Azhmasnarw8yffq2oiuk

Låga grundvattennivåer bäddar för vattenkris i sommar

Pressmeddelanden   •   Feb 22, 2017 10:19 CET

Låga grundvattennivåer på många håll i Sverige gör att vattenförsörjningen är i farozonen i sommar. Stora mängder nederbörd under våren behövs för att få ett normalt utgångsläge inför sommaren. Det visar SGUs statistik för grundvattennivåerna i februari. Särskilt bekymmersamt är det i inre Götaland, och i östra Sverige ända upp till mellersta Norrland.

Media no image

Flygmätningar ska hitta grundvatten i Halland

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2017 09:17 CEST

Mot bakgrund av vattenbristen i södra Sverige ska SGU söka efter nya grundvattentillgångar i Halland med hjälp av flyggeofysik. Mätningarna beräknas komma igång i början av oktober med ett undersökningsområde öster om Falkenberg och ett på Laholmsslätten inom Laholms och Båstads kommuner.

Grundvattennivåerna i sydvästra Sverige har varit rekordlåga i år vilket bland annat har lett till långvariga bevattningsförbud i flera kommuner.

– Förhoppningsvis kan de nya flygmätningarna hjälpa oss att hitta nya grundvattenförekomster som minskar problemen med vattenförsörjningen i framtiden, säger Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU.

Flygmätningarna i Halland har möjliggjorts genom en omprioritering av SGUs verksamhet.

Metoden som ska användas, TEM, är ett helikopterburet geofysiskt system som mäter de olika jordlagrens och bergarternas utsträckning och deras egenskaper till ett djup av cirka 200 meter. Genom att analysera markens reaktion på elektromagnetiska vågor kan man med hjälp av tillgänglig geologisk information skapa en tredimensionell modell av jord, berg och grundvatten och på så sätt identifiera potentiella grundvattenförekomster.

Förutsättningarna för att få fram bra resultat av TEM-mätningarna i Halland bedöms som mycket goda. Undersökningarna har redan ett starkt stöd av såväl de berörda kommunerna Falkenberg, Laholm och Båstad och Länsstyrelserna i Halland och Skåne. I tillägg har tidigare års flygmätningar på Gotland, Öland och i Skåne byggt upp en erfarenhet och kunskap hos SGU som kommer till nytta vid de kommande mätningarna i Halland.

Efter genomförda mätningar kommer en tolkning av data ske, och preliminära resultat bör vara tillgängliga innan sommaren 2018.

Mätningarna utförs av det danska företaget SkyTEM Aps på uppdrag av SGU.

Läs mer om flyggeofysikmätningarna i Halland på SGUs webbplats


För mer information, kontakta

Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU, telefon: 046-31 17 84, peter.dahlqvist@sgu.se

Mattias Gustafsson, statsgeolog SGU, telefon: 046-31 17 91. mattias.gustafsson@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Mot bakgrund av vattenbristen i södra Sverige ska SGU söka efter nya grundvattentillgångar i Halland med hjälp av flyggeofysik. Mätningarna beräknas komma igång i början av oktober med ett undersökningsområde öster om Falkenberg och ett på Laholmsslätten inom Laholms och Båstads kommuner.

Läs vidare »
Media no image

Ökad malmproduktion 2016 efter tillfällig svacka

Pressmeddelanden   •   Sep 18, 2017 16:00 CEST

Nedgången i den svenska malmproduktionen under 2015 har stannat upp och ökat med tre procent jämfört med 2015. Den svenska malmproduktionen är överlag hög, där exempelvis zink- och silverproduktionen är den högsta hittills. Detta framgår i SGUs årliga publikation Bergverksstatistik 2016 som nu är ute.

Siffror från Bergverksstatistik 2016:

– Den svenska järnmalmsproduktionen (sålda produkter) ökade till 27 miljoner ton under 2016, jämfört med 25 miljoner ton under 2015. Kopparproduktionen ökade till 79,2 tusen ton jämfört med 75,1 tusen ton 2015, medan zinkproduktionen steg till 258 tusen ton från 247 tusen ton 2015. Silverproduktionen blev den högsta någonsin på 499 ton, men guldproduktionen på 6,5 ton ligger kvar på en fortsatt hög nivå.

– Hela den svenska malmproduktionen ökade till 75 miljoner ton under 2016, jämfört med knappt 73 miljoner ton under 2015.

– Samtliga metallpriser steg under 2016, särskilt för basmetaller och järn. Som exempel närmast fördubblades järnmalmspriset. De ökade järnmalmspriserna ledde till ett ökat utbud, Priset på zink och bly steg med 80 respektive 40 procent medan kopparpriset steg med 30 procent. Även ädelmetallpriserna steg under 2016. Priset på guld steg exempelvis med 16 procent och silverpriset ökade med 17 procent.

– Drygt 109 miljoner ton gruvavfall producerades i Sverige under 2016, varav 62,5 miljoner ton var gråberg och 46,9 var anrikningssand. Av detta deponerades 74,5 miljoner ton.

– Svensk gruvindustri sysselsatte omkring 6 700 personer* under 2016, inklusive underleverantörer, vilket är en minskning med tre procent jämfört med 2015.

– Prospekteringsinvesteringarna i Sverige minskade med 25 procent jämfört med 2015. Antalet undersökningstillstånd minskade till 604. Antalet beviljade nya undersökningstillstånd blev 119 jämfört med 122 under 2015.

– Mineralersättningen under 2016 uppgick till cirka 6,4 miljoner kronor, varav markägarna fick 4, 8 miljoner kronor.

– Mängden producerad energitorv ökade till 1,4 miljoner kubikmeter från 1,1 miljoner föregående år.

– Mängden levererad natursten minskade till 164 tusen ton för 2016 från 183 tusen ton året innan. Mängden levererad industrimineral ökade till 8,5 miljoner ton från 8,3 miljoner ton 2015.

Ladda ner Bergverksstatistik 2016 (pdf)

* Underleverantörer ej inräknade


Kontaktpersoner

Lars Norlin, utredare på SGU, 018-17 91 39, lars.norlin@sgu.se

Erika Ingvald, enhetschef på SGU, 018-17 93 50, erika.ingvald@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Nedgången i den svenska malmproduktionen under 2015 har stannat upp och ökat med tre procent jämfört med 2015. Den svenska malmproduktionen är överlag hög, där exempelvis zink- och silverproduktionen är den högsta hittills. Detta framgår i SGUs årliga publikation Bergverksstatistik 2016 som nu är ute.

Läs vidare »
Media no image

Hållbar hantering av gruvavfall

Pressmeddelanden   •   Sep 14, 2017 11:42 CEST

För att nå en miljömässigt hållbar hantering av gruvavfall krävs ett effektivt och tydligt prövningssystem, en pålitlig tillsyn och egenkontroll, rätt kunskap på rätt plats, ordning och reda på avfallet samt en innovativ avfallshantering. Det anser Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) som redovisar ett antal åtgärdsförslag till regeringen idag.

Förslagen syftar till att stimulera avfallsförebyggande arbete, öka förutsättningarna för att minimera miljöpåverkan från avfallet och öka återvinningen från avfallet.

Rätt styrmedel finns men de bör förbättras
Naturvårdsverkets och SGUs genomgång visar att rätt styrmedel i form av prövningssystem, tillsyn och egenkontroll finns på plats men att förbättringar bör genomföras när det gäller regelverkens utformning och hur de används.

Avfallshanteringsplanen ska få en stärkt roll
En central fråga för att styrmedlen ska fungera är till exempel att verksamhetsutövare och myndigheter har rätt kunskap och information om innehåll och egenskaper hos avfallet. Något som verksamhetsutövaren bland annat ska beskriva i en avfallshanteringsplan.

̶  Rätt använd är avfallshanteringsplanen därför ett av de viktigaste styrmedlen, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. Rätt kunskap och information om avfallet är en förutsättning för att kunna ta en rad andra beslut.

Underlätta återvinning
Samhället står inför stora utmaningar när efterfrågan på råvaror ökar, inte minst när det gäller försörjning av metaller och andra strategiska råvaror. För att trygga råvaruförsörjningen krävs såväl primär utvinning från gruvor som en ökad utvinning från sekundära källor som gruvavfall.

Mot den bakgrunden innehåller den föreslagna strategin förslag som syftar till att underlätta återvinning och resurseffektivitet, exempelvis genom att mer information ska sammanställas om gruvavfall som finns i Sverige och att främja innovation inom området.

̶  Bättre kunskap om vårt gruvavfall främjar återvinningen. Det gäller inte minst de innovationskritiska metaller som behövs i modern, grön teknik. Mer kunskap om avfallet leder även till en stärkt miljöövervakning, säger Lena Söderberg, generaldirektör på Sveriges geologiska undersökning.

Gruvavfallsstrategin är en delredovisning av ett regeringsuppdrag om gruvfall som lämnas in till regeringen den 14 september. Naturvårdsverket och SGU har även gjort två delredovisningar inom samma uppdrag; en utvärdering av genomförda efterbehandlingar av gruvor samt en sammanställning av kostnader för hantering och efterbehandling av gruvor. Båda redovisades i april 2017.

Fakta:

2016 producerades 109 miljoner ton gruvavfall från Sveriges 14 gruvor i drift. Av denna mängd kommer 62 procent från Aitikgruvan. Gruvavfallet kommer från järnmalms- eller icke-järnmalmsgruvor (oftast sulfidmalm). De största miljöproblemen är förknippade med vittring av sulfidmineral i gruvavfall och förorening av vatten.

Läs rapporten här


För mer information, kontakta

Erika Ingvald, enhetschef Mineralinformation och gruvnäring, SGU

018-17 93 50, erika.ingvald@sgu.se

Ulf Boivie, pressansvarig, SGU, 018-17 90 50, ulf.boivie@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

För att nå en miljömässigt hållbar hantering av gruvavfall krävs ett effektivt och tydligt prövningssystem, en pålitlig tillsyn och egenkontroll, rätt kunskap på rätt plats, ordning och reda på avfallet samt en innovativ avfallshantering. Det anser Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) som redovisar ett antal åtgärdsförslag till regeringen idag.

Läs vidare »
Ov6xjjpjyswfewf35ott

​Röntgen för att undersöka berget

Pressmeddelanden   •   Sep 12, 2017 15:41 CEST

SGU ingår i ett brett EU-samarbete, som ska ge effektivare metoder för att både analysera och sortera malm och berg: projektet X-MINE. Målet är att minska mängden restberg vid gruvdrift och att effektivisera utvinning av metall och mineral – något som bland annat kan ge stora resurs- och miljövinster. SGU svarar för att 3D-modellera malmkropparna i tre gruvor i Sverige, Grekland och Bulgarien.

Media no image

Förorenade havs- och sjösediment fortfarande vita fläckar på kartan

Pressmeddelanden   •   Jun 20, 2017 11:00 CEST

Bara en liten del av alla havs- och sjöbottnar med misstänkta fibersediment har undersökts och det främst längs norra Östersjökusten. Höga halter av kvicksilver, DDT, PCB och dioxiner riskerar att spridas i ekosystemen. Därför är behovet av fortsatt inventering i hela Sverige samt utveckling av riskbedömningar och åtgärdsmetoder mycket angeläget.

Det är några av slutsatserna i en ny SGU-rapport om fibersediment i Sveriges kuster och vattendrag. Ett viktigt resultat från rapporten är att det nu går att urskilja mönster i var fibersediment påträffas samt egenskaper som riskerar att röra upp och sprida fibrer och föroreningar. Enbart de kända fibersedimenten beräknas innehålla bland annat nio ton kvicksilver, 510 kilo PCB och 720 gram dioxiner. Volymmässigt skulle de fylla ungefär 30 stycken Globen.

– Vår svenska träindustri håller världsklass vad gäller hållbarhet och miljöansvar. Men så har det inte alltid varit. Gamla miljösynder har begåtts även här. SGUs rapporter hjälper oss att förstå utsläppen och vad vi kan göra åt dem. Kunskap som vi själva har behov av och kommer kunna dela med oss av och exportera till andra, säger Närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

SGU-rapporten visar att det finns över 300 potentiella fibersedimentområden som är otillräckligt inventerade.

– Vi vet därmed inte hur stora mängder miljögifter som totalt ligger på bottnarna och skulle kunna tas upp i ekosystemen. Vi ser också att de flesta fibersediment inte överlagras, vilket medför att självrening genom översedimentation inte kan användas som generell saneringsmetod, säger Johan Norrlin, statsgeolog på SGU

Som ett led i arbetet för att uppnå Sveriges miljömål behöver inventering, forskning och åtgärdsstudier vad gäller fibersediment fortsätta med hög ambitions­nivå. Detta eftersom sanering av förorenade sediment kan både vara komplext och kostsamt samtidigt som kunskapsnivån är låg.

– I dagsläget finns inga givna åtgärdsmetoder för fibersediment och det är därför viktigt att forskningen kring dessa får fortgå, säger Sarah Josefsson, miljökemist på SGU.

– Många av de farliga ämnen som används i samhället försvinner inte utan samlas bland annat på havsbotten. Vi behöver mer kunskap om både läget och vilka åtgärder som är bäst för att minska riskerna för människor och miljön, säger Miljöminister Karolina Skog.

SGU-rapporten rekommenderar bland annat att:

  • Resterande cirka 300 platser där fibersediment kan förekomma bör inventeras och undersökas.
  • Självrening genom översedimentation kan inte ses som en generell metod för efterbehandling av fiberbankar.
  • Det behövs mer forskning kring spridning av föroreningar från fibersediment samt efterbehandlingsåtgärder för fibersediment.
  • Det finns behov av en nationell vägledning för riskbedömning av fibersediment samt av riktlinjer eller aktsamhetszoner vad gäller undervattensbyggnation, båttrafik etc. i fibersedimentområden.

Den nya SGU-rapporten grundar sig på två tidigare inventeringsprojekt av fibersediment, som SGU utfört i samarbete med berörda länsstyrelser. Inventeringsprojekten har finansierats av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten via Havs- och vattenmiljöanslaget.

Om fibersediment

Fibersediment har uppkommit när orenat processvatten från pappers- och träindustri släpptes ut i vattendrag innan miljölagstiftning infördes runt 1970. På bottnarna ansamlades fibersediment och olika föroreningar som exempelvis dioxiner och kvicksilver. Fibersediment kan delas upp i fiberbankar, som består nästan bara av träfibrer, och fiberrika sediment, som består av naturliga sediment blandade med träfiber.

Länk till rapporten

För mer information, kontakta
Johan Norrlin, statsgeolog, tel 018-179235, e-post: johan.norrlin@sgu.se
Sarah Josefsson, miljökemist SGU, tel 018-179014, e-post: sarah.josefsson@sgu.se

Länk till broschyr om fibersediment:

Länkar till tidigare rapporter om fibersediment;

Från 2016 (OBS! 81 MB)
Från 2014 (OBS! 104 MB)

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Bara en liten del av alla havs- och sjöbottnar med misstänkta fibersediment har undersökts – och det främst längs norra Östersjökusten. Höga halter av kvicksilver, DDT, PCB och dioxiner riskerar att spridas i ekosystemen. Därför är behovet av fortsatt inventering i hela Sverige samt utveckling av riskbedömningar och åtgärdsmetoder mycket angeläget.

Läs vidare »
Media no image

Ökad malmproduktion under 2016

Pressmeddelanden   •   Jun 12, 2017 13:30 CEST

Svensk malmproduktion ökade åter under 2016 efter en tillfällig minskning 2015, och produktionen av zink och silver blev den högsta någonsin. Bakom utvecklingen ligger bland annat en återhämtning av metallpriserna, där exempelvis järn- och zinkpriserna steg med 80 respektive 70 procent.

Malmproduktionen ökade 2016 med tre procent till 74,9 miljoner ton. 2015 års nedgång ser ut att bli ett jack i den stigande produktionskurvan sedan 1990 - produktionen under förra året är den tredje högsta någonsin. Metallpriserna steg 2016 från prisfallet 2015. Mest ökade priset på järnmalm med 80 procent och för zink med 70 procent. Guldpriset var oförändrat och för övriga metaller steg priset med cirka 20 procent under året. Järnmalmsproduktionen ökade med åtta procent, från 24,8 miljoner ton 2014 till 26,9 miljoner ton. Utvinningen av silver och zink blev den högsta någonsin i Sverige; 499 ton silver och drygt 258 000 ton zink. Det är en fortsatt trend från föregående år som beror mycket på det nya anrikningsverket i Garpenberg. Procentuellt steg produktionen med cirka fem procent. Produktionen av guld och bly sjönk däremot med cirka fem procent. Av EUs järnmalmsproduktion kommer 91 procent från Sverige. Sverige har också den största bly- och zinkproduktionen i EU. Den svenska silverproduktionen är näst störst i EU medan svensk guld- och kopparproduktion ligger på tredje respektive fjärde plats bland EU:s producentländer.

Övrigt:

  • Prospekteringsinsatserna minskade under 2016 med 26 procent, från 597 miljoner kr 2015 till 439 miljoner kr 2015.
  • Tre bearbetningskoncessioner beviljades för helt nya platser.
  • Industrimineralproduktionen ökade med tre procent under året, till 8,5 miljoner ton, och naturstensproduktionen minskade med tio procent till 164 tusen ton.

Se diagram över svensk malmproduktion 2016

Se diagram över 2016 års zink-, bly- och kopparproduktion

Se diagram över 2016 års ädelmetallproduktion

Se diagram med statistik över 2016 års prospekteringsverksamhet

Statistiken för den svenska malmproduktionen är hämtad från Bergverkstatstik 2016, som publiceras senare i sommar.

För mer information, kontakta:

Erik Ingvald, enhetschef SGU, tel 018-17 90 30, erika.ingvald@sgu.se

Lars Norlin, utredare SGU, tel 018-19 93 35, lars.norlin@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Svensk malmproduktion ökade åter under 2016 efter en tillfällig minskning 2015, och produktionen av zink och silver blev den högsta någonsin. Bakom utvecklingen ligger bland annat en återhämtning av metallpriserna under året, där exempelvis järn- och zinkpriserna steg med 80 respektive 70 procent.

Läs vidare »
Media no image

Goda förutsättningar att öka bildning av grundvatten på Gotland

Pressmeddelanden   •   Mar 22, 2017 13:00 CET

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsätt­ningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på att det finns goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.

SGU anser att det finns förutsättningar att öka grundvattenbildningen genom infiltration av ytvatten till grundvattenmagasin i anslutning till sex vattentäkter på Gotland: Åminne, Eskelhem–Övide, Stånga, Slite–Filehajdar, Lärbro, Tingstäde samt Klinte–Loggarve.

– Vid dessa vat­tentäkter finns tillräckligt med ytvatten och dessutom möjlighet att magasinera grundvatten under vinterhalvåret då det finns ett överskott av ytvatten, säger Peter Dahlqvist, grundvattengeolog och projektledare på SGU.

Vid ytterligare nio vattentäkter; Alva, Burs, Fårö, Kapellshamn, Klinte–Follingbo, Langs Hage, Martebo, Roma samt Stenkyrka–Licknatte, finns det delvis förutsättningar för att öka grundvattenbildningen. Det kan i dessa fall vara så att tillräckligt med ytvatten i närheten saknas, att infiltrationsmöjligheterna är små eller att insamlade bakgrundsdata inte är till­räckliga för att göra en säker bedömning. Vid övriga vattentäkter anser SGU att det saknas förutsättningar för att på konstgjort sätt öka grundvattenbildningen

En förutsättning för flera av de framtida möjliga infiltrationsanläggningarna är att det finns möjlighet att magasinera vatten i landskapet. För det krävs det i regel våtmarker eller andra former av vattenreservoarer i anslutning till infiltrationsanläggningen. I flera fall är också nya brunnslägen en förutsättning för att förslagen ska fungera optimalt. Att göra den här typen av bedömningar kräver dock stor kännedom om de platsspecifika förutsättningarna. För samtliga utpekade vattentäkter krävs därför ytterli­gare platsundersökningar för att säkerställa att de föreslagna åtgärderna är lämpliga.

Rapporten fokuserar på de naturliga förutsättningarna. De områden som pekats ut som geologiskt eller hydrologiskt gynnsamma kan dock vara direkt olämpliga av en annan orsak. Endast i ett fåtal fall har SGU tagit hänsyn till motstående intressen, vilket gör att resultaten i rapporten ska användas med förnuft och efter samråd med företrädare för andra intressen.

SGU kommer under 2017 och 2018 att skapa en geologisk 3D-modell över Gotland, med möj­lighet att inkludera hydrogeologiska och hydrologiska parametrar.

– När detta är klart finns tillräck­ligt med data för att undersöka förutsätt­ningarna för att öka grundvattenbildningen för hela Gotland, inte bara kring vattentäkterna, säger Peter Dahlqvist.

En viktig del av projektet har varit att öka SGUs interna kunskap kring grundvattenbildning i anslutning till våtmarker och utdikade områden

– Projektet har gett oss ett kunskapslyft som gör att vi kan applicera liknande idéer även i andra områden. Vi har exempelvis ett stort grundvattenprojekt på gång på Öland där det till viss del finns samma problemställning, säger Peter Dahlqvist.

Läs rapporten här (17 MB)

Läs mer om SGUs arbete med grundvatten

För mer information, kontakta

Peter Dahlqvist, hydrogeolog, telefon 046-31 17 84, peter.dahlqvist@sgu.se

Magdalena Thorsbrink, hydrogeolog, 018-17 93 01, magdalena.thorsbrink@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.

Läs vidare »
Media no image

Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige

Pressmeddelanden   •   Jan 23, 2017 14:15 CET

Fyra områden på svensk havsbotten har identifierats som möjliga för uttag av marin sand och grus för tre svenska regioner. Det framgår av ett underlag som SGU har tagit fram i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten för att hitta tänkbart ersättningsmaterial till naturgrus och på så sätt skydda viktiga grundvattenförekomster.

Som ett led i att säkra Sveriges grundvatten och uppfylla miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” ska uttag av naturgrus på land minska, detta eftersom naturgrus bygger upp många naturliga grund- och dricksvattenreservoarer. Ett bidrag till att uppfylla detta mål kan vara att i materialförsörjningen ersätta naturgrus med marin sand och grus. En annan tillämpning inom miljöområdet är att använda marin sand och grus för att motverka den kusterosion som sker längs några kustavsnitt i södra Sverige.

Mot den här bakgrunden har SGU i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram ett kunskapsunderlag för att säkerställa att eventuella uttag av marin sand och grus i Sverige är långsiktigt hållbara. Underlaget ska också kunna utgöra en del i planeringen av den lokala och regionala materialförsörjningen

De mest aktuella områdena för användning av marin sand och grus är Stockholm-Mälardalen, sydvästra Skåne och Göteborgs- Västra Götalandsregionen. Dessa kustnära regioner har en stor förbrukning av naturgrus, men samtidigt små och viktiga tillgångar av naturgrus på land, med en fortsatt expansiv utveckling av byggsektorn. För dessa regioner kan marin sand och grus utgöra ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart alternativ till naturgrus på land.

De fyra områden som har identifierats för ett eventuellt marint sand- och grusuttag är delar av Sandflyttan, Sandhammar bank och Klippbanken i södra Östersjön, där de två första är områden som sedan tidigare är aktuella för ändamålet, samt delar av Svalans/Falkens grund i Bottenviken.

Graden av miljöeffekt vid marin sandtäktsverksamhet beror på lokala fysiska och biologiska förhållanden, och är inte väl känd i svenskt vatten. Om sådan verksamhet inleds i Sverige föreslås därför att uttag påbörjas i mindre skala.

– Men det återstår fortfarande många steg innan utvinning av havssand kan bli aktuell. För varje projekt måste detaljerade biologiska, geologiska och arkeologiska undersökningar alltid genomföras på plats först, i tillägg till att all utvinning måste miljöprövas noga, säger Johan Nyberg.

I redogörelsen ges exempel på geologiskt och miljömässigt möjliga områden och hur uttag kan ske för minsta möjliga negativa miljöpåverkan.

Läs underlaget här

För mer information, kontakta

Johan Nyberg, maringeolog på SGU, telefon; 018-179194,epost: johan.nyberg@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Fyra områden på svensk havsbotten har identifierats som möjliga för uttag av marin sand och grus för tre svenska regioner. Det framgår av ett underlag som SGU har tagit fram i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten för att hitta tänkbart ersättningsmaterial till naturgrus och på så sätt skydda viktiga grundvattenförekomster.

Läs vidare »
Ws85vhdjjr4ohxy4a67c

​Engagerade elever i SGUs skoltävling

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2016 07:09 CET

SGU har fått in 75 bidrag från sju skolor, där eleverna undersökt, resonerat och argumenterat för nya anläggningar i sina hemkommuner: badhus, glasskafé, skidanläggning, ny skola, park, turistanläggning m.m. I uppgiften har det ingått att ta hänsyn till de geologiska förutsättningarna på platsen samt att få in ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i de lösningar man har föreslagit. B

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulnhzwf.sfuzkozafqboknkbivyabhdtieyf@sgu.sfye
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • kaarina.ringstad@sgu.se
  • 018-179238
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida