Barn med svåra hjärtfel – en utmaning för vuxenhjärtvården

Mer än 95 procent av personer med medfött hjärtfel förväntas uppnå vuxen ålder. Den förbättrade överlevnaden innebär utmaningar för hjärtsjukvården och är ämnet för Berzeliussymposiet "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", som arrangeras på Svenska Läkaresällskapet den 21–22 februari i samarbete med de vetenskapliga tidskrifterna Acta Paediatrica och Journal of Internal Medicine. 

Sverige var världsledande under 1960-talet när det gällde diagnostik och behandling av medfödda hjärtfel. Röntgenläkare i samarbete med barnläkare publicerade en handbok för katetrisering och bildanalys, som blev en internationell klassiker. Thoraxkirurgen Clarence Crafoord och Åke Senning var pionjärer inom barnhjärtkirurgin. Utvecklingen när det gäller mycket svåra hjärtfel som ”enkammarhjärtan” och transpositioner har varit enastående. Kirurgi och kateterinterventioner har centraliserats vilket sannolikt ytterligare förbättrat resultaten. Barn som föddes med bara en kammare överlevde inte under 1900-talet, men kan nu framgångsrikt opereras.

– Att nästan alla barn med svåra hjärtfel numera överlever innebär en stor utmaning för vuxenvården, som inte har sett dessa patienter tidigare, säger Hugo Lagercrantz, en av arrangörerna för Berzeliussymposiet "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", som hålls på Svenska Läkaresällskapet den 21–22 februari. 

Mötet arrangeras av Svenska Läkaresällskapet i samarbete med de vetenskapliga tidskrifterna Acta Paediatrica och Journal of Internal Medicine. 

Även om hjärtfelet opereras i tidig ålder kan problem uppstå på sikt. Vid flera olika hjärtfel är långtids-förloppet dessutom helt eller delvis okänt. Vid symposiet diskuterar kardiologer hur dessa patienter ska få bästa möjliga vård på lång sikt.

Professor Michael Gatzoulis, London, menar att det är fråga om en ”tsunami” av unga vuxna patienter med medfödda hjärtfel. 

Professor Sabine Ernst, London, kommer att redogöra för dessa patienters hjärtrytmrubbningar, något som på sikt utgör ett problem för många även om de första operationerna i barnaåren varit framgångsrika. 

Professor Philip Moons, Leuven, Belgien, berättar om livskvaliteten, ett forskningsfält som får allt större betydelse i och med de förbättrade operationsresultaten.

Patienter med cyanotiska hjärtfel (blue babies) utvecklar inte ateroskleros,men det kan uppkomma om de opereras framgångsrikt. Detta pratar professor. Eero Jokinen, Helsingfors, om. Han rapporterar också om tidig förekomst av ateroskleros i halspulsådrorna särskilt hos befolkningen i östra Finland

Ateroskleros som leder till hjärtinfarkt och stroke med mera utgör en av de vanligaste dödsorsakerna. Professor Johan Frostegård, Stockholm, framför olika teorier, till exempel mormorshypotesen, om varför det är så.

"Mormorshypotesen"
Mor- och farföräldrarnas hälsotillstånd som foster och barn har visat sig leda till högt blodtryck och diabetes hos avkommorna, genom att regleringen av blodtryck och blodsocker ställs in fel. Detta har bland annat upptäckts hos ättlingar till invånare i Kalix som utsattes för svår svält under slutet av 1800-talet. Hur kontrollen av hjärt-kärlsystemet programmeras redan under foster- och tidig barndom presenteras vid symposiet av professorerna Mark Hanson från Southampton, Atul Singhal, England, och Mikael Norman, Stockholm.

Program & Mer information
https://www.sls.se/utbildning/utbildningsaktiviteter/bz-99/

Kontaktpersoner

Ulf de Faire, KI och Journal of Internal Medicine,070-644 31 42

Hugo Lagercrantz, KI och Acta Paediatrica, 070-984 52 73

Bengt Johansson, 070-582 58 39,
Annika Rydberg 070-269 29 99 och
Magnus Domellöf, 070-671 79 63 samtliga Umeå Universitet.