Skip to main content

Mörka orosmoln över vattenkraften: ”Hotas 10 procent? Eller hälften?”

Pressmeddelande   •   Dec 27, 2013 09:51 CET

Orosmolnen hopar sig över framtiden för den svenska vattenkraften. Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande från oktober i år öppnar för en fullständig ny prövning av samtliga vattenkraftverk. Svensk Energi pekar i sitt remissvar på allvarliga risker med utredningens förslag. Det innebär risker för minskad förnybar elproduktion och stora kostnader för elproducenter, samhället och i slutändan hushållen.

Om det nya regelverket antas, står det varje länsstyrelse fritt att förelägga varje kraftverksägare att inkomma med en ansökan om ny prövning. Detta gäller alla vattenkraftverk – både stora och små. För många av de mindre kraftverken skulle detta av kostnadsskäl kunna leda till en mängd nedlagda kraftverk. Kjell Jansson, Svensk Energis vd, säger i en kommentar:

– Vattenkraftverken står för halva elproduktionen. Det är viktigt att vi får en politisk hantering som eliminerar riskerna för så omfattande ingrepp. Formellt sett är utredningens förslag ett hot mot hela vattenkraften. Även om detta är en absurd tanke, måste vi fråga oss hur stor del som de facto hotas. Är det 10 procent? 20 procent? Eller 50 procent?  

På regeringens uppdrag ska Vattenverksamhetsutredningen (Vvu) senast i maj 2014 ge förslag på hur man säkerställer att bland annat vattenkraftverk lever upp till EU:s ramdirektiv för vatten och hänsynsregler i den svenska miljöbalken. I delbetänkandet, som kom i oktober 2013, föreslår utredaren att det ska vara möjligt att kräva nya tillstånd för i princip samtliga Sveriges vattenkraftanläggningar – detta utan att det är miljömässigt motiverat. Och utan att konsekvenserna är tillräckligt utredda.

Kjell Jansson igen:

– Med ett globalt klimatfokus på minskade koldioxidutsläpp, där Sveriges elsystem är ett föredöme i omvärlden, känns det främmande att vi - helt frivilligt - skulle riskera att minska vår vattenkraftproduktion. Självklart ska det vara möjligt att vidta åtgärder som syftar till att minska vattenkraftens miljöpåverkan. Detta kan genomföras utan att riva upp gällande tillstånd.

– Istället för att nypröva alla tillstånd så förordar vi att utveckla det befintliga systemet för omprövning och föreslå ändringar för ett effektivare system. Vi anser att nuvarande omprövningssystem, med eventuella ändringar, tillgodoser såväl miljöbalkens hänsynsregler som Sveriges skyldigheter enligt EU-rätten.

Sveriges elproduktion är till 97 procent fossilfri och vattenkraften utgör knappt hälften av den samlade produktionen. Förutom att vattenkraften är förnybar och utsläppsfri så är vattenkraftens reglerförmåga helt nödvändig för ett elsystem utan avbrott – framför allt med mer vind och sol i systemet.

Svensk Energi poängterar bland annat i sitt remissvar:

  • Vi har redan idag ett system där samhället när som helst kan begära omprövning av villkoren i ett tillstånd. Nuvarande system kan utvecklas och samtidigt tillgodose utredningens huvudsyfte.
  • Vattenkraftföretagen arbetar sedan länge med att minska vattenkraftens miljöpåverkan och med att främja den biologiska mångfalden utan att påtagligt begränsa produktions- eller reglerförmåga.
  • Arbetet med miljöförbättrande åtgärder måste utgå från respektive anläggnings och vattensystems unika förutsättningar. När ställning ska tas till vilka åtgärder som är rimliga att genomföra är det viktigt att möjlig lokal miljövinst bedöms stå i rimlig proportion till eventuell tappad produktions- och eller reglerförmåga.
  • Det är viktigt att föreslagna åtgärder analyseras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så att åtgärden ger önskad nytta, både vad gäller ekonomi och miljö. Att eventuellt behöva lägga ner fungerande kraftverk som byggts för decennier sedan är inte vägen framåt.
  • Vattenkraften utgör nästan hälften av Sveriges elproduktion och säkerställer att vi har ett kraftsystem i balans. Vattenkraftens roll som så kallad reglerkraft är nödvändig för att balansera kortsiktigt väderberoende elproduktion, som till exempel vindkraft, som ökar med stöd av elcertifikatsystemet.

Via Svensk Energis hemsida kan du läsa hela remissyttrandet från Svensk Energi (pdf, 218 kB). Här finns också en bilaga till remissyttrandet (pdf, 161 kB).

Vill du veta mer?
Mer information finns på vår hemsida, www.svenskenergi.se .
Kontaktperson: Kjell Jansson, Svensk Energis vd, 0705-848481, kjell.jansson@svenskenergi.se
Gun Åhrling-Rundström, vattenkraftsansvarig, 0734-338245, gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se
Helena Wänlund, produktionsenhetens chef, 0701-644425, helena.wanlund@svenskenergi.se
Kalle Karlsson, kommunikationschef, 0733-017368, kalle.karlsson@svenskenergi.se

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (29)

    Svensk Energi poängterar bland annat i sitt remissvar:

    "Vi har redan idag ett system där samhället när som helst kan begära omprövning av villkoren i ett tillstånd. Nuvarande system kan utvecklas och samtidigt tillgodose utredningens huvudsyfte."

    Vi har idag ett system där ALLA vattendomar kan omprövas. Om man omprövar enligt dagens system så får samhället betala alla kostnader för densamma. Ännu en gång skall alltså den som orsakar problemet slippa undan helt?

    "Vattenkraftföretagen arbetar sedan länge med att minska vattenkraftens miljöpåverkan och med att främja den biologiska mångfalden utan att påtagligt begränsa produktions- eller reglerförmåga."

    Det är bara att gå ut och titta vid våra vattenkraftverk så ser man tydligt alla de åtgärder som genomförts på vattenkraftproducenternas eget initiativ.

    "Arbetet med miljöförbättrande åtgärder måste utgå från respektive anläggnings och vattensystems unika förutsättningar. När ställning ska tas till vilka åtgärder som är rimliga att genomföra är det viktigt att möjlig lokal miljövinst bedöms stå i rimlig proportion till eventuell tappad produktions- och eller reglerförmåga."

    Vi har att följa EUs ramdirektiv för vatten där alla vattendrag skall ha God ekologisk status. Åtgärda detta eller riv ut, det finns inte mycket annat att göra.

    "Det är viktigt att föreslagna åtgärder analyseras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så att åtgärden ger önskad nytta, både vad gäller ekonomi och miljö. Att eventuellt behöva lägga ner fungerande kraftverk som byggts för decennier sedan är inte vägen framåt."

    Vi behöver se över vilka vattenkraftverk som verkligen behövs. 10% av våra vattenkraftverk idag står för 90% utav produktionen. I en marknadsekonomi så gäller det att kunna anpassa sig eller försvinna. Det borde alla vattenkraftproducenter som bara har ekonomin för ögonen redan känna till.

    "Vattenkraften utgör nästan hälften av Sveriges elproduktion och säkerställer att vi har ett kraftsystem i balans. Vattenkraftens roll som så kallad reglerkraft är nödvändig för att balansera kortsiktigt väderberoende elproduktion, som till exempel vindkraft, som ökar med stöd av elcertifikatsystemet."

    Fler vindkraftverk innebär ju också att det är större chans för att det blåser någonstans. Svensk energi försöker få fram att vi måste bygga ut vattenkraften i den takten vi bygger ut vindkraften. JAG skulle vilja se siffror på detta snarast, eftersom detta är ett argument som ständigt dyker upp så borde ni ju i rimlighetens namn kunna få fram lite fakta också.

    Nej, det är dags att vi tar tag i det här med vårt skändliga sätt att skövla naturen. Vi måste se till att miljöanpassa vår vattenkraft så fort som det bara är möjligt. (Och de som läser detta och undrar vad det spelar för roll så kan vi ju lägga till den där lilla grejen om viten från EU. Når vi inte målen i vattendirektivet så kommer det att kosta i storleksordningen TRE MILJONER om dagen. Vem tror ni står för de pengarna?)

    Per

    - Per Persson Eckerström - 2013-12-28 00:13 CET

    Förstår inte problemet, varför skall en verksamhet vara rädd för att prövas mot moderna miljömål?känns desperat att skriva sådana här slutsatser.. Handlar om att släppa förbi några %vatten! Har kraftbolagen inte råd med det? Sen att många småskaliga kraftverk kommer få problem med nya direktiv går inte att skydda i ett upplyst samhälle idag!
    Samhällsnyttan mot en ägare som bara är intresserad av pengar blir inte svår
    att förstå..

    - Fredrik Andskär - 2013-12-28 12:40 CET

    Om man ska vara snäll är ovanstående nyhetstext från Svensk Energi om deras remissvar, ett ogenomtänkt rop om att tänka på (vissa) konsekvenser, från en industri som historiskt och till dags dato gjort extremt lite för att påvisa de konsekvenser vattenkraften haft. Ska man vara ärlig är texten väldigt ensidig och faktamässigt selektiv och den undviker att belysa vattenkraftens totala miljöpåverkan.

    Det är rätt att vattenkraften är förnybar. Det är rätt att vattenkraften är viktig för svensk energiförsörjning. Det är rätt att vattenkraft (åtminstone på kort och relativt lång sikt) är en nyckel för att vi ska klara våra klimatmål. Men det måste för att nyansera bilden också påpekas att...

    * Nuvarande system har INTE fungerat. Det nuvarande systemets uddlöshet när det gäller miljöanpassning av vattenkraften, samt EU:s tydliga vattendirektiv om god ekologisk status i alla vatten, är själva anledningen till vattenkraftsutredningen och dess slutsatser.

    * Vattenkraftföretagen arbetar inte särskilt mycket med att minska sin miljöpåverkan. Det finns undantag, men jämfört med Best Available Technology (ett krav som finns uttalat i Miljöbalken men som vattenkraften ofta sluppit undan) är vi extremt långt ifrån en godtagbar miljöpåverkan.

    * Ja, det är jätteviktigt att ett samhällsekonomiskt perspektiv appliceras på vattenkraften. Det finns många anledningar till att man på flera håll river ut gamla vattenkraftverk för att restaurera rinnande vatten. Samhällsvinsterna av den ökande biologiska mångfalden, den vandrande fisken, den fria vandringsvägen för vattenorganismer och djur och växter beroende av strömmande vatten, den naturliga transporten av viktiga ämnen från land till sjö och hav, rekreationsvärdet av att vistas vid en ström, fiska i en ström, paddla på ett vattendrag och uppleva dess naturlighet, den indirekta effekten av vad ökade bestånd av predatorfisk betyder för ekosystembalansen i älv, sjö och vatten... Ju mindre vattenkraftverk och ju mer dämmande de är, desto tydligare kommer den samhällsekonomiska analysen visa att bör ta bort en hel del vattenkraftverk och genast miljöanpassa övriga så långt det är möjligt.

    * Det ligger ingen rimlighet i att ansvarstagande myndigheter skulle medverka till att hota 50% eller ens 25% av den svenska vattenkraftsproduktionen. För att ge perspektiv: Havs- och Vattenmyndighetens remissvar visar att stora miljöanpassningar kan genomföras till priset av relativt små förluster i energiproduktion. Deras absolut mest extrema siffra handlar om tappning motsvarande medellågvattenföring i alla kraftverk och skulle ge 10,7% produktionsbortfall i snitt. Havs- och Vattenmyndigheten för ett resonemang om flera tappningskrav som ligger betydligt lägre än så.

    * Man ska i sina analyser av vattenkraften och dess samhällsvärde och miljöpåverkan också vara tydlig med att majoriteten av vattenkraftverken i Sverige inte bidrar till reglerkraften. Kraftverken som bidrar till reglerkraften har även ett visst skydd inom EU:s vattendirektiv just för deras samhällsbetydelse. Nya lagförslag påverkas således inte reglerkraften i någon större utsträckning. Vattenkraften som ej bidrar till reglerkraft borde således ses som extra viktig att miljöanpassa.

    * Vattenkraften har varit styvmoderligt behandlad gällande miljökrav under en väldigt lång tid. Det har påverkat Sveriges vattenmiljöer extremt mycket. Det har absolut bidragit till laxens, öringens och ålen nedgång, men även en lång rad djur, växter och biotoper som är beroende av naturliga vattendrag och deras funktion. Det glädjande är att det finns många exempel på att miljöförstörelsen kan vändas och biotoperna restaureras med goda resultat. När det gäller vattenkraftens påverkan på de stora systemen i sjöar och hav är det mer osäkert hur mycket vattenkraftens dämmen och hinder påverkat ekosystemen. Men det är uppenbart att onaturliga ämnesflöden och hämmade fiskvandringar påverkat även havsmiljön negativt.

    Det finns väldigt mycket för den svenska vattenkraftsindustrin att fördjupa sig i om man anser sig bedriva ett miljöanpassningsarbete värt namnet. Om man gjorde det, skulle man istället välkomna vattenkraftutredningens slutsatser och arbeta tillsammans med myndigheter för att se var vattenkraften kan effektiviseras samtidigt som man genomför de stora miljöförbättrande åtgärder som kommer att krävas framöver.

    - Jonas Gustafsson - 2013-12-28 15:14 CET

    Som medborgare i Sverige vill jag inte via skattemedel vara med att betala viten till EU bara för att några enstaka bolag ska gynnas. Svensk energi och kraftbolag; gör som ni vill, men se till så att EU:s Vattendirektiv uppfylls! Det ligger på ert ansvar.

    - Fred - 2013-12-28 19:26 CET

    Kostnader vid ny prövning är en del av farhågorna men frågan om ny prövning respektive omprövning är betydligt större än så. Att tillstånd är långsiktiga och att det är villkoren som kan ändras vid behov är en förutsättning för förutsägbarhet. Det handlar om att verksamheten knappast är ny, då vattenkraften funnits som en del av vårt samhälle i mer än hundra år. Frågan gäller miljöprövningar men förslaget till ny prövning gäller allt, oavsett skäl. Det handlar även om egendomsskydd och rättssäkerhet. Framförallt handlar det om att vattenkraftsägarna vill kunna göra fler miljöåtgärder och då krävs ett rättssäkert och effektivt omprövningssystem. Detta är långt ifrån att slippa undan. Dagens omprövningssystem innebär ingen garanti att staten står för hela kostnaden.
    Ägarna till vattenkraften har sedan länge gjort olika miljöåtgärder. Det är unika åtgärder för varje vattensystem och för varje anläggning. Det finns många olika typer av åtgärder men det finns ingen standardlösning. Vatten kan i vissa fall ledas förbi kraftstationen i älvens huvudfåra men det kan även vara mer givande att göra åtgärder i sidovattendrag. Fiskodling och kompensationsutsättning av fisk är en annan åtgärd som görs. Några företag använder sig av miljöfonder för att kunna satsa på särskilda åtgärder på rätt plats. En ytterligare metod är att göra åtgärder i samband med andra ombyggnader och hitta lösningar där produktion och miljöambitioner kan samverka. Det satsas även på fortsatt forskning och utredningar för att se vilka möjligheter som finns för att främja den biologiska mångfalden. Branschen vill göra mer. Därför behöver vi ett system som tar hänsyn till unika förutsättningar. Ett omprövningssystem med fortsatt individuella villkor är en lösning som kan leva upp till samhällets miljökrav. Det behövs ett nationellt perspektiv för att kunna göra rätt åtgärder på rätt plats, därav ser vi gärna en nationell plan för arbetet.
    Det råder ingen tveksamhet om att EU:s direktiv är angelägna. Ett direktiv ska genomföras och tillämpas nationellt. Ramdirektivet för vatten innehåller möjligheter att tillämpa och genomföra direktivet på ett klokt sätt, så att Sveriges risk för sanktioner undviks. Andra länder har hittat dessa lösningar, och det finns svenska experter som visar på att även Sverige kan implementera direktivet effektivt.
    Vattenkraften är en förnybar energikälla. Förnybara energikällor är en del av lösningen för ett hållbart klimat. Sverige är ett föregångsland och det vill vi fortsätta att vara. All förnybar elproduktion behövs. För klimatets skull har vi inte råd att välja bort vattenkraften. Vattenkraften anpassas för lokala miljövärden men vattenkraftens nytta för klimatet måste också vägas in.
    Framtidens energisystem är en komplex fråga. Det är många faktorer som påverkar och olika scenarios behöver analyseras. Det är en fråga om hur stort framtidens elbehov är; vill vi även i framtiden vara ett framgångsland med konkurrenskraft och export av varor och tjänster. Det är en fråga om vi i framtiden vill fortsätta ha trygga elleveranser. Andra faktorer som påverkar är utvecklingen av andra kraftslag t ex vindkraften, tekniksprång och hur marknadens utvecklas. Får vi en europisk marknad och vilken roll kan Sverige ha på den? Det finns ingen exakt siffra på hur framtiden ser ut men det får aldrig bli ett argument för att framtiden inte kommer. Vi vet att elen måste kunna produceras på annat sätt då vinden inte blåser. Vattenkraften är den enda energikälla som snabbt och flexibelt hanterar detta. Vattenkraften är en förutsättning för ett stabilt elsystem redan idag och behovet av vattenkraftens förmåga att reglera kommer att öka. Vi har inget annat kraftslag med vattenkraftens unika egenskaper.

    Helena Wänlund, chef för Svensk Energis produktionsenhet

    - Helena Wänlund - 2013-12-30 13:59 CET

    Helena Wänlund

    "Det handlar om att verksamheten knappast är ny, då vattenkraften funnits som en del av vårt samhälle i mer än hundra år."
    Menar du att vi skall basera allt vi gör på det vi visste var sant för hundra år sedan?
    Vi vet mycket mer om vad som händer med den akvatiska miljön idag än vi gjorde år 1918, ändå envisas vattenkraftproducenterna med att försöka få sina ansökningar att prövas med en lag från den tiden. Visste du förresten att den allmänna kvinnliga rösträtten infördes den 24:e maj 1919 i Sverige. Det tål väl att tänkas på när man tycker att vi skall använda lagar från den tiden.

    Vad gäller skäl för att pröva vattenverksamhet så ser det väl bra ut om vi kan påvisa för andra länder att vi inte fastnat i forntid. Visa att vi bestämt oss för att hantera våra vatten med en modern lagstiftning som gör det möjligt att ompröva vattendomar då det dyker upp nya rön och fakta kring verksamheterna.

    "Framförallt handlar det om att vattenkraftsägarna vill kunna göra fler miljöåtgärder... Ägarna till vattenkraften har sedan länge gjort olika miljöåtgärder..."

    Du får gärna visa upp vilka vattenkraftproducenter det är, bortsett från Tranås och Falkenbergs Energi, som faktiskt arbetar aktivt med att lösa problemen de ställer till med. Och dessa skall naturligtvis göra det på frivillig basis eftersom det är vad som påstås i alla dessa uttalanden.

    "Det finns många olika typer av åtgärder men det finns ingen standardlösning."
    Ingen har sagt att det finns en standardlösning men det finns mängder utav lösningar som ingen av producenterna, återigen på frivillig basis, vill använda då de kräver spill vid sidan av turbinerna. Det är bara att plocka fram alla de där rapporterna om utförda arbeten som ni verkar ha många hyllmeter utav men inte spridit vidare.

    "Fiskodling och kompensationsutsättning av fisk är en annan åtgärd som görs."

    Fiskodling och kompensationsutsättning är, i min mening, helt bisarrt att ens kalla för en miljöåtgärd. Skall vi bestämma vilka arter som skall klara sig och dessutom vilka individer. Detta sprider sjukdomar och missbildningar och är dessutom ett otyg eftersom "vanligt" folk TROR att det är en bra åtgärd.

    "En ytterligare metod är att göra åtgärder i samband med andra ombyggnader och hitta lösningar där produktion och miljöambitioner kan samverka."

    Detta ser vi i alla de rapporter som vattenkraftproducenterna sprider. "Miljövänligt smörjmedel..." Men om du sätter dig och börjar läsa igenom alla dessa rapporter och beskrivningar så kommer du snart att se att det i princip är det enda. Det räcker inte på långa vägar och borde väl i rimlighetens namn vara ett minimikrav på alla vattenkraftverk. Resten utav miljöarbetena brukar sedan handla om arbetsmiljö.

    "Det råder ingen tveksamhet om att EU:s direktiv är angelägna. Ett direktiv ska genomföras och tillämpas nationellt. Ramdirektivet för vatten innehåller möjligheter att tillämpa och genomföra direktivet på ett klokt sätt, så att Sveriges risk för sanktioner undviks."

    EU:s ramdirektiv för vatten skall genomföras i alla EU:s medlemsländer men låt oss för enkelhetens skull säga att de skall genomföras nationellt. Det skulle väl egentligen varit klart redan 2014 men med uppskov har vi fram till 2021. De åtgärder som idag genomförs gör att vi står fullständigt chanslösa att ens komma i närheten av målen. Med ett införande av det vattenverksamhetsutredningen föreslagit, snarast. Så har vi ändå ingen chans att klara oss undan viten. Så viten kommer vi att få men med lite god vilja så kanske vi kan få ett något lägre belopp. (Läs: Tillämpningen av artikel 228 i EG-fördraget och Tillämpningen av Artikel 260.3. Dessa går att hitta på EU:s hemsida)

    "Vattenkraften är en förnybar energikälla. Förnybara energikällor är en del av lösningen för ett hållbart klimat. Sverige är ett föregångsland och det vill vi fortsätta att vara. All förnybar elproduktion behövs."

    Ja, vattenkraft är en förnybar energikälla, men om vi samtidigt som vi utnyttjar den också struntar i miljön så får det väldigt långtgående konsekvenser som i sin tur påverkar klimatet negativt. (Läs t.ex. på om Kiselalger)
    Nej, Sverige är i detta fall inget föregångsland. Vi bygger vattenkraft med kunskaper som är över hundra år gamla.

    "För klimatets skull har vi inte råd att välja bort vattenkraften."

    Vem säger att vi skall välja bort vattenkraften? Vi är i nuläget beroende av vattenkraft och dess förmåga som reglerkraft. Men det innebär inte att vi inte, på stört, kan miljöanpassa den och få den att fungera utan att ödelägga den akvatiska miljön.

    "Det är en fråga om hur stort framtidens elbehov är; vill vi även i framtiden vara ett framgångsland med konkurrenskraft och export av varor och tjänster."

    Skall vi bygga upp ett system som gör att vi skövlar naturen för att kunna, så att säga, spela med bättre villkor än andra länder. Den inställningen låter ju inte riktigt bra. Andra länder har att rätta sig i ledet för att problemen skall lösas, våra vattenkraftproducenter vägrar?!

    Och slutligen så glider du in på reglerkraftspåret igen, rätt vad det lider så vill någon säkert påstå att elpriserna kommer att rusa i höjden om vi genomför detta med miljöanpassning av vattenkraften. (Lösningen på det är enkel, slopa elcertifikat för vattenkraft så går det säkert på ett ut för konsumenten och vi blir av med alla små vattenkraftsproducenter som bara har ett kraftverk för att sko sig på dessa elcertifikat.)

    Jag citerar mitt eget inlägg:
    "Fler vindkraftverk innebär ju också att det är större chans för att det blåser någonstans. Svensk energi försöker få fram att vi måste bygga ut vattenkraften i den takten vi bygger ut vindkraften. JAG skulle vilja se siffror på detta snarast, eftersom detta är ett argument som ständigt dyker upp så borde ni ju i rimlighetens namn kunna få fram lite fakta också."

    - Per Persson Eckerström - 2013-12-30 20:56 CET

    Helena, du säger:
    "För klimatets skull har vi inte råd att välja bort vattenkraften."

    Vad exakt är det som du och dina kollegor inte förstår? Vem har sagt att vi ska "välja bort vattenkraften"?

    Jisses, när ska vi få igång en debatt och dialog som leder framåt? Uppenbarligen inte så länge ni på Svensk Energi är med, mycket sorgligt...

    /Christer

    - Christer Borg - 2013-12-30 21:04 CET

    Helena Wänlund. Vi kan inte rädda klimatet på bekostnad av något annat, i det här fallet Biologisk mångfald, för då sitter vi mer ett bra klimat i en i övrigt tom värld. Läs på om "Planetary boundaries" så ser du att Biologisk mångfald faktiskt är mer överskriden gentemot vad som är hållbart. Varför är inte det viktigare för Svensk Energis miljöarbete då?

    Sen undrar jag vart alla de anpassningar kraftbolagen gjort är, de måste vara osynliga... En fyrfärgs grönstruken informationsbroshyr och att riva bäverdammar är inte miljöarbete i vattenkraftsanläggningar. Tvärt om har bolagen kraftigt försämrat miljön i många vattendrag genom mer uttalad korttidsreglering med massor av erosion och stress på ekosystemet. Senast i år har man börjat att tom helt stänga av Ljusnan på nätterna, MAN STOPPAR EN ÄLV! Så inte lägger bolagen två fingrar i kors frivilligt för miljön det kan du glömma, enda man gör är piper "klimat" och "reglerkraft" i tid och otid. Jag vill också som ovan nämnts se siffror på reglerbehovet, om det är så stort måste det finnas siffror!

    Förresten, har Svensk Energi tänkt på att den billigaskte kWh att tillverka är den man inte behöver tillverka? Effektivisering av produktion, distrubutionsnät och även på konsumtionssidan finns hur mycket besparingar som helst att göra. Kanske ett system där elcertifikaten går till att spara i stället för stora förbrukare där man får ett besparingscertifikat i stället för att täcka kostnaderna för sina åtgärder. All vattenkraft som ej är prövad enligt miljöbalken med inarbetat ramdirektiv blir kvotpliktig.

    - Andreas Persson - 2013-12-30 21:30 CET

    Tänk om övrig industri resonerade på samma sätt? Pappersbruken, järnverken, den kemiska industrin mm. Hur skulle vår miljö se ut då? Örn, falk, utter, sjöfågel hade varit utrotad. Det är dags att även vattenkraften anpassas till modern miljölagstiftning så att lax, öring, ål och övriga vandrande arter får en chans att återhämta sig, precis som ovan nämnda arter återhämtat sig när lagstiftningen förbjöd farliga kemikalier och utsläpp i deras verksamhet.

    - Jan Lahenkorva - 2013-12-30 21:32 CET

    Angående "Vattenkraftföretagen arbetar sedan länge med att minska vattenkraftens miljöpåverkan".
    Ni kämpar för att bedriva en verksamhet som skadar vår miljö och ni vägrar att erkänna problemen som den har skapat och som den i nuläget fortsätter att skapa.

    Redan i meningen ovan erkänner ni er lögn om miljövänlig el, "minska vattenkraftens miljöpåverkan" som ni nu blev tvungna att glida in på lite utan att verka helt okunniga!

    Om vattenkraftsägarna nu gjort så mycket för biologisk mångfald under så lång tid bör det väl inte vara så svårt att lägga fram dessa åtgärder offentligt.

    Jag vill gärna se tydliga konkreta åtgärder samlade i ett dokument som visar att jag har fel. Skulle bara 15 % av vattenkraftsverken inkl dammar ha fungerande passager som gynnar djurlivet skulle jag bli mäkta förvånad...
    /Jonas

    - Jonas Hagborg - 2013-12-30 22:01 CET

    Vi har idag ett system där alla vattendomar kan omprövas säger Kjell Jansson.
    Jag har en fastighet vid en sjö som är reglerad (sänkning) 3 meter. Domen är daterad den 30 dec 1918.
    Jag har en årlig ersättning på 10 kronor per år för skada på slåtter och försvårad grustagning enligt Häradsrättens dom.
    Vart vänder jag mig för att få domen och ersättningen omprövad? Tacksam för svar.
    MVH
    Kjell-Jonas Enarsson

    - Kjell-Jonas Enarsson - 2013-12-30 22:07 CET

    Fiskodlingar och kompensations utsättningar har ev några få kortsiktiga fördelar, men det är väll inte bara fisk som far illa av kraftverken?
    Hela landskap blir förstörda, turismen minskar och havet dör. Såg ett program på Discovery där forskare från USA svartlistade Östersjön och menade att Sverige står som ansvariga, vi har älvarna som ger renande mineraler osv till havet, men vi har dämpt upp dem och där med hoppet för vårt hav. Om EU är angelägna så förstår jag att det är kris. Sverige har en kultur där vattenkraft ingår, det förstår jag, men världen och kulturer förändras för att passa in i det moderna samhället. Jag bytte nyligen el-bolag till Tranås energi, varför? Jo därför att dom kunde svara på alla mina frågor gällande biotopisk mångfald. Tranås kraftverk och dammar är knappas snyggare än andras, men miljötänket sträcker sig längre.

    - Benny - 2013-12-30 23:06 CET

    Självklart sett ur ett miljöperspektiv, och detta är monumentalt viktigt även för EU, att PPP skall gälla. Detta hävdar de främsta förespråkarna, undantaget vissa processindustrier och tydligen även Svensk Energi! Det är exakt detta som Vattenverksamhets Utredningen kommer fram till i sina slutsatser ”Ny Tid Ny Prövning”. Å då specifikt detta att PPP skall gälla. Personligen kan JAG EJ se något fel alls, i detta tankesätt.
    Det måste till def. ett nytt tänkande i detta, vad gäller vattenverksamheter. Här ffa, när det gäller miljöhänsynen / miljöanpassningen. Som det är nu säger du ” Branschen vill göra mer”. Men dom gör EJ det! Din bransch kommer dragandes med häradsdomar från jag vet inte var. Mer är urgammal hävd, vilken är ett ytterst ifrågasatt argument. Modern lagstiftning ifrågasätter starkt denna juridiska tolkning. Men tyvärr Helena, detta är vardagen från Svensk Energis medlemmar, ffa den småskaliga delen. Vilka bl.a DU företräder. Så Helena dom måste tänka nytt.
    Detta kan tyvärr innebära att vissa / många av de småskaliga vattenverksamheterna ej blir ekonomiskt gångbara. Men detta är def. ej något moment 22, utan en anpassning till ett modernt tänkande. Precis det som bl.a Darwin förutsade. Den starkaste överlever. Å detta kan ej Du heller Helena säga nej till. Så en slutsats vilken även Du Helena måste dra är att denna.
    Sverige har verkligen råd, och måste välja bort delar av sin vattenkraft. Allt för att Sverige EJ skall bli en födkrok för EU:s bötessystem.
    Att sluta som en ”sidekick” till EU för att bättra på deras finansiella status är knappast något som Svensk Energi eller då ffa Sveriges medborgare vill deltaga i.

    - Göran Johansson - 2013-12-30 23:35 CET

    Kan vi inte producera el på ett sätt som möjliggör liv i vattnet så ska vi låta bli. Jag tror nog att de flesta är villiga att betala lite mer för elen om det innebär att våra barn kan få uppleva en levande natur. Att våra förfäder inte hade bättre förståelse av vattenkraftens inverkan på ekosystemen kan ju inte vara en anledning att vi ska fortsätta och förstöra naturen nu när vi vet bättre; att vi alltid har gjort fel är ju inte ett skäl att fortsätta. Jag har svårt att förstå det motstånd som delar av vattenkraftsindustrin står för (exempelvis Tranås Energi är ju ett lysande undantag, där vi är många som väljer att betala lite mer för att få mer miljövänlig vattenkraft) då det börjar bli allt tydligare för allt fler att deras snack om "grön el" från vattenkraft bara är relevant vad gäller luftkvalitet. Det finns väl inga andra industrier som fortfarande är baserade på 100 år gamla avtal och lagar, och varför ska just vattenkraften få fortsätta sabotera vår miljö? Lite pinsamt att Sverige som försöker se sig som ett föregångsland inom miljöarbetet ska ha så svårt att uppnå EU-direktiv. En verksamhet som inte klarar en ny prövning ska ju självklart förändras eller stängas ner.

    - Peder Malmlöf - 2013-12-30 23:57 CET

    Svar till Fredrik Andskärs kommentar
    Vattenkraften har tillstånd och de lever upp till de villkor som ställs på verksamheten. Vattenkraftföretagen vidtar åtgärder för miljön och engagemanget har på senare tid intensifierats. Inriktningen är att främja den biologiska mångfalden utan att påtagligt begränsa energiproduktionen och anläggningarnas förmåga att kunna bidra i balanshållningen av kraftsystemet. Problemet är att utredningens förslag är mycket långgående och föreslår ny prövning oavsett om det är miljömässigt motiverat eller ej. Ett utvecklat omprövningssystem med fortsatt individuella villkor är en lösning som kan leva upp till samhällets miljökrav. Som bransch är vi angelägna om att göra rätt åtgärder på rätt plats. Därför behövs ett effektivt system för prövning som attraherar till investeringar.

    Svar till Fred
    Det är regeringen som ansvarar för att direktiv genomförs i Sverige. Detta är något som pågår och det sker en dialog med berörda myndigheter. Det som branschen är angelägna om är att hitta en lösning som är effektiv och ändamålsenlig. Vi menar dock at det saknas politiska avvägningar och fastställandet av en rimlig ambitionsnivå i miljöarbetet. Som bransch kan vi bidra med förslag att se de möjligheter som direktivet har, men vi är inte beslutande. Och vi är oroande när vi ser att regeringen i praktiken har överlämnat till myndigheter att definiera ambitionsnivån i miljöarbetet. Der är inte rimligt.

    Svar till Jonas Gustavsson
    Ett remissvar är av den karaktären att vi kommenterat utredningens förslag, i detta fall ett delbetänkande, och vi har inte haft möjligheten att skriva om allt arbete med vattenkraften och dess miljöarbete. Flera av frågorna som rör omprövning är sådant som utredningen kommer att fortsätta att arbete med inför slutbetänkandet i maj.
    Vad som är godtagbar nivå i miljöarbetet och rimlig ambitionsnivå, är en av de frågor där vi ser att det saknas politiska avvägningar. Branschen har sedan länge arbetat med vattenkraftens miljöfrågor med inriktningen att främja den biologiska mångfalden. Investeringarna och åtgärderna är många.
    Vi vill även förtydliga att vi inte påstått en exakt värdering av hur stor andel av vattenkraften som är hotad. Det är ingen som vet. Den konsekvensanalysen är inte komplett. Det är en del av den kritik som vi framför dvs att förslaget är mycket långtgående utan att det är miljömässigt motiverat och att det ger konsekvenser som vi inte vet omfattningen av. Att se vad ett förslag kan leda till, är en nödvändighet för ett klokt beslut.
    Som bransch vill vi vara delaktiga i det fortsatta arbetet. Vi välkomnar Energimyndighetens och Havs- och Vattenmyndighetens initiativ till att ta fram en nationell strategi för åtgärder inom vattenkraft, vi kommer fortsätta vår aktiva roll i vattenverksamhetsutredningen och vi kommer fortsätta att verka för olika sätt att samverka kring dessa frågor. Men vi har även en roll i att säga vår mening när vi ser förslag till kommande regelverk. Det är en del av den demokratiska processen.

    Helena Wänlund, Svensk Energi

    - Helena Wänlund - 2013-12-31 00:22 CET

    Bäste Helena!
    I ditt svar till Jonas Gustavsson fortsätter du med ert upprepande mantra "Branschen har sedan länge arbetat med vattenkraftens miljöfrågor med inriktningen att främja den biologiska mångfalden. Investeringarna och åtgärderna är många."
    En skrivning som inte betyder någonting, då "branschen" inte har lyckats övertyga någon. Andra har tidigare i tråden frågat efter något uppbyggligt underlag för ett sådant påstående, men sanningen är tyvärr att det finns inte, och kan inte iheller finnas, för då hade det varit en direkt lögn.
    Vidare försöker ni framställa att i er kritik mot utredningen att förslaget är inte miljmässigt motiverat "Det är en del av den kritik som vi framför dvs att förslaget är mycket långtgående utan att det är miljömässigt motiverat och att osv". Först och främst hade nog inte utredningen skapats och slutsatserna varit långtgående om behovet inte funnits, så nog är det motiverat alltid. Min nyfikenhetgäller vad branschen tycker är miljömässigt motiverat? Detta är intressant, om inte så bara för att visa upp för mina efterlevande vad en lobbyorganisation i ett välmående industriland i början av 2000 talet tyckte de kunde ofra för snöd vinnings skull.
    Fred Johansson

    - Fred Johansson - 2013-12-31 01:01 CET

    Hej Helena. Det är bra att ni tar er tid och svarar på kommentarer. Ett kommentarsforum som håller höjd gällande saklighet kan belysa viktiga nyanser. Jag tycker dock att det saknas tydlighet i ert resonemang.

    Om du med "bristen på politiska avvägningar" menar hur man samhällsekonomiskt väger mellan vinster och förluster orsakade av behovet av olika verksamhet - då är vi rörande överens. Jag anser att myndighetssverige under 100 år har misslyckats kapitalt i sina värderingar av miljöpåverkan och samhällsvinst gällande vattenkraften. Jag anser att om vi inte tar till oss den kunskap som vi lagt oss till med under dessa 100 år och ställer rimliga krav, så skadar vi våra ekosystemtjänster i onödan och sviker vår natur och våra barn genom att avsiktligt blunda för bättre lösningar. Det vore i det här läget på sin plats att ni förtydligar vilka politiska avvägningar ni förespråkar och vilka samhällsekonomiska kalkyler ni baserar dem på. Fyll gärna på med exempel om vad som är er uppfattning av "godtagbar nivå i miljöarbetet och en rimlig ambitionsnivå".

    Du hävdar att branschen "sedan länge arbetat med vattenkraftens miljöfrågor med inriktningen att främja den biologiska mångfalden" och att "investeringarna och åtgärderna är många". Problemet är bara att om man betänker 1) den tid som vattenkraften haft miljöförstörande påverkan, 2) det antal kraftverk och dämmen som saknar vandringspassager upp och ner, 3) de typer av åtgärder som utförts och deras ibland rent kontraproduktiva miljövärde (kompensationsodling av fisk är inte en hållbar lösning på något sätt) och 4) de upprepade fall som inte ens relativt svaga miljökrav fullt ut efterföljs... då framträder en helt annan bild. Fråga 100 limnologer om deras bild av vattenkraftens miljöanpassning i Sverige idag. Fråga 100 ingenjörer om de anser att det är svårt att anpassa tekniska lösningar till lokala förhållanden. Fråga 100 ekonomer om de anser att personer som inte kan tyda ekvationens alla variabler ska räkna på samhällsvinster (det är i princip hur samhället genom industrin och våra myndigheter har förhållit sig till vattenkraften fram till vattenverksamhetsutredningen).

    Ni vill förtydliga att ingen vet hur stor del av vattenkraften som hotas av eventuella nya direktiv. Jag vill påstå att er rubrik säger mer än så. Ni tog er texts viktiga utrymme och fokuserade den på spekulationer om nivåer som ingen insatt person tror på. Det är fel väg att gå om man vill föra en seriös debatt. De enda mörka orosmoln jag ser handlar om att politiker i stress eller av andra skäl skulle lyssna mer till kvällstidningsretorik än till kunskap och seriösa förslag om HUR vattenkraften kan miljöanpassas och siffror på vad det skulle innebär i produktionsförlust.

    Givetvis fyller ni en viktig roll i den demokratiska processen kring framtagande av ett nytt regelverk. Det är bara synd att ni fyller ert värdefulla utrymme med så lite fakta, så osakliga rubriker och så lite exempel på vad ni faktiskt vill. Ni borde sitta i förarsätet vad gäller både kunskap och förslag till politiska avvägningar. Ni har ju trots allt sedan länge arbetat med miljöanpassning och gjort stora investeringar och många åtgärder. Ge Sverige en överblick av insatsernas omfattning i relation till skadorna och visa era förslag till avvägningar. Då kan sakfrågorna bli tydliga även från ert håll nu när den politiska diskussionen nu kommer igång på allvar.

    - Jonas Gustafsson - 2013-12-31 01:59 CET

    Vattenkraften har funnits som kraftkälla i flera tusen år, den äldsta kända europiska lagstiftningen gällande kvarnar är daterad på 500-talet e. Kr. och talar om rättigheter att använda vatten och skyldigheter att inte skada andras rättigheter/möjlighet att nyttja vattnet. I Sverige finns de äldsta reglerna i egna balkar i landskapslagarna från 1200-talet och framåt.

    Som det nu framställdes bli alla vattenkraftverk miljöbovar, trots att det är domstols- och myndighetshanteringen (de mycket höga rättegångskostnaderna och den långa handläggningstiden) som hindrar att vattenkraftverkens ägare kan vidta lämpliga, lokal anpassade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen.

    Med det förslag som nu läggs fram i Vattenverksamhetsberedningens delbetänkande Ny tid- Ny prövning skulle 98 procent (utredningens egna siffror) av alla Sveriges vattenkraftverk, stora som små, tvingas söka nya tillstånd. Det må göda jurister domstolar och miljökonsulter, men ger inga effekter i vattendragen.

    Vattenkraftbranschen har konstruktiva förslag, som tyvärr kommer i skymundan av en oinsatt eller starkt vinklad debatt som inte heller ger positiva miljöeffekter.

    - Gunvor Axelsson - 2013-12-31 10:30 CET

    Gunvor Axelsson har helt rätt.
    Dessutom är det så att stängda vattenkraftverk inte ger några som helst miljövinster. Problemet är ju dammarna. Men de försvinner inte för att turbinen slutar snurra. Framför allt inte de över 10 000 dammar som finns i Sverige som inte har något med vattenkraft att göra. Vidare är det rätt mycket verksamhet i Sverige som inte klarar moderna krav inom ex miljö eller byggnormer. Hela Gamla stan, större delen av E4:an, stambanan, LKAB:s gruva i Norrbotten. Vi kan ju inte lägga ner betydande delar av Sverige för att de inte uppfyller moderna miljökrav.
    Magnus Nilsson

    - Magnus Nilsson - 2013-12-31 11:50 CET

    Tyvärr så nämner ni inte med ett ord om de negativa konsekvenser som vattenkraften har för miljön och som vattenkraftsindustrin kategoriskt motverkat under alla år. Den lagen som ligger till grund för nuvarande vattendomar är från 1918 och behöver förnyas så den lever upp till dagens miljökrav.
    Gunvor du hänvisar till " de äldsta reglerna i egna balkar i landskapslagarna från 1200-talet och framåt.",
    du borde fundera på den en gång till.
    Enligt forskarna kommer nederbörden att öka i framtiden vilket ger 5-6 TWh mer vattenkraft inom 35-40 år och domstolsprocesserna kommer att ta minst 20-30 år.
    Det kommer ju inte finnas möjlighet och ställa om allt på en gång, vi pratar ju på mycket lång sikt och förhoppningsvis så gå utvecklingen framåt vad det gäller förbättring av vandringsvägar mm och att göra befintliga kraftverk bättre anpassade efter dagens miljökrav.

    Vi måste ta ett gemensamt ansvar men som det är nu så är vattenkraftsindustrin den stora bromsklossen och visar upp en ovilja till att utveckla kraftverken till en miljöstandard som anpassade till dagens förhållanden och krav .

    - Jan Dippe - 2013-12-31 12:16 CET

    Intressant debatt där många olika aspekter behandlas. Och kanske är det just det som är utmärkande för frågan; att den är komplex och det finns många mål och intressen som ska samsas.

    Klimat, miljö och energiförsörjning är tre av dessa områden där vi ser att det krävs en helhetssyn. Dessa frågor är alla viktiga och vi vill hitta lösningar där alla dessa aspekter beaktas, och där olika nyttor och konsekvenser bedöms och vägs in i en helhetsbedömning. Vi ser frågan från detta större perspektiv. När vi nu diskuterar miljöaspekter anser vi att det finns ett regelverk redan i dag. Det kan utvecklas men det nu liggande förslaget är inte rätt väg. Därtill anser vi att vattenkraftens klimatnytta måste vägas in när svenska myndigheter uppdaterar befintliga regelverk, tolkar EU-direktiv och deltar i prövningsprocesser. Detta görs inte idag och kräver därför politiska avvägningar.

    Det förslag som vi nu kommenterar är ett delbetänkande från Vattenverksamhetsutredning, en utredning som kommer att fortsätta sitt arbete. Därtill pågår flera andra utredningar och projekt: Havs- och vattenmyndighetens arbete med nationell strategi för åtgärder inom vattenkraften tillsammans med Energimyndigheten, Miljömålsberedningen om en långsiktig och hållbar vattenpolitik, ny lagstiftning inom dammsäkerhet och frågan om fastighetstaxering av vattenkraftverk. Det år således många olika initiativ som kommer att ha inverkan på vattenkraften. Vi anser att det är av största vikt att det sker en samordning mellan dessa initiativ. Det är samordningen som gör att vi kan minska målkonflikter och öka chanserna till att mål och intressen kan samsas.

    Debatten är viktigt och vi kommer att vara fortsatt aktiva i denna debatt och i vattenkraftens frågor. Det sker i utredning och pågående initiativ där vi bidrar med fakta och underlag. Vattenkraften är och kommer att vara vår mest mångsidiga källa för elproduktion. Den samverkar med klimat och miljö och med andra kraftslag. För att lyckas behöver regelverk vara effektiva, långsiktiga och stabila. Det behövs för att det ska vara attraktivt att uppgradera och renovera befintliga anläggningar eller investera i ny elproduktion.

    Helena Wänlund, Svensk Energi

    - Helena Wanlund - 2013-12-31 13:48 CET

    Hej igen och stort tack för att ni debatterar vidare!
    Jovisst finns det många aspekter att ta hänsyn till, och utredningen gör ju det(ni hade ju själv med en representant). Men grundbulten är att den frivillighet ni förespråkar inte har tagit oss någonstans, med undantag av två mindre aktörer som provat själva. Inget gnäll om långa handläggningstider där inte. Självfallet är ingen betjänt av att göda domstolar, och jag kan försäkra er om att miljörörelsen håller hellre på med annat, som återställning av vattendrag till exempel. Men vad är motdraget då? Ni påstår att det finns konstruktiva förslag men de lyser i sin frånvaro. En enkel lösning hade förstås att säga att alla kraftverk som inte är miljöanpassade hade fått en viss tid på sig att åtgärda dem, tiden i relation till sin storlek förstås. Därefter hade de blivit olagliga per automatik. Då slipper vi undan ansökningsförfarandet i alla fall. Vidare hade några riktigt viktiga verk kunnat undantas, ungefär som motsatsen till nationalälvar. Åtminstone för en begränsad tidsperiod, t e x 50 år. Detta är ett exempel på delar till ett konstruktivt förslag. Vi väntar med spänning på motbudet.

    - Fred Johansson - 2013-12-31 15:08 CET

    Verkligeten är den, i motsats till vad Peder Malmlöf skriver, trots att vi nyttjat resursen fallande vatten sedan många hundratals år, att vattenförekomsterna inte är döda. De är fulla av liv. Det är liv statt i samma förändring som annat liv, i den takt vi människor formar kulturlandskapet med jord- och skogsbruk samt hur vi använder naturens resurser för vägar, järnvägar, fiskeflottor, handelsflottor, stadsbyggnad etc. Det finns naturliga vandringshinder i vattendrag men det saknas ändå inte liv i vattnen uppströms. Det finns ett rikt liv som har utvecklats efter de naturens olika förutsättningar som erbjudits sedan istiden.

    Skulle vi tillämpa förslaget, ”Prövningen enligt MB ska ske som om det vore en helt ny verksamhet eller anläggning” som ges av vattenverksamhetens utredning, på exempelvis våra städer och annat samhällsbyggande, inses hur illa genomtänkt förslaget och dess konsekvenser är. Kulturlandskapet är format efter samhällsutvecklingen. Det kan rimligen inte omprövas som vore det helt ny verksamhet eller bebyggelse. Detta innebär inte, att vi inte ska anpassa oss och våra verksamheter till nya rön. Självklart ska vi anpassa vattenverksamheten efter samma mål som vi anpassar exempelvis våra bostäders och fjärrvärmeverks pannor till allt bättre rökgasrening, fordonsflottans mindre fossilberoende, avloppsvattens rening etc. Om utredaren utgått från kulturlandskapets nuvarande verklighet och kommit med samhällsekonomiskt effektiva förslag till anpassning av vattenverksamheten i stället för helt ny prövning av den, hade vi uppnått en alla vinnares situation. Genomförs vattenverksamhetens förslag utan omarbetning blir det mest ”mycket snack och” tvister i Mark- och miljödomstolarna. Det blir ont om kraft över till ”lite verkstad” bland dem ute i verkligheten som vill vårda både sina fiskevatten och rådigheten över vattnets fallande kraft.

    - Jan-Åke Jacobson - 2013-12-31 16:42 CET

    Jan-Åke.
    Om jag förstår dig rätt så menar du att det inte finns några miljöproblem förknippat med vattenkraftverken ?

    - Jan Dippe - 2013-12-31 17:07 CET

    Jan-Åke!
    Du vet bättre än så här...
    När du pratar om alla annan infrastruktur så är ju det mesta av den redan under villkor från miljöbalken. Gäller miljöfarlig verksamhet som pappersmassafarbriker, kemiska fabriker och mycket annat. I princip all byggnation idag sätts under miljöbalkens lupp.
    Ska vi alltså ha kvar de andra resterna från "kulturlandskapet" också, som gamla massafabriker, glashyttor etc. helt utan miljökontroll eller skyddsåtgärder?

    Det är faktiskt lite av "troll" över ditt inlägg, istället för att svara på en mängd berättigade frågor ovan, börjar du resonera om helt andra verksamheter...

    Och du menar alltså på fullt allvar att det är din och dina kollegors förvrängda bild av "liv i vatten" som ska ha tolkningsföreträde?

    Du menar på fullt allvar att ni småskaliga vattenkraftsidkare, där de 1 030 minsta utan problem kan ersättas av cirka 40 moderna vindkraftverk, inte överhuvudtaget ska ha en miljöprövning? Trots att ett enda av era verk ställer till med mer bekymmer för biologisk mångfald än samtliga 40 vindkraftverk som behövs för att ersätta alla 1 030 under 125 kW:s effekt?

    Tack och lov är du och dina kollegor rätt så ensamma om denna märkliga verklighetsuppfattning.

    - Christer Borg - 2013-12-31 17:07 CET

    Det är alldeles för många som missar det viktiga.

    Gunilla t.ex: gammal lagstiftning handlar om människor och deras rätt till vattnet. För människors del och kortsiktigt så spelar det ju mycket riktigt ingen roll om man torrlägger en å- el. älvfåra några hundra meter så länge de som bor vid vattendraget är överens. Men hur drabbar det de arter som är beroende utav detta strömmande vatten?

    Jan-Åke, vattenförekomsterna är inte döda...
    Nej, det är sant. Och i Östersjön är det inte så illa, de alger som blommar är också en form utav liv.

    Det stora problemet är att vi människor påverkar vår miljö på ett sätt som förstör för i första hand väldigt många andra arter och slutligen oss själva. Det är synd att pengar skall sätta stopp för möjligheten att se problemet. Ta t.ex.de som idag vill bygga nya småskaliga vattenkraftverk. Dessa människor bryr sig inte ett smack om miljön, det handlar om pengar. Ta bort elcertifikaten för vattenkraft så ser vi snart hur många det är som verkligen gör det för miljön.

    Och INNAN man uttalar sig så skall man ha klart för sig att miljö inte handlar om det vi människor har omkring oss utan om samspelet mellan allt och alla (och då inte bara oss människor). Förstör man på ett ställe så kan det utan problem få ödesdigra effekter på ett helt annat. Att vi idag begriper så mycket mer om effekterna utav all verksamhet bör ju rimligtvis också speglas av hur vi hanterar desamma. Och för alla dessa människor som tror att det handlar om fiske... Jag har ledsnat på det, jag är "sportfiskare" men hör också till den sortens sportfiskare som kommit till insikt. Om ett vatten inte klarar av att jag fiskar i det så låter jag helt enkelt bli det. Man kan säga att det är ett sorts miljötänk det också, ett som vattenkraftivrare borde ta efter. Klarar inte ett vatten av vattenkraften i den formen den har eller är tänkt så får man helt enkelt anpassa den eller låta bli att anlägga vattenkraftverk.

    Och en sista gång innan år 2014 - DET HANDLAR INTE OM FISKE! Det handlar om miljön i våra vatten, för ALLAS bästa.

    - Per Persson Eckerström - 2013-12-31 17:29 CET

    Hör upp alla grinollar... (vattenkraftsägare) EU säger att mina barn har rätt till en natur när dom är vuxna. Se till att fixa det här nu. Gör som ni blir tillsagd...

    - Peter Andersson - 2013-12-31 21:11 CET

    Jan, Christer och Per, ni tycks ha missat en del, av vad jag skrev. ”Självklart ska vi anpassa vattenverksamheten efter samma mål som vi anpassar exempelvis våra bostäders och fjärrvärmeverks pannor till allt bättre rökgasrening, fordonsflottans mindre fossilberoende, avloppsvattens rening etc.”. Jag är klart medveten om att allt människan företar sig med att forma kulturlandskapet har en miljöpåverkan. Jag tror, att vi är överens om målen men inte om metoden att nå dem.
    Genom att satsa mer på ”verkstad” än ”snack” har vi i vår anläggning med en anordning, som vi fått Ätrans Vattenråds miljöpris för, noterat, att 119 vuxna ålar, 40 öringsmolt, sex gäddor, fyra abborrar, en signakräfta och en groda i Lilla å har passerat nedströms kraftverksdammen år 2013. Under samma tid har vi lyft 421 ålyngel uppströms dammen. Under samma tid har vi tillfört det nordiska elsystemet 917187 kWh utan utsläpp av vare sig klimatstörande gaser eller annat långlivat avfall samt rullat in 4 öre/kWh i särskild vattenkraftskatt till vårt gemensamma samhälle.
    I mellandagarna har strömstaren iakttagits födosökande bland död veds innevånare i ån uppströms, så nog finns det liv i och omkring vattenförekomsten.

    - Jan-Åke Jacobson - 2014-01-01 15:17 CET

    Jan-Åke.
    Fortsätt gärna det arbetet med resten av kraftverken i Sverige. För det finns och göra eftersom cirka 85% av Sveriges vattendrag är utbyggda med vattenkraft ( ca 1900 vattenkraftverk ) och av dessa har ca 3% fiskvägar eller omlöp. Vilket innebär att mer än 1800 vattenkraftverk saknar den lösningen som du beskriver, så det finns all anledning och börja med lite mer " verkstad " framöver och inte bara snack.

    - Jan Dippe - 2014-01-01 17:03 CET

Lägg till kommentar

Kommentera