Skip to main content

Om frukt märkt med Svenskt Sigill

Nyhet   •   Sep 04, 2014 15:29 CEST

Hur mycket av frukten vi äter är odlad i Sverige?
Ungefär 5 % av all frukt vi äter i Sverige är också odlad här.  

När det gäller äpplen är ca 20 % svenskodlade. 2013 odlades äpplen på 1 386 hektar, vilket motsvarar ungefär 2700 fotbollsplaner. I Sverige väljer vi att odla äppelsorter som är sjukdomsresistenta, smakar gott och är nyttiga. Inte för att de ska klara långa transporter.

Vad är Svenskt Sigill?
Den enda märkningen för mat och blommor som garanterar både svenskt ursprung och att råvarorna kommer från förstklassiga certifierade producenter. Svenskt Sigill förvaltas av standardägaren Sigill Kvalitetsystem AB.

Den största delen av fruktodlingen i Sverige bär märkningen Svenskt Sigill, vilket innebär att frukten kommer från odlare som är oberoende certifierade enligt IP-standardens Sigillnivå. Certifiering enligt IP-standardens Sigillnivå innebär att ett omfattande regelverk ska följas, där odlarna tar miljöansvar och livsmedelssäkerheten säkerställs. Det är bara den frukten och de grönsakerna som får bära Svenskt Sigill-märkningen. Den oberoende certifieringen gör att du kan känna dig trygg när du köper mat som bär märkningen Svenskt Sigill.

Kan man lita på Svenskt Sigill-märkningen?  
Det kan man.

Att tredjepartscertifiera en verksamhet enligt en oberoende standard, där regelbundna kontroller görs av revisorer vid ackrediterade certifieringsorgan, är den högsta formen av kvalitetssäkring. IP är en sådan oberoende standard. När en frukt eller grönsak bär märket Svenskt Sigill kommer den från odlare som är certifierad enligt IP-standardens Sigillnivå. Svenskt Sigill-märkning betyder också extra tuffa krav inom miljöansvar och livsmedelssäkerhet. Så fort en odlare inte följer dessa krav dras certifikatet in och produkter därifrån får inte bära Svenskt Sigill-märkningen.

Får växtskyddsmedel användas i de certifierade odlingarna?
Ja, men endast som ett sista alternativ.

Så långt det bara är möjligt ska den certifierade odlaren använda sig av olika metoder för att förebygga angrepp av sjukdomar eller insekter odlingen. Odlaren ska till exempel se till att jorden är frisk och lämplig att odla i och också välja frukt eller grönsakssorter som är motståndskraftiga mot angrepp. Har odlaren använt sig av alla förebyggande åtgärder, men ändå drabbas av ett angrepp, kan växtskyddsmedel få användas. Det krävs då att odlaren har gått en särskild utbildning för att kunna garantera att användningen sker på säkert sätt, med rätt medel, som gör att vi tryggt kan äta frukten eller grönsakerna efter skörd.  


På vilka produkter kan jag hitta Svenskt Sigill-märkningen?
Idag finns Svenskt Sigill-märket på ett flertal livsmedel och prydnadsväxter, till exempel äpplen, tomater, gurka, morötter, broccoli, frysta grönsaker, färska örter, tulpaner, griskött, nötkött, kyckling och honung. 


Fakta IP-standarden
En standard är ett fastställt dokument som innehåller väl definierade regler på hur en verksamhet ska bedrivas. Sigill Kvalitetssystems standard heter IP.
IP är en ackrediterad standard med två nivåer för certifiering; IP grundcertifiering och IP Sigillcertifiering. Varje företag som vill ansluta sig till standarden och certifiera sin verksamhet väljer själv vilken nivå eller inriktning man önskar. Dessutom erbjuds genom IP-standarden en klimatcertifiering och ett tillval för certifiering av naturbeteskött. Ackrediteringen innebär att myndigheten Swedac har accepterat regelverken i standarden och godkänt certifieringsorganens kompetens och oberoende. Syftet med en standard är att underlätta handel genom att köpare och säljare har en gemensam definition av varan eller tjänsten samt att det säkerställs att produkten eller tjänsten lever upp till dessa krav. För att vara en trygg och säker leverantör av grönsaker och frukt som odlats på ett hållbart sätt certifierar odlaren sin verksamhet enligt IP Sigill Frukt & Grönt (Sigillnivå).

För att IP-standarden ska fungera på ett tillfredställande sätt för kunder och intressenter, och behålla sin ackreditering, organiseras utvecklingsarbetet i olika grupperingar; Standardråd, Temagrupper och Teknisk kommitté.

Standardrådet ska övervaka att utvecklingen sker i linje med standardens värdegrund. Till IP-standardens Standardråd inbjuds bland annat representanter för livsmedelsindustri, primärproduktion, dagligvaruhandel, grossister, offentlig sektor, intresseorganisationer, konsumenter och forskning. Förutom att övervaka att IPs värdegrund följs när standarden utvecklas ska också Standardrådet godkänna nya regler och komma med impulser till utveckling. Standardrådet är rådgivande till styrelsens beslut.




Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera