Pressmeddelande -

Utvecklingsarbete i Afghanistan fortsätter trots försämrad säkerhet

2016 var det år då civila drabbats hårdast av den väpnade konflikten i Afghanistan sedan FNs särskilda organ för Afghanistan, UNAMA, började föra statistik 2009. Samtidigt fortsatte viktiga resultat uppnås inom arbetet med utveckling, hälsa och utbildning. Det konstaterar Svenska Afghanistankommittén (SAK) i årets verksamhetsberättelse.

Under förra året registrerades 2,6 miljoner patientbesök vid SAKs kliniker och sjukhus. 61 000 barn, varav 62% flickor, gick i någon av de skolor som stöds av SAK. 26 000 personer behandlades med sjukgymnastik och nästan 13 000 fick olika typer av ortopediska hjälpmedel.

– Det försämrade säkerhetsläget är självklart en utmaning för oss. Men vid sidan av de mörka rubrikerna fortsätter vi vårt arbete med hälsa, utbildning och utveckling på den afghanska landsbygden, säger Andreas Stefansson, tillförordnad generalsekreterare för SAK.

I mars 2017 presenterades en utredning av Sveriges samlade engagemang i Afghanistan, SOU 2017:16 ”Sverige i Afghanistan 2002-2014”. Utredningen konstaterade att den militära insatsens mål om att skapa säkerhet och stabilitet inte hade uppnåtts. Biståndet konstaterades däremot ha bidragit till framsteg inom social och ekonomisk utveckling, demokratisering av samhället och till att kvinnors ställning stärkts.

– SAK har arbetat tillsammans med afghanerna själva i 35 år oavsett regim, bristande säkerhet eller krig. Vi vet av erfarenhet att det går att göra skillnad och uppmanar till fortsatt stöd för landets utveckling, säger Andreas Stefansson.

Ämnen

  • Bistånd

Kategorier

  • afghanistan
  • bistånd
  • utveckling
  • reslutat
  • verksamhetsberättelse

Svenska Afghanistankommittén finns på den afghanska landsbygden och jobbar mot fattigdom och konflikt. Av 5100 anställda är över 99 procent afghaner. Oavsett regim, krig eller bristande säkerhet har vår verksamhet pågått i 35 år. I de skolor vi driver är över hälften av eleverna flickor. Vi utbildar barnmorskor och sjuksköterskor i ett samhälle där mödra- och barnadödligheten är mycket hög. Vi stöttar de svagaste grupperna så att de kan göra sina röster hörda och delta i beslut som rör dem själva.