 böcker per barn.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

Det går att öka läsningen bland barnen och biblioteken är ett viktigt verktyg för detta. Det visar såväl ökningen i Uppsala som i flera andra kommuner i länet. I Älvkarleby ökade exempelvis utlåningen mellan 2005 och 2013 med 3,6 böcker per barn. Biblioteken borde sett i detta ljus vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Läs vidare »

Bilder & Videor 11 bilder

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

Om Svensk biblioteksförening

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt, opinionsbilda samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Adress

  • Svensk biblioteksförening
  • World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, Box 70380
  • 107 25 STOCKHOLM
  • Vår hemsida

Länkar