Skip to main content

Sorgträd ett unikt kulturarv på våra kyrkogårdar

Pressmeddelande   •   Maj 20, 2014 07:44 CEST

Exempel på det gröna kulturarvet är sorgträd som med hängande grenar ska symbolisera de anhörigas sorg. Trädet finns bland annat på kyrkogårdarna. På bilden almar på Norra begravningsplatsen i Solna. Foto: Staffan Lundstedt


Sorgträd är en typ av kulturväxt som huvudsakligen finns på kyrkogårdar. Tyvärr har flera vanliga sorgträd drabbats av sjukdomar och därför försvunnit från begravningsplatserna. Men det finns alternativ.


Sorgträd är träd med hängande grenar som ska symbolisera och förstärka de anhörigas sorg. Det blev vanligt att sorgträd planterades på kyrkogårdarna i mitten och slutet av 1800-talet.

– Traditionen att plantera sorgträd på gravplatsen har levt vidare under 1900-talet och förekommer fortfarande om än i liten omfattning, säger Staffan Lundstedt, hortonom vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Rönn och japanska lönn
Tyvärr har de vanliga sorgträden av ask och alm drabbats av almsjuka och askskottssjuka. Många av dessa träd har därför försvunnit från begravningsplatserna. Hängformer av pil, sälg, japansk lönn, rönn och prydnadsäpple är bra träd att ersätta med.

Det gröna kulturarvet på våra kyrkogårdar, i form av växter och planteringar, glöms ofta bort.

– Men det gröna kulturarvet lever och behöver därför kontinuerligt förnyas, säger Staffan Lundstedt.

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation arbetar därför på olika sätt med att uppmärksamma såväl kyrkogårdsförvaltningar som allmänheten på den här typen av grönt kulturarv.
För att öka uppmärksamheten för det Gröna kulturarvet på kyrkogårdarna har Programmet för odlad mångfald vid SLU startat ett kyrkogårdsupprop där man vill ha hjälp att hitta kulturhistoriskt intressanta växter på kyrkogårdarna.

I Ducatus, ett magasin om att leda och arbeta i kyrka och begravningsverksamhet, som kommer ut den 13 juni, finns mer att läsa om det gröna kulturarvet och sorgträd.

Bakgrund sorgträd
Det blev vanligt att sorgträd planterades på kyrkogårdarna i mitten och slutet av 1800-talet.
Kyrkoplanen runt Nicolaikyrkan i Lidköping från 1861 räknar upp 14 olika sorters ”sorgträd” och ”sorgbuskar”. Arter som hagtorn, gullregn, bok, ask, poppel, pil, lind, alm, rönn och päron finns med på listan. Alla med sortbeteckningen Pendula som kommer av latinets pendere (hänga) som syftar på grenarnas hängande växtsätt. Vanligast var att enstaka exemplar planterades på eller intill en familjegrav. Men det förekom också att förvaltningarna planterade bestånd och även alléer av sorgträd på de allmänna delarna av begravningsplatsen.

Kontaktperson: Staffan Lundstedt, 070-236 09 54

Länkar:

Programmet för odlad mångfald: Kyrkogårdsuppropet:
Ducatus : www.ducatus.se


Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är arbetsgivar- och serviceorganisation för Svenska kyrkans församlingar, pastorat och stift. Organisationen tecknar kollektivavtal för Svenska kyrkans anställda, ger utbildning, rådgivning och service inom arbetsgivar- och begravningsfrågor.

www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare

 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera