Media no image

Stor brist på likvärdighet i Läromedelskartan

Pressmeddelanden   •   Feb 14, 2018 16:47 CET

Läromedelskartan 2017 visar hur mycket nya tryckta och digitala läromedel elever i kommunala grundskolor fick 2017. Mest av alla fick eleverna i Kungsör med 2 269 kr. Minst av alla fick eleverna i Kungälv med 116 kr.

I Västerås fick eleverna i grundskolan nya läromedel för 708 kr, i Ludvika 550 kr och i Skara för 396 kr.

Översikten 2015-2017 visar att Kungsör med en kraftig satsning 2017 har en tredje plats i kommunlistan medan Kungälv har plats tre från slutet med minskande anskaffning.

I treårsöversikten satsar den första kommunen nästan fem gånger mer på läromedel än den sista och i Läromedelskartan 2017 nästan 20 gånger mer. Det visar på stor brist i likvärdighet för elever i olika kommuner. Likvärdigheten lär skilja sig än mer mellan olika skolor, trots att rektor enligt läroplanen har ett särskilt ansvar för att elever ska få ”läromedel av god kvalitet”.

När skolor inte har aktuella läromedel som har det centrala innehållet och översätter läroplanen till undervisning får lärare mer arbete och elever mindre sammanhang i studierna. Att likvärdigheten i skolan fortsätter att minska bekräftas av olika studier.

Statistiken till Läromedelskartan kommer från Läromedia Bokhandel i Örebro AB och kommunalförbundet GR Göteborg som står för försäljningen av tryckta och digitala läromedel till i stort sett alla Sveriges kommuner. Läromedel som kommunala grundskolor köper direkt från läromedelsföretag finns inte med i statistiken. Friskolor ingår inte.

Läromedelskartan visar att elever i kommunala grundskolor i Kungsör fick nästan 20 gånger mer nya läromedel än i Kungälv år 2017. Bristen på likvärdighet ger lärare mer arbete och elever mindre sammanhang.

Läs vidare »
Media no image

Nyhetsbrev nr 4

Nyheter   •   Dec 13, 2017 15:35 CET

Så används resurserna i kommunala skolor och friskolor

I denna rapport, som Lärarnas Riksförbund publicerade i oktober, undersöks hur skolorna använder olika resurser. Enkäten har besvarats av 955 lärare.

Lärarna fick ta ställning till påståendet ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”. Av lärarna i Kommunal grundskola svarade 34 procent ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. Siffrorna var för Kommunal gymnasieskola 18 procent samt Friskola grundskola och Friskola gymnasieskola 20 respektive 25 procent.

Vi konstaterar att en tredjedel av lärarna i kommunala grundskolor och en fjärdedel eller en femtedel i övriga skolor saknar de läromedel som de behöver för sin undervisning.

Länk till rapporten

Norge kaster bort millioner på noe elever og lærere ikke vil ha

Norska NRK rapporterar den 15 november att norska skolor använder miljoner kronor till digitala läromedel från NDLA som varken elever eller lärare vill ha.

NDLA (Nasjonal digital laeringsarena) är ett samarbete mellan alla Norges fylkeskommuner som ansvarar för gymnasieskolan. Oslo deltar inte. Vid starten 2007 var målet att NDLA skulle utveckla digitala läromedel som täckte läroplanens mål för alla ämnen och som skolorna skulle få använda gratis. Tio år och 600 miljoner norska kronor senare har det inte skett.

På Bergens största gymnasieskola vill eleverna ha ”tradisjonell tavleundervisning” och sitta i bänkarna med sina läroböcker. Även lärarna vill ha det så. De flesta lärare är inte tilltalade av NDLA och använder materialet litet och gör de det är det som komplement. NDLA – som nu har blivit en plattform med innehåll och samarbetsmöjligheter – menar att en tredjedel av gymnasieeleverna använder NDLA varje dag. NDLA påpekar också att man också har innehåll från privata företag.

NDLA finansieras genom att fylkeskommunerna tar av läromedelsbudgeten och ger till NDLA, i en kommun 30 procent, vilket gör att skolor inte har råd att skaffa nya läroböcker. Både lärar- och elevorganisationer har gjort ett upprop mot NDLA.

Många menar också att NDLA med offentlig läromedelsproduktion begränsar utvecklingen och att läromedelsförlag och ed-tech bolag inte får möjlighet att utveckla nya digitala läromedel. Man vill ha en neutral plattform för alla digitala läromedel som staten har utvecklat i Danmark.

Vi reflekterar att den specialiserade läromedelsbranschen med sitt kunnande är bäst skickad att utveckla digitala läromedel som motsvarar läroplanens mål. Vi ser också att NDLA begränsar lärares möjligheter att välja läromedel.

Länk till reportaget

Är individualiserat lärande verkligen bra?

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg investerar miljardbelopp för att elever ska få individualiserad undervisning och skolor i hela U.S.A. satsar på det. Men forskare, lärare och föräldrar ifrågasätter satsningarna. Det finns en oro att lärare ska ersättas av dataprogram. Ett problem är att det är oklart vad individualiserat lärande egentligen betyder.

Education Week undersöker saken och refererar debatten i en rapport den 7 november.

Ett motargument är att det inte finns forskning som visar att individualiserat lärande leder till högre kunskapsresultat. Forskare håller med om att det ännu inte finns särskilt mycket forskning. Men det finns en del som visar på måttlig förbättring.

Många skolor skaffar också material för individualiserat lärande utan att infoga det ordentligt i skolans arbetsmetoder eller att ändra arbetssätt. Forskare menar att metoderna för individualiserat lärande är under utveckling och råder skolor att inte gå för fort fram och att utvärdera under vägen.

Ett annat motargument är att individualiserat lärande är dåligt för lärare och elever. Det betyder i praktiken att elever arbetar ensamma framför en skärm med ett dataprogram och det är behaviourism på skärm med fragmentariserad kunskap. Interaktionen mellan lärare och elev upphör och läraren reduceras till en stödfunktion. Andra ser en risk att individualiserat lärande minskar likvärdigheten eftersom det tillåter att elever förblir på en låg nivå i stället för att dras upp till klassens högre nivå.

Skolor som använder mycket individualiserat lärande menar att det handlar om rätt kombination. Forskningen bör undersöka vad som är bäst kombination av höga krav, kvalitativt innehåll, användning av dataprogram och teknik, egenstyrt och lärarlett lärande.

Ett tredje motargument är, enligt Education Week, att det finns en risk att data om elever hamnar hos stora teknikbolag. Kritiker frågar sig om dessa företag, med data från individualiserat lärande och kameror i skolan, utan insyn ska få fatta beslut som påverkar både undervisning och elevers handlande på lång sikt. Teknikbolagen menar att det finns integritetsfrågor som ska lösas och att det är bra med reglering.

Vi reflekterar att diskussionen om individualiserat lärande handlar om grundläggande frågor om hur lärande går till, skolans uppdrag, lärares roll och betydelsen av social interaktion mellan elever och lärare. Ny teknik ska självfallet användas för att främja skolans uppdrag. Samtidigt är digitaliseringen så genomgripande att den påverkar själva uppdraget.

Länk till rapporten

Teaching with Technology – Educators’ perspectives and recommendations for successful blended instructional strategies

The Foundation for Blended and Online Learning och Evergreen Educational Group publicerade i september denna rapport. Stiftelsens uppdrag är att undersöka hur digitaliseringen kan bidra till att öka kvaliteten och möjligheterna till individualiserat lärande för alla elever. Evergreen är ett konsultbolag som arbetar med skolans digitalisering.

Skolan präglas, enligt rapporten, fortfarande av passiv helklassundervisning, misstänksamhet mot standardiserade prov och en ovillighet att diskutera effektivitet. Men välbalanserad teknikanvändning kan ge verkningsfulla, datadrivna individualiserade lärvägar och dynamik i förhållandet mellan lärare och elev.

Rapporten undersöker hur ett förändrat klassrum kan fungera och bygger på enkäter, intervjuer och studiebesök med lärare i olika årskurser i hela U.S.A. Lärarna är sådana som ligger långt framme i sin teknikanvändning. Blended learning kan användas för att förbättra processer i undervisningen såsom grupparbete med plattformar men också för att låta lärare, som är viktigast, arbeta på nya sätt.

Vanligast är att lärare använder teknik för att låta elever skapa eget material, samarbeta, använda gratis undervisningsmaterial på nätet och digitalt undervisningsmaterial som skolan har köpt.

Färre lärare använder blended learning till mer komplexa uppgifter som individualiserat lärande och att med verktyg följa elevers arbete och resultat.

Lärare som får stöd av skolan i digitaliseringen anser sig få bäst resultat. Lärare uppger att blended learning ökar elevernas engagemang samt ökar möjligheterna till samarbete och individualisering. Det finns problem med att själva tekniken och infrastrukturen inte fungerar. Flera elever är inte heller så digitala som man skulle kunna tro och har svårt att ta ansvar i början. Vissa elever skaffar tillgång till olämpligt material under lektionstid. Lärare upplever ibland att de inte får med sig sina kollegor och skolan i utvecklingen.

Blended learning innebär nya arbetssätt och kräver investeringar i tid och kompetensutveckling som måste vara bara inte allmän utan också ämnesinriktad. Lärare måste arbeta tillsammans med utvecklingen och varje lärare måste kunna anpassa blended learing för sin egen undervisning.

Vi reflekterar att denna rapport ger många exempel på vägar framåt för skolans digitalisering. Den saknar emellertid en djupare pedagogisk och didaktisk analys. Vi behöver som sagt mer kunskap.

Länk till rapporten

Lästips Kunskapssynen och pedagogiken

I denna bok från hösten 2017 menar en professor emerita i spanska, en professor i nationalekonomi, en professor i medicin och en doktorand i idéhistoria att skolans problem är att synen på kunskap är postmodernistisk och relativistisk. Med en sådan kunskapssyn finns inga sanningar, bara partsinlagor, och kunskap ses ofta som ett instrument för förtyck.

Skolan har, enligt författarna, under mer än 50 år utsatts för många experiment som började med införandet av grundskolan. Någon diskussion om den förändrade kunskapssynen har emellertid inte förekommit. Vi har nu sjunkande kunskapsresultat och minskad lärarauktoritet. Det handlar om författarna om det grundläggande synsättet, paradigmet.

Men skolan går att förändra, vilket erfarenheter från Polen och Tyskland visar. Även den svenska skolan tycks ha passerat botten men resultaten är fortfarande medelmåttiga. En stor del av lärarna är inte behöriga i sina ämnen, andelen svaga elever har ökat och antalet elever med toppresultat är litet.

Enligt författarna är postmodernism en reaktion mot upplysningens idéer och den vetenskapliga metoden. Ett postmodernistiskt kunskapsbegrepp i läroplanerna har lett till att kunskapsförmedling och faktakunskaper nedvärderats i skolan till förmån för personlighetsfostran och omvårdnad. Processen betonas framför resultatet. Denna svaga styrning har också gjort att det fria skolvalet har fungerat illa.

Lärare kan med denna kunskapssyn inte överföra färdig kunskap till eleverna utan de måste skapa in egen kunskap. Eleverna ska därför ifrågasätta det som lärs ut. Skolan har därmed övergett tanken att det finns en allmänt accepterad kunskap som grund för samhällets utveckling.

Hjärnforskningen visar att elever behöver struktur och ordning för att lära sig nya saker. Att upptäcka kunskap själv är inte effektivt och gör det svårast för de som redan kan minst. Den mesta kunskap vi behöver i det moderna samhället kan vi, enligt hjärnforskningen, inte ta till oss automatiskt utan det kräver ledning och träning. Kreativitet och problemlösningsförmåga kräver ämneskunskaper.

Enligt författarna behöver skolan ett paradigmskifte. Författarna menar att skolans huvuduppgift är att ge oss sådana kunskaper som vi inte får automatiskt (vi lär oss tala automatiskt men inte att skriva och inte kemi). De förordar betyg för att mäta specifika kunskaper. Det skulle också öka läraryrkets professionalitet och attraktivitet.

Författarna påpekar också att läromedel med en konstruktivistisk kunskapssyn uppfattas som styrande och utan möjlighet att ge kunskap.

Vi reflekterar att detta är en mycket intressant bok, inte minst det idéhistoriska perspektivet. Det saknas ändå en koppling till flera av de förutsättningar som präglar den svenska skolan i dag. Kanske har svensk skola, efter att reformerna 2011 genomfördes, mycket riktigt passerat botten. Att alla lärare kunde ge sina elever en gemensam kunskapsgrund skulle, som författarna menar, främja en ännu mer positiv utveckling.

Enkvist, Inger m.fl. (2017), Red. Magnus Henrekson, Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos, 256 sid.

En rapport från Lärarnas Riksförbund visar att en tredjedel av lärarna i kommunala grundskolor saknar läromedel. En rapport från Education Week visar att forskningen om individualiserat lärande är otillräcklig. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Läs vidare »
Media no image

Välkommen till Mötesplats Läromedel

Pressmeddelanden   •   Nov 09, 2017 13:45 CET

Svenska Läromedel välkomnar dig på morgonen torsdagen den 7 december till Mötesplats Läromedel, ett öppet forum för läromedelsfrågor.

Betydelsen av ett kvalitetssäkrat innehåll, hur digitaliseringen påverkar undervisningen och hur lärarbristen ska mötas har lett till ett nytt intresse för läromedelsfrågor. Ny forskning om lärarhandledningar och den högre användningen av läromedel i högpresterande länder har också bidragit till det. Biträdande kommunalrådet för skola i Göteborgs stad beskrev också nyligen läromedel som en ryggrad i undervisningen.

Mötesplats Läromedel välkomnar alla som ser tryckta och digitala läromedel som en viktig del av skolans infrastruktur för kunskap och vill veta mer om, diskutera och analysera läromedelsfrågor.

Svenska Läromedel vill med Mötesplats Läromedel bidra till en diskussion om hur lärare får professionella verktyg att undervisa och elever en likvärdig grund att lära.

Vi inleder morgonen med att associate professor Öystein Gilje vid Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid Universitetet i Oslo beskriver Ark & App, den rapport som han med 20 forskare har gjort om hur lärresurser används i den norska skolan, utvecklingen därefter och hur man på lärarutbildningen arbetar med läromedel och digitala verktyg.

Sedan informerar vi om vårt pågående arbete med läromedelskvalitet och bjuder in till diskussion. Vi kommenterar också den senaste utvecklingen i branschen.

Vi bjuder på kaffe och smörgås.

Dag Torsdag 7 december
Tid 08.30-10.00
Plats 7A, Norrtullsgatan 6, plan 2, Odenplan, Stockholm

Anmäl dig till Mötesplats Läromedel på hemsidan eller på info@svenskalaromedel.se senast den 23 november.

Svenska Läromedel inbjuder till Mötesplats Läromedel med professor Öystein Gilje som har skrivit rapporten Ark & App om användningen av lärresurser i den norska skolan och en diskussion om läromedelskvalitet.

Läs vidare »
Media no image

Digitala läromedel ökar med 35 procent

Pressmeddelanden   •   Okt 13, 2017 14:02 CEST

”Svenska Läromedels branschstatistik för januari-september 2017 visar att grund- och gymnasieskolor skaffade 35 procent mer digitala läromedel än under motsvarande period 2016”, uppger VD Rickard Vinde

Det är en ökning med 21 miljoner kr och en liten del av hela läromedelsförsäljningen men visar att den ökning som har skett i flera år fortsätter och kommer att fortsätta.

Det är viktigt att den fortsatta ökningen sker med beaktande av forskningen om kognition och läsförståelse och de nya rön som framkommer i takt med att tekniken utvecklas. Det är också lärare som ska avgöra vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Kommuner och friskolor ska säkra att lärare faktiskt kan välja de läromedel av god kvalitet som läroplanen föreskriver.

”Det är glädjande att de digitala läromedlens potential att minska lärares arbetsbelastning och öka möjligheterna att individualisera utnyttjas. Det krävs om vi ska kunna höja kunskapsresultaten för alla elever”, förklarar Rickard Vinde

Svenska Läromedels branschstatistik visar att skolorna under januari-september skaffade 35 procent mer digitala läromedel än under 2016

Läs vidare »
Media no image

2 109 digitala läromedel i en portal

Pressmeddelanden   •   Okt 02, 2017 12:59 CEST

”Svenska Läromedel ville göra det enkelt för lärarna och samlade därför alla digitala läromedel från de digitala medlemsföretagen i Läromedelsportalen”, uppger Rickard Vinde, VD i branschorganisationen.

Det skedde sedan Skolverket diskuterat de nationella strategierna för skolans digitalisering med olika skolaktörer och uttryckt att var ett problem att lärare hade svårt att hitta läromedel i det oöverskådliga digitala utbudet.

I Läromedelsportalen finns digitala läromedel från Digilär, Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Sanoma Utbildning sökbara på ämne, stadium och titel.

När höstterminen 2017 börjar har utbudet av digitala läromedel och Läromedelsportalen växt och portalen innehåller över 2 100 läromedel.

De flesta läromedel ger möjlighet till uppläsning av eller anpassning av texten och blir därmed inkluderande redan från början. Vissa har learning analytics och anpassar lärandet till varje elev.

Läraren får direkt tillgång till lärarhandledningen, vilket är viktigt när forskningen allt mer visar på lärarhandledningarnas betydelse och som blir än större med en omfattade brist på legitimerade lärare.

Vissa läromedel är fortfarande PDF men utvecklingen mot digital first, digitala läromedel som också kan bli tryckta, går mycket fort.

Vissa läromedel ersätter den tryckta läroboken helt medan andra är komplement. Det är den professionella läraren eller lärarlaget som ska avgöra vilket läromedel som är bäst för varje lärare, klass och undervisningssituation.

”För Svenska Läromedel och medlemsföretagen handlar det om att lärare ska ha lätt att hitta digitala läromedel som följer Svenska Läromedels kvalitetspolicy. Enligt läroplanen har elever faktiskt rätt att få läromedel av god kvalitet.”

Nu gäller det att få skolans huvudmän att förstå att de ska säkra att lärare och elever också kan skaffa digitala läromedel. ”Det är avgörande för likvärdighet och kunskapsresultat”, avslutar Rickard Vinde.

Länk till Läromedelsportalen

Svenska Läromedel har gjort det enkelt för lärarna och samlat över 2 000 digitala läromedel i en portal.

Läs vidare »
Media no image

Standard förenklar användning av digitala läromedel

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2017 15:29 CEST

En ny standard för att överföra information om elever mellan skolor och läromedelsföretag ska göra det lättare för lärare och elever att använda digitala läromedel.

Digitala läromedel är interaktiva tjänster med läroplanens kunskapsinnehåll och utvecklad funktionalitet. Vissa tjänster kompletterar tryckta läroböcker och andra ersätter dem helt. För att läromedlen ska bli individualiserade behövs information om elevens namn och klass och lärarens namn. Men det är komplicerat att överföra denna information, som finns i skolornas administrativa system, till läromedlen. De allra flesta skolor har därför avstått från att skaffa digitala läromedel.

Under våren 2017 utförde Svenska Läromedel en studie av hur överföringen skulle kunna göras med en lösning som bygger på vissa delar av ny SIS-standard för skolscheman.

Under sommaren började olika läromedelsföretag och kommuner att samverka för att testa den nya standarden. Projektet leds av Skolfederation.

Målet är att utbytet av erfarenheter ska leda till en nationellt användbar standard för överföring av information om elever mellan skolor och digitala läromedel. För att detta ska fungera på bästa sätt måste de nya kraven om datasäkerhet i den nya GDPR-lagen och rutiner för upphandling integreras i lösningen.

En första presentation om erfarenheterna av standarden kommer att ges på Internetdagarna den 20-21 november på Stockholm Waterfront.

Svenska Läromedel är branschorganisation för läromedelsföretag och verkar för att lärare och elever ska få tillgång till tryckta och digitala läromedel. Skolfederation, som drivs av Internetstiftelsen i Sverige IIS, syftar till att underlätta svensk utbildningssektors användning av digitala tjänster i utbildningen

För frågor kontakta

Rickard Vinde, Svenska Läromedel rickard.vinde@svenskalaromedel.se

Agneta Wistrand, Skolfederation agneta.wistrand@iis.se

Svenska Läromedel och Skolfederation utvecklar en standard för att göra det lättare att överföra data och använda digitala läromedel.

Läs vidare »
Media no image

Svenska Läromedels Nyhetsbrev nr 3

Nyheter   •   Sep 14, 2017 18:20 CEST

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Läroplanen styr läromedlen. Edtech omvandlar skolan. Högskoleboken i humaniora bär. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2017

Läroplans- och läromedelshistoria

I den tidigare i år utgivna Norsk laerebokhistorie beskriver fyra experter på pedagogiska texter den norska lärobokens historia 1739-2013. Vi rekommenderar denna mycket intressanta bok till alla som är intresserade av skola, läroplaner och läromedel

Redan 1739 fick Norge obligatorisk undervisning för alla barn. År 1860, när 90 procent av befolkningen bodde på landet, infördes en folkskola.

Folkskolan som skulle förbereda alla för samhällslivet stärktes 1889. Det satsades på läroböcker i de olika ämnena. Under 1900-talet började den amerikanske filosofen John Deweys idéer om learning by doing slå igenom, vilket ledde till att elever skulle göra.

John Deweys idéer fick starkt genomslag i 1939 års läroplan och eleverna skulle arbeta allsidigt och självständigt med ämnet. Det ställdes också krav på individualisering, att elever skulle kunna arbete med olika uppgifter på olika nivåer. Grupparbeten och ämnesövergripande lärande blev viktigt.

Kraven på elevaktivitet och individualisering gjorde att läromedelsförlagen utvecklade läroböcker som eleverna skulle kunna arbeta självständigt med. Läroboksläraren fick en viktig roll och läraren blev mer en handledare. Läroplanen föreskrev tydligt de olika ämnenas kunskapsinnehåll, vilket också påverkade läroböckernas utformning.

Till 1974 års läroplan utvecklade läromedelsförlagen, för att möta de två kraven, läromedelssystem med grundbok, arbetsbok, lärarhandledning, ljud- och filmkomponenter och prov. Vissa reagerade mot detta och menade att eleverna skulle arbeta med många olika, autentiska lärresurser som romaner och dagstidningar och en ny läroplan decentraliserade 1987 besluten om ämnesinnehållet. I läroplanen 2006 betonas de kompetenser som eleverna ska uppnå. Läromedelsförlagens uppgift att tolka läroplanen blev då större.

Under åren har läroböckerna gått från att vara moraliskt fostrande till att spegla samhällets mångfald med krig, miljöproblem och missbruksproblem. Böckerna har också blivit mer heterogena men samhällsförändringar syns ofta inte i läroböckerna förrän de har fått allmänt genomslag. Bilder och illustrationer har blivit vanliga. Texterna sätter nu eleverna i centrum och vänder sig direkt till dem.

Författarna konstaterar att läroböcker visar vilka kunskaper och värderingar som vi anser så viktiga att vi vill förmedla dem till nästa generation samtidigt som läroböckerna visar typiska samtidsbilder. Norsk Laerebokhistorie innehåller också ingående beskrivningar av läromedel från de olika epokerna.

Vi reflekterar att den norska utvecklingen har många likheter med den svenska även om länderna har gjort olika vägval ibland. I dagens överflöd av fragmentariskt medieutbud finns ett lika stort behov av läromedel som för etthundra år sedan när mycket få medier fanns.

Skjelbred, Dagrun m.fl. (2017) Norsk laerebokshistorie, Universitetsförlaget, 527 sid.

IT omvandlar skolan

Artiklen ”Technology is transforming what happens when a child goes to school” i The Economist den 22 juli 2017 beskriver utvecklingen av edtech i U.S.A. Edtech står för education technology och fanns förstås redan när läraren hade OH-projektor men begreppet avser numer digital teknik som på olika sätt stöder undervisningen. Så sent som 2015 visade OECD att IT i skolan inte ledde till förbättrade kunskapsresultat. [Om OECD hade med några riktiga digitala läromedel är osäkert.]

Nya verktyg som kan följa elevens utveckling och återkoppla som en privatlärare ger emellertid positiva resultat. Verktygen samlar användardata från många elever och skapar mönster för typiska elevbeteenden, vilket förbättrar återkopplingen. Flera skolor begränsar ändå ”skärmtiden” och låter projektarbete vara en stor del av skoldagen.

Det finns kritiker som menar att många elever inte kan ta ansvar för sitt eget lärande och att kreativitet och kritiskt tänkande förutsätter en faktabas, att kunskap är kumulativ och inte kan googlas fram vid behov.

Vi reflekterar att lärare, rektorer, elever, läromedelsföretag och edtech-företag fortsätter att undersöka hur den digitala tekniken bäst kan utnyttjas och integreras i undervisning och lärande.

Länk till artikeln

Fyra IT-giganter ändrar edtech-landskapet

En rapport från Education Week Market Brief beskriver hur de fyra IT-giganterna Amazon, Apple, Google och Microsoft kämpar mot varandra om den amerikanska edtech-marknaden. Nyhetsbrevet fortsätter här sin rapportering från nr 2.

Rapporten bygger på intervjuer med 1 000 lärare i grundskola och gymnasium och skolchefer.

Av de fyra har Google tagit täten och föredras av de allra flesta lärare. Google föredras för att det är ”Lätt att använda”.

Vad gäller hårdvara har Google Chromebook, enligt rapporten, tagit täten framför PC bärbar och iPad. Chromebook leder ”Lätt att använda”. PC bärbar leder ”Stöder höga kunskapsresultat” och iPad ”Ökar elevengagemanget mest”. Enligt undersökningen kommer Chromebook att behålla den starka ledningen.

Google gör inget undervisningsmaterial men kan ändå med sin dominans få läromedelsföretag att anpassa sina digitala läromedel för att enklare kunna fungera ihop med Google-strukturen. Men man ska, enligt rapporten, inte underskatta de andra IT-giganterna.

Vi reflekterar att IT-giganterna förändrar förutsättningarna för skoladministration, lärplattformar, digitala läromedel och undervisning och lärande. Svenska Läromedel bidrar till processen genom att delta i utvecklandet av standards för åtkomst till digitala läromedel.

Länk till rapporten Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

Mindre än två månader till Skolforum

Det är mindre än två månader kvar till Skolforum 2017 måndag-tisdag 30-31 oktober. Årets tema är ”Ge alla samma chans - för en likvärdig skola”. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel har i samarbete med Stockholmsmässan fyllt två hela dagar med kompetensutveckling för hela kollegiet.

Prins Carl Philip inviger. Sara Lövenstam föreläser om hur man tar sig an grammatik och höjer elevernas språkkänsla, Cecilia Bergentz om kollegiala observationer och IT-forskaren Carl Heath om makerkultur. Du kan undersöka nya lärarhandledningar och läroböcker och digitala läromedel på Digitala torget.

Planera ditt eget program med Skolforums programverktyg.

Om du inte skaffar biljett kan du inte välja bland seminarierna. Skolan kan få grupprabatt t.o.m. den 6 oktober.

Länk till Skolforum

Reading on Paper and Digitally: What the Past Decades of Empirical Research Reveal”

En artikel med denna titel av Lauren M. Singer och Patricia A. Alexander vid University of Maryland har publicerats i Review of Educational Research. Författarna gör en litteraturgenomgång i sökandet på svaret på frågan om förståelsen skiljer sig vid läsning av tryckta och digitala texter.

Författarna går tillbaka 25 år i tiden och hittar närmare 900 studier men menar att de flesta av dessa inte håller måttet. Kvar blir 36 studier, de flesta utförda på elever, som faktiskt jämför läsning av tryckt och digitalt och mäter förståelse. Författarna påpekar att många individuella faktorer – såsom motivation, lärarens anvisningar och texttyp - påverkar lärande överhuvud och att frågan därför inte är lätt att studera.

Det tycks som om många faktorer – såsom radavstånd, antal kolumner och typ av device – inte påverkar skillnaden i läsförståelse. Möjligen är tryckt bättre när uppgifternas komplexitet ökar.

Vid läsning av korta texter är det ingen skillnad i förståelsen av tryckta och digitala texter eller så är förståelsen betydligt bättre med digitalt. Däremot är det tydligt att förståelsen vid läsning av längre texter (längre än en sida eller 500 ord) är betydligt bättre med tryckta texter. Möjligen har det att göra med att scrollandet som gör det mer ansträngande att läsa.

Författarna menar att frågan om textförståelse är viktig när undervisningen blir allt mer digital och fler och fler inträdes- och examensprov genomförs digitalt.

Vi reflekterar att den tekniska utvecklingen har varit så snabb att man måste fråga sig om de äldre studier som ingår i materialet verkligen är relevanta. Forskningsfrågan har relevans också för undervisningen i de svenska klassrummen och de aviserade digitala nationella proven.

