Skip to main content

”En tillgänglig skola kräver samarbete över gränserna”

Pressmeddelande   •   Feb 12, 2010 09:47 CET

–Vi har så många lagar och riktlinjer i syfte att göra skolan och offentliga miljöer tillgängliga. Nu är det dags att lägga energi och resurser för att ta fram lösningar som gör att miljöerna verkligen fungerar för fler. Vår viktigaste slutsats är att de inblandade aktörerna måste börja samarbeta och att verksamhetsbehovet beaktas tidigt i byggprocessen.

Det säger Catrin Tufvesson, teknologie doktor och forskare inom miljöpsykologi som skrivit boken ”Bygga skolor för fler” tillsammans med Joel Tufvesson, arkitekt SAR/MSA.

Boken beskriver hur den fysiska miljön påverkar koncentrationsförmågan. Den tar också upp hur man i byggprocessen kan beakta verksamhetens behov för att få en skola som fungerar för elever med koncentrationsstörningar. Det har även varit viktigt att precisera vad som fungerar bra i lärmiljön.

ADHD, Downs syndrom och autism och autismliknande drag är de vanligaste diagnoserna som medför koncentrationstörningar och inlärningssvårigheter. Man räknar med att ungefär 5-7 procent av befolkningen, och därmed av alla elever, har någon av dessa funktionsnedsättningar.

Allt fler föräldrar ställer krav på kommunerna att låta barn med särskilda behov gå i vanliga klasser i så stor utsträckning som möjligt. Lagen är entydig; man väljer inte själv om man vill göra skolan tillgänglig för alla, det ska man göra.

–Om vi förenklar det kan man säga att den gemensamma nämnaren för dessa elever är att de har svårigheter att tolka syn- och hörselintryck såväl som relationer. De har problem med att stänga ute intryck, vilket gör det mycket svårt att koncentrera sig. Har man dessa barns behov klara för sig vid nyproduktion och ombyggnad ökar förutsättningarna för en väl fungerande lärmiljö, säger Catrin Tufvesson.

Efterlyser professionalisering

Målgruppen för boken är aktörer som arbetar med skolplanering; politiker, verksamhetsansvariga tjänstemän, byggherrar, fastighetsförvaltare, arkitekter, skolhuvudmän, pedagoger etc.

Författarna efterlyser en professionalisering i planeringen och utförandet av skolans lokaler och jämför med hur brukarnas erfarenhet tas till vara när det gäller högskolevärlden och utformningen av vårdlokaler.

–Om lokalerna i ett akutsjukhus inte fungerar för verksamheten får detta omedelbart konkreta resultat för vården och är därmed inte acceptabelt. Men om en skolas lokaler inte fungerar tar det tid, kanske år, innan resultatet märks, säger Catrin.

Samarbete nödvändigt

För att skapa en lärmiljö som fungerar för fler, måste personer med kunskap om funktionsnedsättningar ta en större del i planeringsarbetet, i synnerhet i de tidiga skedena i byggprocessen, men också i underhållsplanen. Det handlar om att ”förstå över sina gränser”, som Catrin Tufvesson uttrycker det.

–Vår viktigaste slutsats är att de inblandade aktörerna måste börja samarbeta i denna fråga och att verksamhetsbehovet beaktas tidigt i byggprocessen. Det är angeläget att detta sker före projekteringsstadiet, sedan blir det mycket svårare att påverka projektet, säger Joel Tufvesson.

Den som vanligtvis har störst möjlighet att påverka att detta sker är byggherrens projektledare. Om ansvaret ligger på exempelvis rektor finns risken att skolans synpunkter kommer in för sent i processen. Detta ger stora följder, inte bara för undervisningens kvalitet utan också för de reella kostnaderna:

– Man brukar säga att förhållandet mellan projekterings- och byggkostnader är 1 till 10, och att förhållandet mellan projekterings och förvaltningskostnader är 1 till 100. Om verksamhetens erfarenheter tas till vara under projekteringsskedet minskar risken att förvaltningskostnaderna skenar i framtiden, säger Joel Tufvesson.

Faktorer att beakta

Det är svårt att ge konkreta råd till utformningen av den fysiska miljön eftersom alla skolor har olika förutsättningar. Det finns ett antal faktorer som påverkar, och det är att hantera dem på ett vettigt sätt som är det relevanta:

  • Val av pedagogik
  • Skolans storlek
  • Skolbyggnadens orientering
  • Akustiska inom- och utomhusförhållanden
  • Rumsstorlekar
  • Fasadöppningar
  • Rumssamband och passager
  • Inredning/möblering/förvaring
  • Utemiljön

Den moderna pedagogikens krav

Författarna menar att det som är bra för människor med koncentrationssvårigheter och funktionsstörningar är bra för alla:

–Tänk bara på ett kontor där fläkten stängs av kl 17. Omedvetet åker våra axlar ner och vi slappnar av. Att bland annat slippa störande bakgrundsljud, att ha rätt ljus förbättrar arbetsmiljön både för elever och lärare och påverkar därmed inlärningen positivt, säger Catrin.

Modern pedagogik ställer helt andra krav; på personal och elever, men också på skolans fysiska utformning. Detta jämfört med mer traditionella undervisningsmetoder där en lärare står längst fram och berättar något för en någorlunda tyst klass.

Catrin menar att skolans fysiska utformning inte har utvecklats i samma takt som pedagogiken.

–Idag är undervisningen mer flexibel. Elever och lärare rör på sig i mycket större utsträckning, i både klassrum och korridorer. Man arbetar i mindre grupper, vilket skapar en större rörelse i rummet. Detta gäller generellt, men skillnaden mellan väl fungerande och dåligt fungerande lokaler blir oändligt mycket större när det gäller elever som redan innan har koncentrationssvårigheter, säger Catrin Tufvesson.

Om författarna:

Catrin Tufvesson är teknologie doktor från Lunds Tekniska Högskola. Hon har forskarbakgrund inom miljöpsykologi och arbetar nu som FoU-samordnare med inriktning på den fysiska miljöns utformning på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Boken ”Bygga skolor för fler” bygger på Catrins doktorsavhandling från 2007; ”Concentration difficulties in the school environment – with focus on children with ADHD, Autism and Downs syndrome”.

Joel Tufvesson är arkitekt SAR/MSA och arbetar som stadsarkitekt. Joel har erfarenhet av projektering och genomförande av olika typer av koncentrationskrävande miljöer med inriktning på bland annat utbildning, vård och arbetsplatser.

–Vår son Viktor som idag är 14 år föddes med Downs syndrom. När han var mindre märkte vi hur mycket miljön påverkade honom och hans inlärning. Saker vi arbetat med i månader föll bara på plats om miljön var den rätta. Detta väckte mitt intresse att fördjupa mig i och sedan forska i hur den fysiska miljön påverkar inlärningen för barn med koncentrationssvårigheter, berättar Catrin Tufvesson.

För mer information, vänligen kontakta:

Catrin Tufvesson. Tel: 010-473 54 06. Växel 010-473 50 00 eller e-post  catrin.tufvesson@spsm.se

Joel Tufvesson. Tel: 0416-27080 eller e-post joel.tufvesson@sjobo.se.

Bokomslag samt fler högupplösta bilder: www.byggtjanst.se. Välj pressrum.

Svensk Byggtjänst är bygg- och fastighetssektorns ledande informationsföretag. Sedan 1934 har vi samlat in, strukturerat och sålt den information som krävs för att planera, konstruera, bygga och förvalta hus och anläggningar.

Svensk Byggtjänst är störst i Sverige inom professionell bygg- och fastighetslitteratur. I sortimentet finns idag ett hundratal egna titlar och närmare 2 000 titlar från externa utgivare. Ett stort antal av titlarna finns också tillgängliga som e-böcker.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera