Ny statistik över folkbiblioteken

Svensk biblioteksförening publicerar i dag för nionde året i rad 310 rapporter, en för varje kommun, län och region, med statistik över situationen på landets folkbibliotek. I årets rapporter redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Förhoppningen är att rapporterna ska stimulera till diskussioner om bibliotekens verksamhet och effekter; att goda exempel lyfts fram och förstärks; att förbättringsområden identifieras och åtgärder vidtas så att fler får tillgång till bibliotekets alla resurser.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Rapporterna visar att det finns många bra bibliotek i landet, inte minst bibliotek som satsar på barns och ungas läsande. Men den långsiktiga tendensen i rapporterna inger också oro. I många kommuner har utlåningen av barnböcker minskat kraftigt mellan 2005 och 2013. Totalt har utlåningen på riksbasis minskat med 0,5 böcker per barn (0–14 år).

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Men barns och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Det är en möjlighet som alla barn i Sverige borde ha. I stället får många barn allt längre till biblioteket och sämre tillgång till litteratur. De läser mindre och har svårare att förstå vad de läser. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur. För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse behövs en nationell biblioteksstrategi, konstaterar Niclas Lindberg.

Det statistiska materialet i rapporterna anger uppgifter för år 2013 och fyra föregående år. Statistiken är hämtad från Kungliga biblioteket, Statens kulturråd och Statistiska centralbyrån.

Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.

Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"