Länk till artikeln Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

The Academic Book of the Future

The Academic Book of the Future Project har under 2014-2016 undersökt framtiden för monografier och andra böcker i humaniora. Projektet har finansierats av The Arts and Humanities Research Council och British Library.

Projektet, som främst avser förhållanden i Storbritannien, inleddes för att det fanns en oro för humaniorabokens framtid. Försäljningen minskade, akademiker hade mindre tid att skriva och digitala format utmanade. Detta gäller även för kurslitteratur även om rapporterna inte primärt behandlar denna typ av böcker.

Rapporternas slutsats är att monografin i humaniora står stark. Den gör det möjligt med fördjupade argument, är viktig i akademiska karriärer och når en bredare publik genom bokhandlare. Framtiden lär vara både tryckt och digital.

Doktor Michael Jubbs slutrapport sammanfattar projektet och beskriver förutsättningarna för förlag, bibliotek, återförsäljare och andra aktörer. Professor Marilyn Deegans slutrapport är mer allmän. Nedan är en mycket kort sammanfattning av den första rapporten. Våra läsare som är intresserade av högskolan och förlagsekonomi rekommenderas att läsa mer i båda rapporterna.

Den svenska bokmarknaden är liten och användningen av engelska utbredd i akademin. Förutsättningarna för monografier i humaniora på svenska är därför ännu mer komplicerade än de som beskrivs i rapporten. Men det gör, enligt Svenska Läromedel, också dialog och diskussion än mer angeläget i Sverige.

Monografier och andra typer av böcker är, enligt Michael Jubbs rapport, fundamentala för humaniora, för spridning av forskning, kunskap och förståelse. Inom humaniora har själva texten en särskild betydelse. De två största ämnena försäljningsmässigt är konst och design med arkitektur, fotografi och konsthistoria samt historia.

Med digitaliseringen utmanas den tryckta boken av andra gränssnitt. Fler bedömare ser också framtiden som till stor del, om än inte helt, digital. Utvecklingen mot digitalt, som hittills har varit långsammare än många trott, kan nu accelerera.

Även förlagsverksamheten – att beställa, finansiera, kvalitetssäkra, redigera, göra omslag, marknadsföra och distribuera – utmanas. Kanske ska dessa tjänster erbjudas i andra kombinationer och olika mycket. Medan det ges ut allt fler böcker sjunker försäljningen och därmed försäljningen per titel, vilket gör förlagskalkylen svår. Författare har emellertid starka intressen av att bli publicerade och förlagen konkurrerar om de bästa.

Medan vetenskapliga tidskrifter, enligt Michael Jubbs rapport, blivit helt digitala, är humanioraboken i huvudsak alltjämt tryckt. E-boken finns som komplement. Däremot har förenklad och billigare tryckteknik, print-on-demand, påverkat förlagens distribution och gett återförsäljare såsom Amazon en ny roll.

I det nya landskapet blir universitetsbiblioteken allt mer integrerade i att stöda universitetens uppdrag för forskning och utbildning. Till skillnad från skönlitteratur är för övrigt universitetsbibliotek viktiga försäljningskanaler för monografier i humaniora. Open access, d.v.s. digitalt, fritt tillgängligt vetenskapligt material, har ännu inte fått genomslag men kan ha potential.

Grunden för all förlagsverksamhet är den upphovsrätt till verket som disponeras i avtal mellan författare och förlag. Den vanligaste modellen är att författaren får ersättning för att förlaget får rätt att ge ut boken. Upphovsrätten har blivit mer komplex att hantera med on-line-publicering. Digital piratkopiering är ett annat problem.

Michel Jubbs rapport
Marilyn Deegans rapport

Välkommen till Svenska Läromedels tredje nyhetsbrev 2017! Läroplanen styr läromedlen. Edtech omvandlar skolan. Högskoleboken i humaniora bär. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • VD
  • rickard.vinde@svenskalaromedel.se
  • +46708431211

Om Svenska Läromedel

Vi verkar för högre kunskapsresultat genom att ge lärare en grund för att undervisa och elever och studenter för att lära.

Svenska Läromedel är branschorganisation för fjorton läromedelsföretag som utvecklar tryckta och digitala läromedel. Vi bedriver samhällsdialog och främjar medlemsföretagens verksamhet.

Adress

  • Svenska Läromedel
  • Norrtullsgatan 6
  • 113 29 Stockholm