Skip to main content

USA bör söka FN-mandat mot IS

Nyhet   •   Sep 18, 2014 08:34 CEST

Terrororganisationen Islamiska staten mördar, kidnappar och våldtar i norra Irak. Ingen, vare sig muslimer, kristna eller andra minoriteter, går säker. IS skyr inga medel för att sitt mål att inrätta ett kalifat från Nordafrika till norra Irak och en chockad omvärld kan följa organisationens illdåd via sociala medier. Ett orosmoment är också den internationella rekryteringen till rörelsen som enligt en brittisk uppskattning uppgår till 12 000 personer.

Att omvärlden måste göra mer för att stoppa Islamiska staten står klart sedan länge. USA:s president Obama höll den 11 september – ett symboliskt datum i sammanhanget – ett tal till den amerikanska nationen. Hans budskap var att USA ska bekämpa Islamiska staten och göra vad man kan för att förgöra organisationen både i Irak och i Syrien. Till sin hjälp har Obama samlat en koalition om ett fyrtiootal länder varav omkring tio finns i arabvärlden. Bland dessa finns flera sunnidominerade stater, till exempel Saudiarabien.

Obamas besked väcker en rad frågor från ett FN-perspektiv. I färskt minne finns erfarenheterna av det ensidiga amerikanska agerandet i det förra kriget i Irak 2003. Fortfarande lider Irak av sviterna av tio års inbördeskrig och sommarens regeringsbildning har varit allt annat än enkel.

En amerikansk satsning på flygbombningar mot Islamiska staten är riskfylld även om Iraks regering har gett sitt stöd. Att enbart flygattacker skulle kunna stoppa den internationella terrorismen är osannolikt. De riskerar tvärtom att i värsta fall bli kontraproduktiva om de inte kombineras med markinsatser. Sådana bör vara FN-mandaterade och helst också ledas av FN. Stöd för det bör sökas i säkerhetsrådet och i andra hand i generalförsamlingen. Det är i sammanhanget värt att påminna om att FN-stadgan säger att samtliga medlemsländer ska ställa militär kapacitet till FN:s förfogande. Framför allt får en insats betydligt större legitimitet om den förankras i världsorganisationen.

USA är ordförande i säkerhetsrådet under september, vilket understryker vikten av att man söker stöd i FN. Rådet antog den 15 augusti resolution 2170 som innebär bland annat sanktioner mot al-Qaida, IS och liknande organisationer samt deras medhjälpare. Ytterligare uttalanden och fördömanden av IS från rådet ökar förhoppningen om att den splittring som har funnits i Syrienkonflikten skulle kunna undvikas i Irak. Att gå till säkerhetsrådet är under alla omständigheter bättre än utebliven debatt även om risken för ytterligare veto från Ryssland finns.

Krisen i norra Irak är ett resultat av omvärldens oförmåga att hantera konflikten i just Syrien. Om FN:s medlemsländer hade agerat tidigare hade man kunnat stoppa IS utbredning på ett tidigare stadium. När Ryssland och Kina hindrade säkerhetsrådet att agera i Syrien enligt FN-principen skyldighet att skydda borde frågan ha hänskjutits till generalförsamlingen. En möjlig åtgärd där hade varit att placera ut FN-soldater i Syriens grannländer.

Vid sidan av tvingande åtgärder mot IS krävs insatser till en lidande befolkning. FN-organ och andra hjälporganisationer bistår flyktingar med humanitär hjälp. När nu vintern närmar sig är det av största vikt att resurser tillskjuts för att hjälpa civila.

Obama gick till val på att avsluta krig och inte påbörja nya. Ungefär samtidigt som USA och omvärlden lämnar Afghanistan kräver nu en rad nya konflikter uppmärksamhet. IS måste bekämpas, inte minst för de illdåd de begått mot muslimer, kristna och olika minoriteter i regionen. Men saken är mer komplicerad än så. I vågskålen ligger omsorgen om folkrätten och spelreglerna för det internationella samarbetet.

USA och Obama måste tänka om och formulera en långsiktig strategi i vilken FN har en central roll i arbetet för att hantera konflikterna i Syrien och Irak. Den internationella terrorismen kan bara bekämpas genom samlat och resolut agerande och FN är den legala och legitima organisationen för uppdraget.