​Issäkerhetsrådet manar till försiktighet

Nu börjar sportlovet i de södra delarna av landet, för att sedan följas av Svealand och Norrland. Samtidigt utlovar väderprognosen kallare väder vilket innebär att isarna kan frysa till.

Nio personer har redan omkommit på isarna under årets första 40 dagar. Under hela 2015 omkom fyra personer. Att så många redan omkommit beror till stor del på det mycket osäkra isläget som varit. Kallt väder med snöande och starka vindar har avlösts av mildväder och nu kommer kylan igen. Det gäller alltså att vara extra försiktig om och när man tänker ge sig ut på isen.

Fler på isarna
Under sportlovsveckorna är det är många som tar chansen att åka långfärdskridskor, promenera eller fiska. Men det gäller att tänka efter före man ger sig ut på isarna. Även vid de mest robusta och säkra isarna, kan förhållandena växla fort. Vid plusgrader försvagas isen och isytan blir ofta blöt och blank. Svagheterna blir svårare att se och isen är som känsligast nära strömställen, t.ex. vid sund och bäckar, men också under broar, i vass och längs stränderna.

Sällskap och rätt utrustning
Då väderleken växlar och isen är olika känslig på olika ställen är det därför alltid nödvändigt att ha med sig både sällskap och rätt utrustning. I en majoritet av de drunkningsolyckor på is som inträffar varje år har den förolyckade vistats ensam på isen. Ispik, isdubbar, räddningslina, flythjälp (flytväst eller ryggsäck med ombyte) och mobiltelefon i vattentät förvaring är den utrustning vi rekommenderar att man har med sig ut på isen.

Ispik
Ispiken används för att bedöma isens bärighet. Minst en ispik bör finnas i varje grupp på isen. Ispiken ska flyta och ha viss tyngd. En skidstav är ofta för lätt att bedöma isen med.

Isdubbar
Isdubbarna ska alltid vara med och de ska sitta högt runt halsen utanpå kläderna så att du enkelt kan ta fram dem med handskarna på. I isdubbarna ska det sitta en visselpipa av plast och utan kula som kan frysa fast. Med visselpipan påkallar du lättare hjälp än genom att ropa.
Det är viktigt att veta hur man skall använda isdubbarna, prova dem. Lossa dubbarna med handskarna på, lägg dig ner och dra dig fram på isen. Då behärskar du greppen bättre om det blir allvar. Men det är inte självklart att man klarar att ta sig upp ur vaken även om man har isdubbar. Därför är det viktigt med kamrater som kan hjälpa till med räddningslinor.

Räddningslina
Kamrater med räddningslinor är en absolut självklarhet ute på isarna. Det kan vara svårt att ta sig upp själv ur en vak, även med isdubbar. Då är en lina bra hjälp om olyckan är framme. Räddningslinan ska flyta och ha en kastpåse med en vadderad tyngd som gör den lätt att kasta långt. Linan skall bäras så att den är lätt åtkomlig, även när man ligger i vattnet. Den lösa änden bör vara fäst i ryggsäckens midjerem.
Minst två linor bör medföras i varje grupp men helst bör alla medföra en räddningslina. Öva gärna kast med linan. Det brukar behövas några försök innan man får in snitsen.

För mer information, se www.issakerhet.se

Anders Wernesten, Svenska Livräddningssällskapet, 070 592 95 67 eller
organisationerna i Issäkerhetsrådet

Om Issäkerhetsrådet
Issäkerhetsrådet är ett samarbete mellan Svenska Livräddningssällskapet, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Friluftsfrämjandet, Sjöräddningssällskapet, Skridskonätet och Sportfiskarna.

På issäkerhet.se har vi samlat allt du behöver veta om is. Du hittar information om olika istyper, hur du räddar dig själv och andra, vilken utrustning som är nödvändig och många användbara tips om hur du bör agera när du vistas på is. Informationen syftar till att öka din iskunskap, så att du kan vistas på is på ett tryggt och säkert sätt.

Att respektera isens faror och att vara väl påläst och förberedd räddar liv.