Media no image

Målet för Södertälje är en branschstandard för elevinformation för digitala läromedel

Nyheter   •   Apr 20, 2018 12:19 CEST

För att det ska vara enkelt att använda digitala läromedel måste information om lärare och elever hämtas automatiskt från skolans administrativa system och föras över till läromedlet.

Svenska Läromedel gjorde våren 2017 en utredning om detta. Sedan sommaren 2017 samordnar Skolfederation arbetet i projektet https://www.skolfederation.se/administration-av-elever-och-grupper-i-laromedel/. Målet är en branschstandard för utbyte av information mellan skolhuvudmän (som är ansvariga för informationen och hur den hanteras) och läromedelsföretag och andra tjänsteleverantörer.

I dagsläget måste huvudmännen anpassa sig till flera olika lösningar för digitala läromedel. Men Bengt Wällstedt i Ängelholm menar att mycket av arbetet skulle vara gjort om några kommuner går ihop om en gemensam modul som sedan endast kräver mindre anpassningar. ”Med litet programmering är vi i Ängelholm körklara”, förklarar Bengt Wällstedt.

Studi – som gör korta, flerspråkiga animerade filmer – har länge sett behov av en lösning som bygger på en öppen standard. ”När nu standarden för Skolschema SIS SS12000 finns på plats som en grund kan vi lätt implementera grupphantering”, berättar Patrick Rundin på Studi.

Studi samarbetar med Södertälje och Fredrik Wellner uppger att kommunen vill komma i mål med standarden för digitala läromedel under våren 2018.

Andra läromedelsförlag är också körklara men vill att fler huvudmän blir engagerade, något som krävs om en standard ska få utväxling. Det är förstås något som Svenska Läromedel gärna vill se eftersom digitala läromedel krävs om den nationella strategin ska leda till större likvärdighet och högre kunskapsresultat.

Ett tips till huvudmän är att delta på Skolfederations informationsträffar. Nästa hålls i Helsingborg den 23 april. Se länk.

https://www.skolfederation.se/nyheter/2018/03/20/seminarie-om-anvandare-och-grupper-i-digitala-laromedel/

Rickard Vinde

VD Svenska Läromedel

Skolfederation samordnar samarbetet mellan huvudmän och läromedelsförlag med målet att utveckla en branschstandard för utbyte av information om lärare och elever för digitala läromedel. Skolfederation ordnar måndagen den 23 april ett informationsmöte för huvudmän i Helsingborg.

Läs vidare »
Media no image

Den nya läromedelsdebatten – Dags att prata om läromedlens betydelse

Nyheter   •   Apr 09, 2018 13:11 CEST

Alla är numer överens om att det är skolans undervisning som är nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten, för alla elever. Men läromedel är en del i skolsystemet som länge har varit bortglömd, både tryckta läroböcker, digitala läromedel och lärarhandledningar

För att starta en ny och nödvändig läromedelsdebatt ger Svenska Läromedel ut debattantologin Den nya läromedelsdebatten.

Tolv framträdande experter, beslutsfattare och opinionsbildare medverkar, Tim Oates, Per Kornhall, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Mats Ekholm, Lena Hallengren, Åsa Fahlén, Lotta Edholm, Edward Jensinger, Pernilla Tornéus, Johanna Jaara Åstrand, Erik Bengtzboe och Olle Burell.

Författarna diskuterar hur lärarens arbete bäst kan stödjas av läromedel, förhållandet mellan tryckt och digitalt, hur vi ska säkra god kvalitet och många andra frågor.

Debattantologin presenteras onsdagen den 18 april kl. 08.30 på Svenska Läromedel med ett samtal mellan skolexperten Per Kornhall, ordföranden i Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén och skolborgarrådet i Stockholms stad Olle Burell.

Per Kornhall skriver i antologin att ”det har funnits en läromedelsfientlig inställning i Sverige”, Åsa Fahlén att ”det finns en stor potential för läromedelsbranschen att bryta ny mark” och Olle Burell att en ”läromedelspolicy behövs […] för att öka likvärdigheten i svensk skola”.

Det kan nämnas att utbildningsnämnden i Stockholms stad nyligen beslutade att föreslå kommunstyrelsen att anta en läromedelpolicy.

Per Kornhall, Åsa Fahlén och Olle Burell kommer att samtala om både sina egna texter och argumenten i övriga.

Vi bjuder på kaffe.

Varmt välkommen till ett samtal om undervisning, lärande, likvärdighet och kunskap.


Datum Onsdag 18 april
Tid 08.30-10.00
Plats 7A, Norrtullsgatan 6, plan 2
Anmälan Mejl till info@svenskalaromedel.se Antalet platser är begränsat


Rickard Vinde

VD Svenska Läromedel

Svenska Läromedel presenterar debattantologin Den nya läromedelsdebatten med ett samtal med tre av författarna, Per Kornhall, Åsa Fahlén och Olle Burell. Varmt välkommen till Svenska Läromedel onsdagen den 18 april kl. 08.30. Det blir ett samtal om läromedlens betydelse för undervisning, lärande, likvärdighet och kunskap.

Läs vidare »
Media no image

Den nya läromedelsdebatten - Debattantologi med tolv skolprofiler

Nyheter   •   Mar 07, 2018 15:01 CET

Läromedlens utformning och användning är en avgörande faktor för skolans undervisning, kvalitet och likvärdighet. För att starta en ny och nödvändig läromedelsdebatt ger Svenska Läromedel ut en debattantologi som vi presenterar med ett panelsamtal den 18 april.

Tolv framträdande experter, beslutsfattare och opinionsbildare ger i antologin sin syn på framtidens läromedel och – därmed – på framtidens skola. Författarna diskuterar hur lärarens arbete bäst kan stödjas av läromedel, förhållandet mellan tryckta och digitala läromedel, hur vi ska säkra god kvalitet och många andra frågor.

Medverkande författare är Tim Oates, Per Kornhall, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Mats Ekholm, Lena Hallengren, Åsa Fahlén, Lotta Edholm, Edward Jensinger, Pernilla Tornéus, Johanna Jaara Åstrand, Erik Bengtzboe och Olle Burell.

Gemensamt för alla skribenter är engagemanget för användningen av professionellt framtagna läromedel av hög kvalitet. Ett genomgående drag i inläggen är vidare att dessa läromedel ska fungera som ett stöd till läraren när hen självständigt utformar sin undervisning utifrån sitt professionella kunnande och sin kännedom om eleverna.

I presentationen av Den nya läromedelsdebatten deltar skolexperten Per Kornhall, ordföranden i Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén och skolborgarrådet i Stockholm stad Olle Burell. De kommer att få diskutera frågeställningarna i antologin och om och vad olika skolaktörer bör göra.

Datum Onsdag 18 april
Tid 08.30-10.00
Plats 7A, Norrtullsgatan 6, plan 2
Anmälan Mejl till info@svenskalaromedel.se Antalet platser är begränsat


Välkommen!

Rickard Vinde

VD Svenska Läromedel

Tolv skolprofiler startar en ny läromedelsdebatt i en antologi som presenteras onsdagen den 18 april kl. 08.30 i ett samtal mellan Per Kornhall, Åsa Fahlén och Olle Burell. Välkommen! Antalet platser är begränsat.

Läs vidare »
Media no image

Nyhetsbrev nr 1

Nyheter   •   Feb 22, 2018 14:41 CET

Laeremidler og arbeidsformer i den digitale skolen

Öystein Gilje är forsteamanuensis på Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid Universitetet i Oslo. Han ledde arbetet med projektet Ark & App som med 20 forskare undersökte hur skolor väljer läromedel.

Giljes utgångspunkt i boken är att både tryckta och digitala läromedel och olika digitala lärresurser och lärverktyg behövs i framtidens skola. Bokens syfte är att ge skolhuvudmän, skolchefer, rektorer och lärare underlag att göra vägval.

Gilje konstaterar att läromedelsbegreppet länge var oproblematiskt eftersom läroboken var så självklar. Stortinget uttalade 1995 att ”[l]aeremidler omfatter alt det som tas i bruk i en laereingssituasjon og som er meningsbaerende i seg selv”.

Skollagen 2010 anger däremot att ”trykte og digitale laeremidler skal vaere utviklet for å dekke ett eller flere kompetansemål i et spesifikt fag [ämne] og på et bestemt nivå i grunnopplaeringen”.

Gilje menar att den tryckta läroboken alltjämt står stark men att någonting, enligt den allra senaste forskningen, är på gång. Framför allt på gymnasiet använder lärare både tryckta och digitala läromedel. Förlagen har allt mer utvecklat läromedel som kombinerar bok och skärm. Författaren konstaterar också att kopieringen har ökat stadigt och att den papperslösa skolan är långt borta.

Studier visar att undervisningen i de norska klassrummen består av 50 procent helklassundervisning med lärare som föreläser och för dialog med eleverna, 18 procent grupparbete och 26 procent individuellt arbete.

Gilje konstaterar att olika ämnen och skolor har olika läromedelskulturer och han diskuterar vilka läromedel och lärresurser som passar bäst till de olika arbetsformerna. Samtalet är det viktigaste i helklassundervisning men läraren kan använda sig av film, bilder och presentationer. Både projektorer och interaktiva skrivtavlor är vanliga.

I grupparbete använder elever både läromedel och lärresurser. Elever kan ha svårt att hantera de kognitiva konflikter som uppstår när källor är motsägande och saknar sammanhang men det kan också vara utvecklande.

För det individuella arbetet har läroboken med sitt individuella arbete länge varit viktigt. När kompetenser blir viktigare och det krävs att elever kan visa dessa används mer lärresurser och verktyg, exempelvis grafverktyg.

Gilje menar att den nya läroplanen med kompetensmål gör att lärare måste tänka tvärt om och använda baklängesplanering. Med det menar han att slutmålen måste bestämmas först och metoderna sedan. Detta har lett till ett mer varierat användande av läromedel, lärreurser och verktyg. I den norska digitaliseringsstratgin 2017 vill regeringen utveckla system för läromedelskvalitet.

Det viktigaste är enligt författaren att elever får djuplärande. Vad det betyder beror på om man betonar kunskaps- eller processmål. Gilje tror att nya arbetsformer kommer att utvecklas men inte att digitaliseringen i grunden kommer att revolutionera skolan.

Vi reflekterar att detta är en mycket intressant bok som bygger på klassrumsforskning. Boken pekar framåt och borde läsas av alla som arbetar med skolans digitalisering och vara kurslitteratur på lärarutbildningar.

Norge har förstått att elever ska få både läromedel och lärresurser och i skollagen förtydligat läromedelsbegreppet för att göra skillnaden tydlig. I Sverige har det ännu inte skett även om det utvidgade läromedelsbegreppet – som Stortinget använde 1995 – har övergivits av de flesta. Gilje menar att både trycka och digitala läromedel behövs och att den tryckta läroboken står stark. Möjligen går övergången till digitala läromedel nu fortare i Sverige. Om det blir revolution eller inte återstår att se.

Gilje, Öystein (2017) Laeremidler og arbeidsformer i den digitale skolen, Fagboksforlaget, 116 sid.

Top edtech tools

En undersökning från Education Week Market Brief visar vilka som är de 40 populäraste lärresurerna i amerikanska grundskolor och gymnasier. Studien omfattade 2 028 edtech-produkter under nio månader 2017.

I ledningen finns Google Docs, YouTube och Google Drive. Facebook är nr 18, ABCya! med lärspel nr 22 och Kahn Academy med matematik nr 25.

Länk till dokumentet

Flippat på högskolan

Kungliga Tekniska Högskolan KTH har börjat med en variant av flipped classroom, rapporterar Universitetsläraren nr 7 2017. Kurserna bryts ned i delmoment och studenterna får onlinematerial med frågor på varje moment. Vid fel svar får studenterna återkoppling och flera frågor. Metoden gör eleverna aktiva. Lärarna får återkoppling från studenternas svar.

Metoden utvecklades i början av 2000-talet vid ett amerikanskt universitet och används i flera kurser vid Stanford University. Ett experiment visar att inlärningstiden halveras.

Metoden kräver mycket arbete i förberedelse och KTH tror att den lämpar sig bäst för introduktionskurser med många studenter. En bonus är att läraren får ”en tydlig struktur i kursen”.

Forskning om bra läroböcker

Tim Oates är läroplans- och läromedelsexpert vid Cambridge Assessment och har studerat läroböcker från ledande kunskapsnationer. Han sammanfattade sin forskning i ett föredrag i Reykjavik den 1 december 2017. Oates förklarar att läroböcker är komplicerade och bygger på modeller som man måste förstå. Fördraget sammanfattas på slutet med en lista på vad som utmärker bra läroböcker och digitala lärrresurser.

Länk till föredraget 32 min.

Högre kunskapsresultat med Läromedelskollen

Läromedel är en viktig förutsättning för professionella lärares undervisning. Medlemsföretagen i Svenska Läromedel har därför tagit fram Läromedelskollen. Med sju frågor gör läraren en samlad bedömning av flexibilitet, värdegrund och vetenskaplighet och innehåll i ett läromedel.

Målet är att Läromedelskollen används av lärar- och ämneslag och leder till ett medvetet förhållningssätt till läromedel och undervisningsmaterial och att diskussionen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Länk till Läromedelskollen

”Forsker: Vi lukker orene for kritik af it”

I en artikel i den danska tidningen Poltiken den 20 februari med denna rubrik menar forskaren Jesper Balslev att det finns en falsk föreställning om digitaliseringens potential som håller på att ödelägga undervisningen.

Balslev har sammanställt forskning från 1984-2015. Han hänvisar till en studie från OECD 2015 som bl.a. menar att elever från resurssvaga hem klarar sig sämre i skolan med datorer.

Balslev menar att Danmark är ett av de länder som har satsat mest på skolans digitalisering men att det inte finns några bevis på att satsningarna har lett till högre kunskapsresultat. Det behövs, enligt honom, en mer nyanserad syn på när it är bra och när det är giftigt. Baslev ser en internationell trend som fokuserar på teknikförståelse snarare än okritisk användning.

Balslev ger den 6 mars ut boken Kritik af den digitale fornuft i uddannelsesystemet.

Vi reflekterar det krävs digitala läromedel med hög kvalitet om skolans digitalisering ska ge högre kunskapsresultat.

Länk till artikeln

Välkommen till årets första nyhetsbrev! Laeremidler og arbeidsformer i den digitale skolen är en nyutkommen bok. Läromedelskollen är ett verktyg för lärare att välja läromedel. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Läs vidare »
Media no image

Stor brist på likvärdighet i Läromedelskartan

Pressmeddelanden   •   Feb 14, 2018 16:47 CET

Läromedelskartan 2017 visar hur mycket nya tryckta och digitala läromedel elever i kommunala grundskolor fick 2017. Mest av alla fick eleverna i Kungsör med 2 269 kr. Minst av alla fick eleverna i Kungälv med 116 kr.

I Västerås fick eleverna i grundskolan nya läromedel för 708 kr, i Ludvika 550 kr och i Skara för 396 kr.

Översikten 2015-2017 visar att Kungsör med en kraftig satsning 2017 har en tredje plats i kommunlistan medan Kungälv har plats tre från slutet med minskande anskaffning.

I treårsöversikten satsar den första kommunen nästan fem gånger mer på läromedel än den sista och i Läromedelskartan 2017 nästan 20 gånger mer. Det visar på stor brist i likvärdighet för elever i olika kommuner. Likvärdigheten lär skilja sig än mer mellan olika skolor, trots att rektor enligt läroplanen har ett särskilt ansvar för att elever ska få ”läromedel av god kvalitet”.

När skolor inte har aktuella läromedel som har det centrala innehållet och översätter läroplanen till undervisning får lärare mer arbete och elever mindre sammanhang i studierna. Att likvärdigheten i skolan fortsätter att minska bekräftas av olika studier.

Statistiken till Läromedelskartan kommer från Läromedia Bokhandel i Örebro AB och kommunalförbundet GR Göteborg som står för försäljningen av tryckta och digitala läromedel till i stort sett alla Sveriges kommuner. Läromedel som kommunala grundskolor köper direkt från läromedelsföretag finns inte med i statistiken. Friskolor ingår inte.

Läromedelskartan visar att elever i kommunala grundskolor i Kungsör fick nästan 20 gånger mer nya läromedel än i Kungälv år 2017. Bristen på likvärdighet ger lärare mer arbete och elever mindre sammanhang.

Läs vidare »
Media no image

Nyhetsbrev nr 4

Nyheter   •   Dec 13, 2017 15:35 CET

Så används resurserna i kommunala skolor och friskolor

I denna rapport, som Lärarnas Riksförbund publicerade i oktober, undersöks hur skolorna använder olika resurser. Enkäten har besvarats av 955 lärare.

Lärarna fick ta ställning till påståendet ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”. Av lärarna i Kommunal grundskola svarade 34 procent ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. Siffrorna var för Kommunal gymnasieskola 18 procent samt Friskola grundskola och Friskola gymnasieskola 20 respektive 25 procent.

Vi konstaterar att en tredjedel av lärarna i kommunala grundskolor och en fjärdedel eller en femtedel i övriga skolor saknar de läromedel som de behöver för sin undervisning.

Länk till rapporten

Norge kaster bort millioner på noe elever og lærere ikke vil ha

Norska NRK rapporterar den 15 november att norska skolor använder miljoner kronor till digitala läromedel från NDLA som varken elever eller lärare vill ha.

NDLA (Nasjonal digital laeringsarena) är ett samarbete mellan alla Norges fylkeskommuner som ansvarar för gymnasieskolan. Oslo deltar inte. Vid starten 2007 var målet att NDLA skulle utveckla digitala läromedel som täckte läroplanens mål för alla ämnen och som skolorna skulle få använda gratis. Tio år och 600 miljoner norska kronor senare har det inte skett.

På Bergens största gymnasieskola vill eleverna ha ”tradisjonell tavleundervisning” och sitta i bänkarna med sina läroböcker. Även lärarna vill ha det så. De flesta lärare är inte tilltalade av NDLA och använder materialet litet och gör de det är det som komplement. NDLA – som nu har blivit en plattform med innehåll och samarbetsmöjligheter – menar att en tredjedel av gymnasieeleverna använder NDLA varje dag. NDLA påpekar också att man också har innehåll från privata företag.

NDLA finansieras genom att fylkeskommunerna tar av läromedelsbudgeten och ger till NDLA, i en kommun 30 procent, vilket gör att skolor inte har råd att skaffa nya läroböcker. Både lärar- och elevorganisationer har gjort ett upprop mot NDLA.

Många menar också att NDLA med offentlig läromedelsproduktion begränsar utvecklingen och att läromedelsförlag och ed-tech bolag inte får möjlighet att utveckla nya digitala läromedel. Man vill ha en neutral plattform för alla digitala läromedel som staten har utvecklat i Danmark.

Vi reflekterar att den specialiserade läromedelsbranschen med sitt kunnande är bäst skickad att utveckla digitala läromedel som motsvarar läroplanens mål. Vi ser också att NDLA begränsar lärares möjligheter att välja läromedel.

Länk till reportaget

Är individualiserat lärande verkligen bra?

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg investerar miljardbelopp för att elever ska få individualiserad undervisning och skolor i hela U.S.A. satsar på det. Men forskare, lärare och föräldrar ifrågasätter satsningarna. Det finns en oro att lärare ska ersättas av dataprogram. Ett problem är att det är oklart vad individualiserat lärande egentligen betyder.

Education Week undersöker saken och refererar debatten i en rapport den 7 november.

Ett motargument är att det inte finns forskning som visar att individualiserat lärande leder till högre kunskapsresultat. Forskare håller med om att det ännu inte finns särskilt mycket forskning. Men det finns en del som visar på måttlig förbättring.

Många skolor skaffar också material för individualiserat lärande utan att infoga det ordentligt i skolans arbetsmetoder eller att ändra arbetssätt. Forskare menar att metoderna för individualiserat lärande är under utveckling och råder skolor att inte gå för fort fram och att utvärdera under vägen.

Ett annat motargument är att individualiserat lärande är dåligt för lärare och elever. Det betyder i praktiken att elever arbetar ensamma framför en skärm med ett dataprogram och det är behaviourism på skärm med fragmentariserad kunskap. Interaktionen mellan lärare och elev upphör och läraren reduceras till en stödfunktion. Andra ser en risk att individualiserat lärande minskar likvärdigheten eftersom det tillåter att elever förblir på en låg nivå i stället för att dras upp till klassens högre nivå.

Skolor som använder mycket individualiserat lärande menar att det handlar om rätt kombination. Forskningen bör undersöka vad som är bäst kombination av höga krav, kvalitativt innehåll, användning av dataprogram och teknik, egenstyrt och lärarlett lärande.

Ett tredje motargument är, enligt Education Week, att det finns en risk att data om elever hamnar hos stora teknikbolag. Kritiker frågar sig om dessa företag, med data från individualiserat lärande och kameror i skolan, utan insyn ska få fatta beslut som påverkar både undervisning och elevers handlande på lång sikt. Teknikbolagen menar att det finns integritetsfrågor som ska lösas och att det är bra med reglering.

Vi reflekterar att diskussionen om individualiserat lärande handlar om grundläggande frågor om hur lärande går till, skolans uppdrag, lärares roll och betydelsen av social interaktion mellan elever och lärare. Ny teknik ska självfallet användas för att främja skolans uppdrag. Samtidigt är digitaliseringen så genomgripande att den påverkar själva uppdraget.

Länk till rapporten

Teaching with Technology – Educators’ perspectives and recommendations for successful blended instructional strategies

The Foundation for Blended and Online Learning och Evergreen Educational Group publicerade i september denna rapport. Stiftelsens uppdrag är att undersöka hur digitaliseringen kan bidra till att öka kvaliteten och möjligheterna till individualiserat lärande för alla elever. Evergreen är ett konsultbolag som arbetar med skolans digitalisering.

Skolan präglas, enligt rapporten, fortfarande av passiv helklassundervisning, misstänksamhet mot standardiserade prov och en ovillighet att diskutera effektivitet. Men välbalanserad teknikanvändning kan ge verkningsfulla, datadrivna individualiserade lärvägar och dynamik i förhållandet mellan lärare och elev.

Rapporten undersöker hur ett förändrat klassrum kan fungera och bygger på enkäter, intervjuer och studiebesök med lärare i olika årskurser i hela U.S.A. Lärarna är sådana som ligger långt framme i sin teknikanvändning. Blended learning kan användas för att förbättra processer i undervisningen såsom grupparbete med plattformar men också för att låta lärare, som är viktigast, arbeta på nya sätt.

Vanligast är att lärare använder teknik för att låta elever skapa eget material, samarbeta, använda gratis undervisningsmaterial på nätet och digitalt undervisningsmaterial som skolan har köpt.

Färre lärare använder blended learning till mer komplexa uppgifter som individualiserat lärande och att med verktyg följa elevers arbete och resultat.

Lärare som får stöd av skolan i digitaliseringen anser sig få bäst resultat. Lärare uppger att blended learning ökar elevernas engagemang samt ökar möjligheterna till samarbete och individualisering. Det finns problem med att själva tekniken och infrastrukturen inte fungerar. Flera elever är inte heller så digitala som man skulle kunna tro och har svårt att ta ansvar i början. Vissa elever skaffar tillgång till olämpligt material under lektionstid. Lärare upplever ibland att de inte får med sig sina kollegor och skolan i utvecklingen.

Blended learning innebär nya arbetssätt och kräver investeringar i tid och kompetensutveckling som måste vara bara inte allmän utan också ämnesinriktad. Lärare måste arbeta tillsammans med utvecklingen och varje lärare måste kunna anpassa blended learing för sin egen undervisning.

Vi reflekterar att denna rapport ger många exempel på vägar framåt för skolans digitalisering. Den saknar emellertid en djupare pedagogisk och didaktisk analys. Vi behöver som sagt mer kunskap.

Länk till rapporten

Lästips Kunskapssynen och pedagogiken

I denna bok från hösten 2017 menar en professor emerita i spanska, en professor i nationalekonomi, en professor i medicin och en doktorand i idéhistoria att skolans problem är att synen på kunskap är postmodernistisk och relativistisk. Med en sådan kunskapssyn finns inga sanningar, bara partsinlagor, och kunskap ses ofta som ett instrument för förtyck.

Skolan har, enligt författarna, under mer än 50 år utsatts för många experiment som började med införandet av grundskolan. Någon diskussion om den förändrade kunskapssynen har emellertid inte förekommit. Vi har nu sjunkande kunskapsresultat och minskad lärarauktoritet. Det handlar om författarna om det grundläggande synsättet, paradigmet.

Men skolan går att förändra, vilket erfarenheter från Polen och Tyskland visar. Även den svenska skolan tycks ha passerat botten men resultaten är fortfarande medelmåttiga. En stor del av lärarna är inte behöriga i sina ämnen, andelen svaga elever har ökat och antalet elever med toppresultat är litet.

Enligt författarna är postmodernism en reaktion mot upplysningens idéer och den vetenskapliga metoden. Ett postmodernistiskt kunskapsbegrepp i läroplanerna har lett till att kunskapsförmedling och faktakunskaper nedvärderats i skolan till förmån för personlighetsfostran och omvårdnad. Processen betonas framför resultatet. Denna svaga styrning har också gjort att det fria skolvalet har fungerat illa.

Lärare kan med denna kunskapssyn inte överföra färdig kunskap till eleverna utan de måste skapa in egen kunskap. Eleverna ska därför ifrågasätta det som lärs ut. Skolan har därmed övergett tanken att det finns en allmänt accepterad kunskap som grund för samhällets utveckling.

Hjärnforskningen visar att elever behöver struktur och ordning för att lära sig nya saker. Att upptäcka kunskap själv är inte effektivt och gör det svårast för de som redan kan minst. Den mesta kunskap vi behöver i det moderna samhället kan vi, enligt hjärnforskningen, inte ta till oss automatiskt utan det kräver ledning och träning. Kreativitet och problemlösningsförmåga kräver ämneskunskaper.

Enligt författarna behöver skolan ett paradigmskifte. Författarna menar att skolans huvuduppgift är att ge oss sådana kunskaper som vi inte får automatiskt (vi lär oss tala automatiskt men inte att skriva och inte kemi). De förordar betyg för att mäta specifika kunskaper. Det skulle också öka läraryrkets professionalitet och attraktivitet.

Författarna påpekar också att läromedel med en konstruktivistisk kunskapssyn uppfattas som styrande och utan möjlighet att ge kunskap.

Vi reflekterar att detta är en mycket intressant bok, inte minst det idéhistoriska perspektivet. Det saknas ändå en koppling till flera av de förutsättningar som präglar den svenska skolan i dag. Kanske har svensk skola, efter att reformerna 2011 genomfördes, mycket riktigt passerat botten. Att alla lärare kunde ge sina elever en gemensam kunskapsgrund skulle, som författarna menar, främja en ännu mer positiv utveckling.

Enkvist, Inger m.fl. (2017), Red. Magnus Henrekson, Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos, 256 sid.

En rapport från Lärarnas Riksförbund visar att en tredjedel av lärarna i kommunala grundskolor saknar läromedel. En rapport från Education Week visar att forskningen om individualiserat lärande är otillräcklig. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Läs vidare »
Media no image

Välkommen till Mötesplats Läromedel

Pressmeddelanden   •   Nov 09, 2017 13:45 CET

Svenska Läromedel välkomnar dig på morgonen torsdagen den 7 december till Mötesplats Läromedel, ett öppet forum för läromedelsfrågor.

Betydelsen av ett kvalitetssäkrat innehåll, hur digitaliseringen påverkar undervisningen och hur lärarbristen ska mötas har lett till ett nytt intresse för läromedelsfrågor. Ny forskning om lärarhandledningar och den högre användningen av läromedel i högpresterande länder har också bidragit till det. Biträdande kommunalrådet för skola i Göteborgs stad beskrev också nyligen läromedel som en ryggrad i undervisningen.

Mötesplats Läromedel välkomnar alla som ser tryckta och digitala läromedel som en viktig del av skolans infrastruktur för kunskap och vill veta mer om, diskutera och analysera läromedelsfrågor.

Svenska Läromedel vill med Mötesplats Läromedel bidra till en diskussion om hur lärare får professionella verktyg att undervisa och elever en likvärdig grund att lära.

Vi inleder morgonen med att associate professor Öystein Gilje vid Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid Universitetet i Oslo beskriver Ark & App, den rapport som han med 20 forskare har gjort om hur lärresurser används i den norska skolan, utvecklingen därefter och hur man på lärarutbildningen arbetar med läromedel och digitala verktyg.

Sedan informerar vi om vårt pågående arbete med läromedelskvalitet och bjuder in till diskussion. Vi kommenterar också den senaste utvecklingen i branschen.

Vi bjuder på kaffe och smörgås.

Dag Torsdag 7 december
Tid 08.30-10.00
Plats 7A, Norrtullsgatan 6, plan 2, Odenplan, Stockholm

Anmäl dig till Mötesplats Läromedel på hemsidan eller på info@svenskalaromedel.se senast den 23 november.

Svenska Läromedel inbjuder till Mötesplats Läromedel med professor Öystein Gilje som har skrivit rapporten Ark & App om användningen av lärresurser i den norska skolan och en diskussion om läromedelskvalitet.

Läs vidare »
Media no image

Digitala läromedel ökar med 35 procent

Pressmeddelanden   •   Okt 13, 2017 14:02 CEST

”Svenska Läromedels branschstatistik för januari-september 2017 visar att grund- och gymnasieskolor skaffade 35 procent mer digitala läromedel än under motsvarande period 2016”, uppger VD Rickard Vinde

Det är en ökning med 21 miljoner kr och en liten del av hela läromedelsförsäljningen men visar att den ökning som har skett i flera år fortsätter och kommer att fortsätta.

Det är viktigt att den fortsatta ökningen sker med beaktande av forskningen om kognition och läsförståelse och de nya rön som framkommer i takt med att tekniken utvecklas. Det är också lärare som ska avgöra vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Kommuner och friskolor ska säkra att lärare faktiskt kan välja de läromedel av god kvalitet som läroplanen föreskriver.

”Det är glädjande att de digitala läromedlens potential att minska lärares arbetsbelastning och öka möjligheterna att individualisera utnyttjas. Det krävs om vi ska kunna höja kunskapsresultaten för alla elever”, förklarar Rickard Vinde

Svenska Läromedels branschstatistik visar att skolorna under januari-september skaffade 35 procent mer digitala läromedel än under 2016

Läs vidare »
Media no image

2 109 digitala läromedel i en portal

Pressmeddelanden   •   Okt 02, 2017 12:59 CEST

”Svenska Läromedel ville göra det enkelt för lärarna och samlade därför alla digitala läromedel från de digitala medlemsföretagen i Läromedelsportalen”, uppger Rickard Vinde, VD i branschorganisationen.

Det skedde sedan Skolverket diskuterat de nationella strategierna för skolans digitalisering med olika skolaktörer och uttryckt att var ett problem att lärare hade svårt att hitta läromedel i det oöverskådliga digitala utbudet.

I Läromedelsportalen finns digitala läromedel från Digilär, Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Sanoma Utbildning sökbara på ämne, stadium och titel.

När höstterminen 2017 börjar har utbudet av digitala läromedel och Läromedelsportalen växt och portalen innehåller över 2 100 läromedel.

De flesta läromedel ger möjlighet till uppläsning av eller anpassning av texten och blir därmed inkluderande redan från början. Vissa har learning analytics och anpassar lärandet till varje elev.

Läraren får direkt tillgång till lärarhandledningen, vilket är viktigt när forskningen allt mer visar på lärarhandledningarnas betydelse och som blir än större med en omfattade brist på legitimerade lärare.

Vissa läromedel är fortfarande PDF men utvecklingen mot digital first, digitala läromedel som också kan bli tryckta, går mycket fort.

Vissa läromedel ersätter den tryckta läroboken helt medan andra är komplement. Det är den professionella läraren eller lärarlaget som ska avgöra vilket läromedel som är bäst för varje lärare, klass och undervisningssituation.

”För Svenska Läromedel och medlemsföretagen handlar det om att lärare ska ha lätt att hitta digitala läromedel som följer Svenska Läromedels kvalitetspolicy. Enligt läroplanen har elever faktiskt rätt att få läromedel av god kvalitet.”

Nu gäller det att få skolans huvudmän att förstå att de ska säkra att lärare och elever också kan skaffa digitala läromedel. ”Det är avgörande för likvärdighet och kunskapsresultat”, avslutar Rickard Vinde.

Länk till Läromedelsportalen

Svenska Läromedel har gjort det enkelt för lärarna och samlat över 2 000 digitala läromedel i en portal.

Läs vidare »
Media no image

Standard förenklar användning av digitala läromedel

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2017 15:29 CEST

En ny standard för att överföra information om elever mellan skolor och läromedelsföretag ska göra det lättare för lärare och elever att använda digitala läromedel.

Digitala läromedel är interaktiva tjänster med läroplanens kunskapsinnehåll och utvecklad funktionalitet. Vissa tjänster kompletterar tryckta läroböcker och andra ersätter dem helt. För att läromedlen ska bli individualiserade behövs information om elevens namn och klass och lärarens namn. Men det är komplicerat att överföra denna information, som finns i skolornas administrativa system, till läromedlen. De allra flesta skolor har därför avstått från att skaffa digitala läromedel.

Under våren 2017 utförde Svenska Läromedel en studie av hur överföringen skulle kunna göras med en lösning som bygger på vissa delar av ny SIS-standard för skolscheman.

Under sommaren började olika läromedelsföretag och kommuner att samverka för att testa den nya standarden. Projektet leds av Skolfederation.

Målet är att utbytet av erfarenheter ska leda till en nationellt användbar standard för överföring av information om elever mellan skolor och digitala läromedel. För att detta ska fungera på bästa sätt måste de nya kraven om datasäkerhet i den nya GDPR-lagen och rutiner för upphandling integreras i lösningen.

En första presentation om erfarenheterna av standarden kommer att ges på Internetdagarna den 20-21 november på Stockholm Waterfront.

Svenska Läromedel är branschorganisation för läromedelsföretag och verkar för att lärare och elever ska få tillgång till tryckta och digitala läromedel. Skolfederation, som drivs av Internetstiftelsen i Sverige IIS, syftar till att underlätta svensk utbildningssektors användning av digitala tjänster i utbildningen

För frågor kontakta

Rickard Vinde, Svenska Läromedel rickard.vinde@svenskalaromedel.se

Agneta Wistrand, Skolfederation agneta.wistrand@iis.se

Svenska Läromedel och Skolfederation utvecklar en standard för att göra det lättare att överföra data och använda digitala läromedel.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • VD
  • rickard.vinde@svenskalaromedel.se
  • +46708431211

Om Svenska Läromedel

Vi verkar för högre kunskapsresultat genom att ge lärare en grund för att undervisa och elever och studenter för att lära.

Svenska Läromedel är branschorganisation för fjorton läromedelsföretag som utvecklar tryckta och digitala läromedel. Vi bedriver samhällsdialog och främjar medlemsföretagens verksamhet.

Adress

  • Svenska Läromedel
  • Norrtullsgatan 6
  • 113 29 Stockholm