Skip to main content

Rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté

Pressmeddelande   •   Mar 21, 2018 06:58 CET

Sveriges regering kallas den 2 maj till förhör i FN:s kommitté mot rasdiskriminering. Svenska FN-förbundet, som deltar vid förhöret, överlämnar nu med stöd av ytterligare drygt 35 civilsamhällesorganisationer sin parallellrapport till kommittén inför dess bedömning av hur Sverige uppfyller sina konventionsåtaganden. Senast kommittén förhörde Sverige var 2013.

Ett halvår före riksdagsvalet pekar FN-förbundet på den ökande aktiviteten bland rasistiska och nazistiska organisationer. Såväl vit makt-rörelsen som Nordiska motståndsrörelsen har blivit mer aktiva och NMR har registrerats som politiskt parti.

FN-förbundet efterlyser mer strikt tillämpning av gällande lagstiftning mot hets mot folkgrupp. Sverige har i rasdiskrimineringskonventionens artikel 4B förbundit sig att förbjuda rasistiska organisationer men har likt många andra länder inte infört ett sådant förbud.

– Det ökande hotet från rasistiska och nazistiska grupper måste bemötas. Det är inte rimligt att människor ska behöva vara rädda att vistas på gator och torg i våra städer. Vi framhåller för kommittén att svenska myndigheter måste tillämpa gällande lagstiftning, vara restriktiv med demonstrationstillstånd för icke-demokratiska organisationer och ha beredskap att beivra lagöverträdelser, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.

FN-förbundet föreslår i rapporten att tillämpningen av hetslagstiftningen ses över av en parlamentarisk utredning, att rasistisk propaganda på internet ska bekämpas och att inte bara Justitiekanslern ska kunna åtala i fall som rör hets mot folkgrupp.

I rapporten framhålls vidare att antalet anmälda hatbrott ligger kvar på höga nivåer med 6 415 anmälda brott under 2016 varav 4 609 hade främlingsfientligt/rasistiskt motiv. Afrofobiska motiv utgör 20 procent av antalet hatbrott med främlingfientliga/rasistiska motiv. En tredjedel av de anmälda hatbrotten med religiöst motiv är antisemitiska. FN-förbundet föreslår i rapporten att hatbrottsbekämpningen förbättras genom en gemensam hatbrottsdefinition och bättre uppföljning av motiven bakom hatbrott.

Sveriges fem nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund löper fortsatt risk att diskrimineras i utbildningsväsendet samt på arbets- och bostadsmarknaden. Sverige har under lång tid fått kritik från FN för att man inte har undertecknat ILO-konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter. FN-förbundet påminner om tidigare rekommendationer från FN:s rasdiskrimineringskommitté att Sverige måste respektera samernas rättigheter genom att underteckna ILO-konventionen. Sveriges romer befinner sig trots nya initiativ i hög grad utanför samhället med uppskattningsvis omkring 90 procent arbetslöshet i gruppen.

Frågan om inrättandet av en nationell oberoende myndighet för mänskliga rättigheter har alltför länge bollats mellan regering och riksdag. Inrättandet av en svensk MR-institution bör ske utan dröjsmål och med de danska och tyska modellerna som tänkbara förebilder, anser FN-förbundet som på tisdagen välkomnade att regeringen har utsett Lise Bergh till utredare.

Ladda ner Svenska FN-förbundets rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté.