Forskningsantologi om bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet

I dag publicerar Svensk biblioteksförening en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi. Nio forskare från tre lärosäten ger perspektiv på medie- och informationskunnighet (MIK). Redaktörer är Olof Sundin och Johanna Rivano Eckerdal.

Forskarna ser på MIK-begreppet i biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning, och understryker att lärare och bibliotekarier sedan länge arbetat med MIK.

Rapporten pekar på vår tids ökade behov av medie- och informationskunnighet och att detta är färdigheter som är bibliotekens kärnuppgifter.  

– Tillsammans bildar de allmänna biblioteken ett unikt rikstäckande nätverk av över 4 000 kunskapscentraler. Dessa är en resurs för att möta vår tids ökade behov av medie- och informationskunnighet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Rapporten kommer att presenteras på ett seminarium under Biblioteksdagarna, 8 maj klockan 13.00. På seminariet medverkar förutom Olof Sundin, professor, institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet även Cecilia Gärdén, universitetslektor, Bibliotekshögskolan, Borås.

Bakgrund MIK

Under senare tid har begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) växt fram som ett samlingsbegrepp skapat för att försöka fånga de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som genomgripande påverkas av digitala medier och nätverkssamhället, och som ses som nödvändiga för att kunna delta i samhället. Till dessa färdigheter räknas digital kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka finna, kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang. Unesco – FN:s organisation för utbildning, sociala frågor och kultur – definierade samlingsbegreppet media and information literacy 2011.