Qzketglx06xfkexkbkkw

Sverige behöver minst 300 vargar i populationen för en gynnsam bevarandestatus

Pressmeddelanden   •   Okt 06, 2015 12:32 CEST

Minst 300 vargar behövs i den svenska populationen för en gynnsam bevarandestatus. Det är Naturvårdsverkets svar till Regeringen på hur många vargar som skall finnas i Sverige för att dvår vargpopulation skall kunna betraktas som livskraftig på lång sikt. Siffran 300 förutsätter att det kommer in en finskrysk varg vart femte år. - En utveckling åt rätt håll, menar Rovdjursföreningen.

Media no image

Rovdjursföreningen överklagar jaktbeslut på Dalavarg

Pressmeddelanden   •   Jul 29, 2015 12:35 CEST

Överklagan och begäran om inhibition av skyddsjaktbeslut
av Länsstyrelsen i Dalarna - dnr 218-7932-2015

Svenska Rovdjursföreningen överklagar härmed Länsstyrelsen i Dalarnas beslut
om skyddsjakt på en (1) varg i reviret Gimmen och begär samtidigt inhibering av jakten


Länsstyrelsen i Dalarna har beslutat om skyddsjakt på en (1) varg i Gimmenreviret. Revirets föräldrahane är en F1-avkomma efter invandrarvargen Galvenhanen, numera i Prästskogsreviret. Gimmenhanen är en av kvarvarande åtta F1-vargar efter Galvenhanen och Kynna2-hanen som in vinter fanns i parbildningar.

Den beslutade skyddsjakten i Gimmen innebär att risken är mycket stor att det blir just föräldrahanen som skjuts. I princip finns bara två vargar i reviret, föräldraparet, som jagar vid den här tiden på året.

Att riskera att F1-hanen skjuts innebär att fel signaler om betydelsen av genetiskt viktiga vargar får fäste.

Dessutom finns valpar i reviret nu tre månader gamla som riskerar att hamna i en svår situation om ett av föräldradjuren tas bort. Skjuts hanen ska tiken ensam försörja valparna med byten och då är risken betydande att angreppen på tamdjur ökar istället för att minska.
Skjuts tiken är det inte alls säkert att hanen stannar hos valparna. Dessa har då mycket små chanser att överleva. Länsstyrelsens beslut kan alltså leda till att vargvalparna svälter ihjäl.

Dessutom är det viktigt att Gimmenrevirets vargar lämnas i fred för att det genetiskt viktiga paret med F1-hanen ska få fortsätta föda valpar kommande år.

Den beslutade skyddsjakten strider mot kriteriet att det inte ska finnas någon annan lämplig lösning.

Det är endast två fårägare som drabbats, båda med undermåliga stängslingar kring sina djur. En av dem har trots flera angrepp under senare år vägrat stängsla rovdjursavvisande. Hon anser inte att det är hennes ansvar säger hon i en intervju i lokalradion. Vid ett angrepp 2014 saknades t ex stängsel på en sträcka av 200 meter mot skog, vilket inte visar på ett seriöst ansvarstagande om djuren på gården.

Den andre fårägaren har nu drabbats för andra gången sedan sommaren 2012, båda gångerna har hans rovdjursavvisande stängsel haft brister som gett varg möjlighet att gå in i hagen.

Tamdjurshållning inne i ett vargrevir kräver intakta rovdjursavvisande stängsel vilket visat sig vara det bästa skyddet mot angrepp. Men enligt uppgift från Länsstyrelsen har pengarna till stängselbidrag tillfälligt stoppats vilket är mycket olyckligt.

Istället för att döda en av föräldravargarna i reviret måste andra skyddsåtgärder först prövas, i det här fallet bättre och omskötta stängsel. Detta skulle med största sannolikhet förhindra risk för fortsatt allvarlig skada.
Beslutet att tillåta skyddsjakt på en av föräldravargarna strider mot lagens krav om att skyddsjakt inte får försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus eftersom risken att det blir hanen som skjuts är mycket stor.

Den beslutade skyddsjakten strider också mot kriteriet att det inte ska finnas någon annan lämplig lösning.

Man måste också konstatera att vargarna i reviret i övrigt inte angripit tamdjur i området. Endast på de två gårdar där stängslingen är eller varit undermålig har angrepp skett.

Vi yrkar på att Naturvårdsverket inhiberar jakten och underkänner Länsstyrelsen i Dalarnas jaktbeslut.

Kenth Nauclér
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen

För ytterligare uppgifter kontakta Jan Bergstam 070-320 64 68

Om Svenska Rovdjursföreningen

Svenska Rovdjursföreningen arbetar för rovdjurens rätt att leva i livskraftiga stammar i naturen. Vi vill öka förståelsen för rovdjuren och göra det lättare för människor och rovdjur att existera sida vid sida. 
Föreningen har frivilliga krafter som verkar i hela landet. Tillsammans jobbar vi för rovdjuren - i möten med människor på mässor och marknader och genom att informera myndigheter och politiker på alla nivåer.

Länsstyrelsen i Dalarna beslutade på tisdagen om skyddsjakt på en varg i Gimmenreviret. Revirets föräldrahane är en F1-avkomma efter en invandrarvarg och en av kvarvarande åtta F1-vargar som in vinter fanns i parbildningar. Risken att den genetiskt viktiga F1-hanen skjuts är uppenbar skriver Svenska Rovdjursföreningen i ett överklagande som lämnades till Naturvårdsverket under onsdagen.

Läs vidare »
Mnnojt6yrl5qnljii63k

Rovdjursstammarna minskar

Pressmeddelanden   •   Jul 08, 2014 08:30 CEST

Nästan alla rovdjursstammar minskar i Sverige. Det visar en sammanställning som Svenska Rovdjursföreningen gjort av de senaste inventeringarna av lodjur, björn, och järv. En sannolik orsak till minskningen av björn- och lodjursstammarna är en omfattande jakt. - Nu ser vi resultat av den hittills förda rovdjurspolitiken, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare Svenska Rovdjursföreningen.

Mp3kms3ii2jc3jqqlatu

Inga hybrider bland vilda vargar

Nyheter   •   Jun 24, 2014 12:52 CEST

Myten om att det skull finnas varghybriderna bland våra vilda svenska vargar är nu avlivad. Den skandinaviska vargstammen är fri från hybrider mellan varg och hund. Det visar ett unikt släktträd för den vilda vargpopulationen, grundat på DNA-material från 1200 vargar.

Media no image

Genetiskt viktig vargvalp från Tiveden skjuten

Nyheter   •   Jun 05, 2014 18:19 CEST

En fjolårsvalp från Tivedenreviret är skjuten i skyddsjakt. Naturvårdsverket har tidigare flaggat för att man ska vara försiktig när det gäller skyddsjakt på Tivedenvalparna eftersom de bär på viktiga gener. Men trots det sade Naturvårdsverket ja till samebyns begäran om skyddsjakt.

Fjolårsvalpen lämnade Tiveden i våras för att söka sig ett nytt revir. Den hann inte vandra särskilt långt innan den blev fälld i skyddsjakt. Valpen identifierades tidigare med hjälp av DNA på gränsen mellan Jämtland och Dalarna och befann sig i kalvningsland för renskötseln när den blev skjuten.

Naturvårdsverket meddelar att man inte visste något om vargens ursprung när beslutet om skyddsjakt fattades. Grundregeln är annars att göra en DNA-analys innan man fattar ett sådant beslut. Den berörda samebyn ansåg att situationen var så akut att analysen inte hanns med. Men någon ren uppges inte ha blivit skadad av valpen.

Valpen härstammar från det genetiskt viktiga vargpar från Norrbotten som flyttades till Tiveden 2013. Naturvårdsverket och regeringen hävdar att Tivedenvargarnas gener skulle kunna minska inaveln i vargstammen och på så vis ge möjlighet till att skjuta ner vargstammen till en extremt låg nivå.

För att Tivedenvalparna ska kunna minska inaveln måste de själva få valpar. Naturvårdsverket har tidigare sagt att man därför ska vara försiktig när det gäller skyddsjakt på valparna från fjolårskullen som nu söker sig egna revir. Men nu är alltså en valp redan skjuten.


En fjolårsvalp från Tivedenreviret är skjuten i skyddsjakt. Naturvårdsverket har tidigare flaggat för att man ska vara försiktig när det gäller skyddsjakt på Tivedenvalparna eftersom de bär på viktiga gener. Men trots det sade Naturvårdsverket ja till samebyns begäran om skyddsjakt.

Läs vidare »
Yeujnhdmevfm6hw4gv63

Dags att söka stöd till rovdjursstängel

Nyheter   •   Maj 20, 2014 09:41 CEST

Nu finns det pengar att söka för att sätta upp stängsel mot rovdjur. För 2014 finns det sammanlagt 20 miljoner kronor för lantbrukare att söka hos länsstyrelserna. Och Svenska Rovdjursföreningen kan erbjuda hjälp med själva stängselbygget.

Media no image

100 000 kronor i belöning

Pressmeddelanden   •   Apr 17, 2014 13:34 CEST

Svenska Rovdjursföreningen utlyser en belöning på upp till 100 000 kronor för upplysningar som kan klarlägga orsakerna till att den riksbekanta Junselevargen och hennes partner försvunnit från sitt revir.

Upplysningarna ska leda till att vargarna hittas döda eller levande eller på annat sätt leda till att orsaken till deras försvinnande kan fastställas. Det går bra att lämna uppgifter anonymt, Svenska Rovdjursföreningen vidarebefordrar inga namn utan godkännande från uppgiftslämnaren.

- Vargarna kan inte bara gått upp i rök, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen. Det är extremt viktigt att få veta vad som hänt med de två vargarna och kan en belöning hjälpa till för att bringa klarhet i deras öde så är det värt pengarna.

Sista spåret efter Junseletiken är möjligen en bild tagen av en privatperson den 20 februari 2014. Länsstyrelsens spårare har, trots intensiva spårningar, inte sett några spår av vargarna sedan i mitten av februari. Revirhävdande vargar lämnar normalt inte ett revir de hävdat under längre tid, särskilt inte under parningstiden som inträffar i februari och tiden därefter fram till i maj-juni när tiken ska föda. Tiken kan ha varit dräktig vid försvinnandet.

- Vargar lever ett farligt liv och det kan finnas naturliga förklaringar till att vargarna försvunnit, men omständigheterna och den långa tidsperiod de varit försvunna från revirområdet är sådana att brott inte helt kan uteslutas. Men visst vill man hoppas att vargarna lever och i så fall bör de kunna återfinnas, säger Ann Dahlerus.

Den genetiskt värdefulla och numera rikskända tiken vandrade in från Finland 2010 och har sedan dess upplevt många dramatiska händelser under sin tid i Sverige. Tre beslut om skyddsjakt på henne har utfärdats och två av de hanar hon slagit sig ihop med har skjutits (en illegalt och en legalt). Hon har dessutom flyttats fyra gånger och varje gång vandrat tillbaka norrut till renskötselområdet. De senaste gångerna har hon återvänt till just det område i Junseletrakten i Västernorrland hon valt att utse som sitt hemrevir, vilket varit kontroversiellt eftersom reviret är beläget inom renskötsel-området.

Med tanke på vargtikens stora genetiska värde fick Naturvårdsverket under 2012 ett särskilt uppdrag av regeringen om att vidta extraordinära insatser för att bevara vargen. Likväl har Naturvårdsverket vid ett antal tillfällen beviljat skyddsjakt på vargen och hennes partners, vilket lett till att hon blivit föremål för flera uppmärksammade rättsliga processer då jaktbesluten överklagats. Svenska Rovdjursföreningen har genom att överklaga
jaktbesluten lyckats rädda livet på henne fram till att hon försvann spårlöst i
februari.

- Alla de turer som Junseletiken varit föremål för och hennes okuvliga vilja att överleva har gett henne ett starkt symboliskt värde och ett folkligt stöd. Det är av stor vikt att få klarhet i var tiken och hennes partner tagit vägen och det är därför vi utlyser belöningen, säger Ann Dahlerus.

Villkor för belöning
Junselevargen

Kontakt:
Ann Dahlerus, Generalsekreterare, tel 08-441 41 17, 0768-500 653, ann.dahlerus@rovdjur.se

Presskontakter:
Lena Vängstam, tel 08-441 41 17, 0701-73 00 92, lena.vangstam@rovdjur.se

Svenska Rovdjursföreningen utlyser en belöning på upp till 100 000 kronor för upplysningar som kan klarlägga orsakerna till att den riksbekanta Junselevargen och hennes partner försvunnit från sitt revir.

Läs vidare »
Media no image

Junselevargen fortfarande viktig för vargstammen

Pressmeddelanden   •   Feb 14, 2014 13:31 CET

Naturvårdsverket har beviljat skyddsjakt på den nu rikskända Junselevargen. Samtidigt har Kammarrättens dom fallit till vår nackdel i rättsprocessen om förra årets skyddsjaktsbeslut om samma varg.

- Vi tar en sak i taget och har inte tagit ställning till om vi ska driva förra
årets skyddsjakt vidare, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.

Naturvårdsverket menar i årets skyddsjaktsbeslut att den genetiskt viktiga Junselevargen inte längre har så stor betydelse för vargarnas gynnsamma bevarandestatus.

- Det är något som Naturvårdsverket tagit ur luften. Den svenska vargstammen är i stort behov av nya gener och invandring är sällsynt. De få vargar som tar sig in i Sverige från Finland blir oftast skjutna i skyddsjakt tämligen omedelbart och det är högst ovanligt att en varg lyckats överleva i renskötselområdet så länge som Junselevargen gjort, säger Ann Dahlerus.

Renarna ska flyttas från området i april och fortsätter Junselevargen och hennes nya hane att ta renar i samma takt som nu, dvs omkring 8 renar under en tremånadersperiod, innebär det att samebyn inte riskerar att förlora stora mängder renar.

- Med tanke på att samebyn har flera tusen renar i området måste skadorna hittills betraktas som mycket begränsade, säger Ann Dahlerus. Det bästa är om vargarna får vara ifred den tid som återstår tills renarna ska flyttas från området i april.

Naturvårdsverket hävdar att det uppstått problem utöver de dödade renarna, som att hjorden skingras och ökad arbetsbelastning.

- Man ska inte glömma bort att samebyn får ersättning för att det förekommer varg i området. Och den ersättningen är ju till för att täcka kostnaden för eventuella störningar och skador på renarna, säger Ann Dahlerus.

Läs mer om Junseletiken

Kontakt
Lena Vängstam
08-441 41 17
0701-73 00 92

Naturvårdsverket har beviljat skyddsjakt på den nu rikskända Junselevargen. Samtidigt har Kammarrättens dom fallit till vår nackdel i rättsprocessen om förra årets skyddsjaktsbeslut om samma varg.

Läs vidare »
Media no image

Debattartikel: Beklämmande indirekt hot från Jägareförbundet

Blogginlägg   •   Jan 22, 2014 09:26 CET

Svenska jägareförbundet verkar sälla sig till de grupper som utmanar rättssamhället med ultimatum av typen ”gör som vi vill, annars blir det så ändå”. Huvudansvaret för att vargpolitiken gått i baklås ligger hos regeringen, skriver ledarna för Naturskyddsföreningen, Svenska rovdjursföreningen och WWF.

Få sakpolitiska områden har blivit så hårt polariserade som den om 
vargens existens i Sverige. Det finns emellertid inte någon naturlag som säger att så måste vara fallet. I höstas öppnades ett unikt fönster till en kompromisslösning på den låsning som har präglat de senaste åren.

I den statliga Vargkommittén, där Jägareförbundet ingick, presenterades då ramverket för en kompromisslösning som alla inblandade parter borde kunna sluta upp bakom. Vi tre organisationer uttryckte det som en "inbjudan till ett fredsavtal i rovdjursfrågan" som innebar en helhetslösning med bättre ersättning till drabbade djurägare, genetisk förstärkning och att reglerna för skyddsjakt förenklas och förtydligas.

I förslaget nämndes ingenting om att införa licensjakt på varg nu utan det kunde först bli aktuellt när gynnsam bevarandestatus har uppnåtts. Om detta har skett skulle inte bedömas av politiker utan av experter och myndigheter. Politiker bestämmer inte exakta gränsvärden för bekämpningsmedel i livsmedel, det överlåter man till dem som kan det bättre. Krav på "vetenskapligt grundade nivåer" borde gälla även rovdjursförvaltningen, vilket alla parter i Vargkommittén skrev under på i en gemensam åsiktsförklaring för ett år sedan.

I Vargkommittén fick alla ge och ta, så också vi. Denna unika och breda enighet i frågan om våra rovdjur höll emellertid inte länge. Regeringen stängde nämligen igen fönstret till enighet när man öppnade för en licensjakt som skulle kunna halvera den svenska vargstammen. Naturvårdsverkets efterföljande beslut om licensjakt på 30 vargar togs trots att allt tydde på att man var medveten om att den sannolikt skulle stoppas i domstol. Någon principiell lagändring har nämligen inte regeringen föreslagit, varken i Sverige eller på EU-nivå. Därför var det inte överraskande att jakten återigen stoppades när frågan kom till 
domstol.

I ett rättssamhälle är frågan om oberoende rättsväsende central för demokratin. Om ett politiskt beslut anses stå i motsats till lagstiftningen är det rättens ansvar att pröva detta. Allt annat är direkt rättsosäkert. I det aktuella fallet finns redan ett ärende i svenska domstolar, och så här långt har domstol förklarat licensjakt på varg i strid med lagen. Risken är också stor att Naturvårdsverkets beslut om licensjakt kommer att leda till att EU-kommissionen drar Sverige inför EU:s domstol för brott mot art- och habitatdirektivet, en lagstiftning som den svenska regeringen såvitt det är känt inte någon gång har försökt ändra.

Beslut i riksdagen om hur vi förvaltar våra rovdjur behöver kunna klara testet om de är rättsligt korrekta. Om så inte är fallet får man antingen rätta sig efter gällande lag eller ändra den, inte fatta beslut som strider mot den. Licensjakten har förlorat i rätten, det vore kanske på sin plats med lite självrannsakan från ansvariga politiker.

I sin debattartikel hotar Jägareförbundet med att det kan bli tjuvjakt om man inte får jaga varg som man vill. Det är beklämmande att Svenska Jägareförbundet därmed verkar sälla sig till de grupper som utmanar rättsamhället genom att ställa ultimatum av typen "gör som vi vill annars blir det så ändå".

Ansvaret för att vargpolitiken gått i baklås ligger hos regeringen, som trots mycket tydliga varningssignaler framhärdar med en politik som inte är förenlig med gällande rätt. Vi vill inte driva vargfrågan i domstol, vi vill kompromissa och finna lösningar som alla kan leva med. Vargkommitténs betänkande är en bra utgångspunkt för den nödvändiga omstarten. Hot om ökad tjuvjakt är det definitivt inte.

Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen
Roger Olsson, ordförande Svenska Rovdjursföreningen
Peter Westman, naturvårdschef Världsnaturfonden, WWF

Publicerad i DN 2014-01-22
Replik på Svenska Jägareförbundets debattartikel Risk för illegal jakt

Svenska jägareförbundet verkar sälla sig till de grupper som utmanar rättssamhället med ultimatum av typen ”gör som vi vill, annars blir det så ändå”. Huvudansvaret för att vargpolitiken gått i baklås ligger hos regeringen, skriver ledarna för Naturskyddsföreningen, Svenska rovdjursföreningen och WWF.

Läs vidare »
Media no image

Vargjakten formellt överklagad

Pressmeddelanden   •   Jan 10, 2014 13:28 CET

Svenska Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har nu lämnat in sitt överklagande till Förvaltningsrätten om att upphäva Naturvårdsverkets beslut om licensjakt efter 30 vargar i Dalarnas, Värmlands och Örebro län.

- Vargjakten har upprepat ifrågasatts av EU-kommissionen,
stoppats av svensk domstol och gång efter gång kritiserats av forskare som pekar på att fler vargar behövs om stammen ska överleva på sikt. Trots detta envisas regeringen en fjärde gång med att försöka driva igenom en licensjakt, något som i förlängningen syftar till ohållbart låga nivåer på vargstammen. Detta ger oss inget annat val är att åter överklaga frågan i svensk domstol, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

- Lagstiftningen ställer höga krav för licensjakt och vi förstår inte vilket stort problem som jakten ska lösa. Det totala antalet vargangrepp på fårbesättningar 2012 var i Örebro län sju, i Dalarna två och i Värmland tre. I flera av de revir som nu pekats ut för jakt har det inte skett några angrepp alls under 2013. Därmed saknas den grund för licensjakt som Naturvårdsverket tycks uppge i beslutet, och när förebyggande åtgärder inte räcker är ju en väl motiverad skyddsjakt det mest ändamålsenliga instrumentet, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare Svenska Rovdjursföreningen.

- Vi är ytterst förvånade över att regeringen genom Naturvårdsverket går på konfrontation mot både EU och svensk lagstiftning och speciellt som motivationen för licensjakten är ytterst svag, menar Tom Arnbom, rovdjursexpert på WWF.


Svenska Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har nu lämnat in sitt överklagande till Förvaltningsrätten om att upphäva Naturvårdsverkets beslut om licensjakt efter 30 vargar i Dalarnas, Värmlands och Örebro län.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Ordförande Svenska Rovdjursföreningen
  • Presskontakt
  • kenth.naucler@rovdjur.se
  • 070-543 10 99

  • Presskontakt
  • Informatör
  • Presskontakt
  • jan.beqwrgstamkhkg@rovdjqpbxur.suie
  • 070-320 64 68

Om Svenska Rovdjursföreningen

Vi gör Sverige vildare!

Svenska Rovdjursföreningen arbetar för rovdjurens rätt att leva i livskraftiga stammar i naturen. Vi vill öka förståelsen för rovdjuren och göra det lättare för människor och rovdjur att existera sida vid sida.

Föreningen har frivilliga krafter som verkar i hela landet. Tillsammans jobbar vi för rovdjuren - i möten med människor på mässor och marknader och genom att informera myndigheter och politiker på alla nivåer.

Svenska Rovdjursföreningen är remissorgan för regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i frågor som rör rovdjur. Vi är också representerade i Naturvårdsverkets centrala rovdjursråd och i flera av länsstyrelsernas Viltförvaltningsdelegationer.

Vi är en ideell och politiskt obunden förening, som får allt fler medlemmar.
Och vi ger röst även åt den stora opinion som är positiv till rovdjur.

Adress

  • Svenska Rovdjursföreningen
  • Masthamnen
  • 116 30 Stockholm