Kartläggning av stranderosionen i Halland

Pressmeddelanden   •   Mar 19, 2019 10:32 CET

SGUs kartläggning av stränderna i Halland visar på stranderosion vid ett antal stränder. Kommuner, länsstyrelser och andra berörda måste vara på sin vakt och tänka på klimatanpassningen inför framtiden.

– Stranderosionen är än så länge begränsad. Men det är viktigt att man är vaksam, stigande havsnivåer, väder- och klimatförändringar kan snabbt påverka erosionen, säger Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog på SGU.

Stranderosion är påtaglig på många håll i sydligaste Sverige och förväntas bli värre i takt med stigande havsnivåer. Enligt den nya förordningen om klimatanpassning behöver kommunerna beakta risken för erosion i den kommunala planeringen. Mot den bakgrunden har SGU kartlagt stränderna i Halland från Skånegränsen till Varberg, sammanlagt 145 kilometer, för att bedöma strändernas erosionskänslighet. Kusten norr om Varberg bedöms som mindre känslig för stranderosion och omfattas därför inte av projektet.

Undersökningen, som nu presenteras i en rapport och längre fram som en kartvisare på SGUs webbplats, är en samlad bedömning av erosionsförhållanden längs kusten. Där finns även prognoser för erosionsförhållandena vid en höjd havsnivå. Informationen kan användas för klimatanpassning, för fysisk planering och markanvändning av kustzonen.

Några rön från kartläggningen:

  • Den undersökta sträckan utgörs av 62 kilometer sandstränder. Bland dessa är sandstränder med balans mellan omväxlande erosion och ackumulation vanligast. Dessa stränder utgör 39 kilometer av kusten.
  • Stränder med nettoerosion finns längs tio kilometer av sträckan och stränder med nettoackumulation längs 13 kilometer av kusten.
  • Ingen strand i området har för närvarande alarmerande stor stranderosion. Längs ett antal sträckor bedöms dock stranderosionen vara betydande. Där behöver man vara vaksam, framför allt med tanke på kommande havsnivåhöjning.
  • De strandtyper som är känsliga för erosion är sandstränderna. Där sker i regel omväxlande erosion och ackumulation, vars förhållande över tid kan förändras beroende på vindriktning, vågor och strömmar. Påverkan från byggnationer, såsom hamnar och kustskydd, spelar också en stor och svårbedömd roll.
  • Hallands sandstränder avgränsas i regel mot land av en zon med flygsand med dyner som effektivt skyddar bakomliggande mark och bebyggelse och som därför bör skyddas. Det är särskilt viktigt där bakomliggande mark ligger lågt och dynerna är låga eller skadade. Byggnader, även i form av mindre kiosker och liknande, vid dynerna orsakar ofta ökar erosion, liksom stigar och vägar över dynerna.

Informationen är i första hand tänkt att användas av de berörda kustkommunerna och Länsstyrelsen i Hallands län, men kan även användas av andra aktörer för olika miljöanalyser, som Hav- och Vattenmyndighetens (HaV), Vattenmyndigheterna, SMHI, samt Statens geotekniska institut (SGI) som också har delfinansierat arbetet.

Ladda hem ”Erosionsförhållanden längs Hallands södra kust" (pdf, öppnas i nytt fönster)

Läs mer om stranderosion på SGUs webbplats


För mer information kontakta

Kärstin Malmberg-Persson, statsgeolog på SGU, telefon 046-311782, epost: karstin.malmberg-persson@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGUs kartläggning av stränderna i Halland visar på stranderosion vid ett antal stränder, och är ett underlag för klimatanpassning av Hallands stränder som kan användas av kommuner, länsstyrelse och andra berörda.

Läs vidare »

Invigning av nya borrkärnearkivet i Malå

Pressmeddelanden   •   Feb 07, 2019 11:15 CET

Idag torsdag den 7:e februari invigs det nya borrkärnearkivet i Malå med större lokaler som förbättrar förutsättningarna för svensk gruvsektor.

Med de nya större lokalerna finns det plats för att ta emot borrkärnor i många år framöver, något som bidrar till ökad hållbarhet och konkurrenskraft inom den svenska gruvnäringen.

- Vi behöver mer metaller för att lyckas med den gröna omställningen, och för att uppnå klimatmålen är prospekteringen en nyckelfråga. I det sammanhanget spelar utvecklingen av borrkärnearkivet en viktig roll, säger Lena Söderberg, generaldirektör på SGU.

Utbyggnaden av borrkärnearkivet sker i samarbete med företaget Guideline Geo.

- Europas största borrkärnearkiv i Malå är centralt, inte bara för gruvnäringen, utan även för forskningen och för att lära oss mer om vår del av världen, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

Invigningen av det utbyggda borrkärnearkivet sker på plats i Malå torsdag 7/2 kl 13.

Om borrkärnearkivet

I SGUs borrkärnearkiv samlas en stor del av det kunskapsunderlag som används för att hitta viktiga metaller och material i svensk berggrund. Borrkärnearkivet uppgår efter utbyggnaden till 11 000 kvadratmeter. Redan idag förvaras fyra miljoner meter borrkärna från fler än 18 000 borrhål i arkivet, vilket gör det till det största borrkärnearkivet i Europa. I samband med utbyggnaden utökas även kapaciteten för kärnkartering och provtagning.

För mer information, kontakta:

Erika Ingvald, enhetschef SGU, 018-17 93 50, erika.ingvald@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Idag torsdag den 7:e februari invigs det nya borrkärnearkivet i Malå med större lokaler som förbättrar förutsättningarna för svensk gruvsektor.

Läs vidare »

Kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral

Pressmeddelanden   •   Dec 07, 2018 06:30 CET

Sverige har potential för utvinning av metaller och mineral för nya miljö- och teknikinnovationer. Det framgår av en ny slutrapport som SGU idag lämnar till regeringen.

Sverige har potential för utvinning av metaller och mineral för nya miljö- och teknikinnovationer. Det framgår av en ny slutrapport som SGU idag lämnar till regeringen.

Sverige har geologisk potential för ett flertal innovationskritiska råmaterial, något som visas av att det finns flera malmberäknade fyndigheter där dessa råmaterial ingår. Detta konstaterar SGU i slutrapporten för regeringsuppdraget att ” kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de metaller och mineral som krävs för tillverkning av nya miljö- och teknikinnovationer”.

SGU har dessutom, med hjälp av nya analyser av borrkärnor och gruvavfall, identifierat ett flertal nedlagda gruvområden och prospekteringsprojekt där kritiska råmaterial förekommer. Genom att koppla dessa analysresultat till annan kunskap om gruvområden och prospekteringsprojekt, till exempel mängder och halter på malm och gruvavfall, går det att få en god uppfattning om förekomsten av kritiska råmaterial i kvarvarande malm och i gruvavfalldeponier.

Resultaten visar att metodiken med översiktlig provtagning och analys av borrkärnor och gruvavfall är snabb och kostnadseffektiv för att få en överblick över förekomsten av kritiska råmaterial såväl som huvudmetaller. Metodiken är även tillämpbar för att identifiera och översiktligt kvantifiera förekomst av skadliga ämnen.

Idag pågår ingen produktion av kritiska råmaterial i någon svensk gruva. Flera av de malmberäknade fyndigheterna är inte ekonomiskt hållbara idag. Andra har fastnat i de tillståndsprocesser som krävs för att öppna gruva i Sverige. För att utvinning ska bli möjlig krävs bland annat snabbare, och mer förutsägbara, tillståndsprocesser som också är accepterade av samhället. Vad gäller utvinning ur gruvavfall är det idag oklart om detta faller under Minerallagen.

Ladda ner rapporten här (pdf, öppnas i nytt fönster)

Ladda ner det arbetsmaterial i form av analyser som samlats in av projektet här (länk till databas i excelformat)

Inom ramen för uppdraget har en metod för provtagning av gruvavfall tagits fram av företaget Bergskraft. Ladda ner en beskrivning av metoden här (pdf, nytt fönster).

För mer information, kontakta

Anders Hallberg, statsgeolog, epost: anders.hallberg@sgu.se, tel: 018-17 93 41

Erika Ingvald, enhetschef, epost: erika.ingvald@sgu.se, 018-17 93 50

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sverige har potential för utvinning av metaller och mineral för nya miljö- och teknikinnovationer. Det framgår av en ny slutrapport som SGU idag lämnar till regeringen.

Läs vidare »

Samhällets behov av ballast högt trots sämre konjunktur

Pressmeddelanden   •   Nov 22, 2018 10:30 CET

En ny prognos från SGU visar att Sveriges behov av ballast kommer att öka fram till 2040, även med ett minskat bostadsbyggande. Bakgrunden är storstadsutvecklingen och de stora infrastrukturprojekt som påbörjas.

SGU har i en ny prognos bedömt att ballastbehovet under närmaste åren kommer vara fortsatt högt. Även en mycket försiktig uppskattning av utvecklingen pekar på en produktion som fram till 2040 som årsvis är högre än för perioden 2000 – 2015. Detta trots byggkonjunktur de kommande åren ser ut att bli sämre.

– Att efterfrågan på ballast fortsätter uppåt trots sämre konjunktur beror på att befolkningen ökar och behov av bostäder, samt investeringsbehov i byggnader och anläggningar, säger Kristian Schoning, statsgeolog på SGU.

De största behoven kommer att finnas i regioner med befolkningstillväxt och där det kommer pågå särskilda större infrastrukturprojekt med tillhörande bostadsbehov, som snabbjärnvägar mellan Göteborg, Malmö och Stockholm, samt Norrbotniabanan.

Ballastanvändningen i Sverige – en klimatfråga

I Sverige används årligen åtta till tio ton ballast per person, där det mesta av ballasten går åt till infrastruktur och betong. Den övervägande delen av all ballast, 85 procent, produceras genom att krossa berg. Resterande delen utgörs av naturgrus, morän och entreprenadberg, det vill säga biprodukter från bygg- och anläggningsverksamhet, samt återanvända byggnadsmaterial.

En genomtänkt försörjning av ballast är viktigt för ett hållbart samhälle eftersom det rör sig om många och tunga transporter med stort klimatavtryck. En bra materialförsörjning omfattar därför korta transportavstånd och produktion av ballast från råvaror som ger ändamålsenliga material med god användbarhet för flera användningsområden. Hållbar ballastförsörjning innebär också att man så mycket som möjligt använder krossat berg istället för naturgrus. Detta eftersom naturgrusavlagringar är viktiga grundvattenförekomster och ofta utgör värdefulla natur och kulturmiljöer.

Läs mer om ballastproduktion under kommande år här

SGUs prognos bygger på sambandet mellan aktiviteten inom bygg- och anläggningssektorn och den statistik över ballastleveranser som verksamhetsutövare redovisar i sin miljörapportering. Hänsyn är även tagen till förändringar i befolkningsmängd.

För mer information, kontakta

Kristian Schoning, statsgeolog på SGU, 018-17 92 71, kristian.schoning@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

En ny prognos från SGU visar att Sveriges behov av ballast kommer att öka fram till 2040, även med ett minskat bostadsbyggande. Bakgrunden är storstadsutvecklingen och de stora infrastrukturprojekt som påbörjas.

Läs vidare »

Ökad koboltbrist hotar snabb grön omställning

Pressmeddelanden   •   Nov 21, 2018 10:00 CET

Den snabba globala omställningen till elfordon hotas av brist på kobolt, en viktig komponent i fordonsbatterier. Ökad återvinning och produktion i nya länder räcker inte till för att kompensera för den ökade åtgången, visar en ny rapport från EU-kommissionen.

Klimatmålen och energiomställningen är beroende av en bred omställning av bilar med fossila bränslen till elfordon, vilket bland annat kräver tillgång till några kritiska mineral och metaller, inte minst kobolt som är en nyckelkomponent i moderna fordonsbatterier. Enligt en ny EU-rapport riskerar dock brist på kobolt att bli än värre under kommande år. Redan idag är tillgången på kobolt otillfredsställande, med en världsproduktion som domineras av länder som Kongo och Kina.

– Redan 2020 räknar man med att efterfrågan på kobolt kommer att överstiga tillgången. Även om återvinningstakten och produktionen ökar kommer vi att bli än mer beroende av några få länder där produktionen sker under tveksamma former., säger Nikos Arvanitidis, EU-koordinator på SGU och en av författarna till rapporten.

Flera åtgärder pågår för att få fram mer strategiska råmaterial och göra batteritillverkningen mindre beroende av kritiska metaller som kobolt. Rapporten nämner ökad återvinning och utfasning av kobolt i batterier mot andra ersättningsmaterial, framförallt nickel, som exempel. Men åtgärderna får effekt först efter 2025. Den sammanlagda produktionen av kobolt inom EU förutspås öka jämfört med idag, men kommer ändå att bara utgöra sex procent av Europas koboltkonsumtion vid 2030.

Ladda ner rapporten på EU-kommissionens webbplats

Läs mer om kobolt på SGUs webbplats

För mer information, kontakta

Nikos Arvanitidis, EU-projektkoordinator SGU, telefon: 018-17 90 52, nikolaos.arvanitidis@sgu.se, 018-17 90 52

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Den snabba globala omställningen till elfordon hotas av brist på kobolt, en viktig komponent i fordonsbatterier. Ökad återvinning och produktion i nya länder räcker inte till för att kompensera för den ökade åtgången, visar en ny rapport från EU-kommissionen.

Läs vidare »

Mer kunskap och samverkan - nödvändiga steg mot en renare vattenmiljö

Pressmeddelanden   •   Okt 29, 2018 13:00 CET

Bättre kunskapsläge och ökad samverkan krävs för att nå miljömålen för en giftfri vattenmiljö. Det framgår av en ny rapport som gjorts på uppdrag av Miljömålsrådet, där ett antal prioriterade områden i miljöarbetet med förorenade sediment pekas ut.

- Det finns en föreställning om att föroreningar som hamnar i sediment stannar där utan fara för människors hälsa och miljö. Men det stämmer inte. Miljögifter i sediment sprids i många fall till omgivande vattenmiljö och behöver därför åtgärdas, säger Minna Severin, maringeolog på SGU och en av författarna till rapporten.

Rapporten ”Förorenade sediment – behov och färdplan för en renare vattenmiljö” har tagits fram som en av flera åtgärder för att nå miljömålen. Syftet med rapporten är att beskriva nuläget, samt att identifiera kunskapsluckor och behov inom arbetet med förorenade sediment, detta för att uppnå en bättre vattenmiljö. Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut och länsstyrelserna.

I rapporten identifieras fem fokusområden och inom dessa föreslås åtgärder som behövs för att Sverige ska få renare havs- och sjöbottnar:

  • En samlad överblick av förorenade sedimentområden i hav och vattendrag behövs, i likhet med vad vi har på land.

Idag har vi en relativt god bild av vilka markområden som är förorenade, men när det gäller förorenade sedimentområden har vi inte en lika detaljerad kunskap. Mot den bakgrunden behövs en inventering av förore­nade sedimentområden. Vi har vidare en nationell övervakning, av utsjösedi­ment, men inte lika god kontroll på kust, sjöar eller lokalt förorenade sedimentområden. Därför behövs utökade provtagningar inom ramen för nationella och regionala miljöövervaknings­program för både marina och limniska sediment.

  • Undersök, utred och åtgärda kända förorenade sedimentområden

Vi behöver komma igång med fler utredningar och åtgärder av förorenade sedimentområden. Det är viktigt att stora miljöproblem åtgärdas, men också att fler mindre utredningar och åtgärder genomförs för att på så sätt bidra till erfarenhet och kunskapsuppbyggnad hos fler aktörer.

  • Mer vägledning och stöd

Vägledningsmaterialet för hantering av förorenade sedimentområden är magert i jäm­förelse med det material som finns för förorenad mark. Det behövs bland annat vägledningar för att kunna riskklassa och riskbedöma sedimentområden, så att man kan prioritera de viktigaste områdena och besluta om åtgärder.

  • Samverkan – ett nyckelord för framtiden

En utmaning i arbetet med förorenade sediment är att olika myndigheters verksamheter utgår från olika regelverk och uppdragsbeskrivningar. Detta gäller såväl vattenförvaltningen som efterbehandlingsarbetet. Det är därför viktigt med en stark samverkan mellan berörda myndigheter. Vägledningar behöver tas fram i samverkan mellan berörda myndigheter så att bedömningsgrunder harmonierar med varandra och att bedömningar genomförs på ett mer likartat sätt. En bättre samverkan berikar också arbetet genom tillgången på fler kompetenser och synvinklar.

  • Mer kunskap, erfarenhet och forskning krävs för att rätt insatser ska göras

Att utreda och åtgärda förorenade sediment är ofta komplext och kostsamt. Regeringens satsning på havsmiljön och förorenade sedimentområden är en god start för att komma tillrätta med problemen med förorenade sediment. Långsiktiga satsningar på forskning och utveckling krävs parallellt med att fler utredningar och åtgärder kommer igång, så att erfarenheter och kunskap kan byggas på.

Rapporten är ett resultat av miljömålsrådsåtgärden ”Förorenade sediment – samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder”.

Läs rapporten ”Förorenade sediment – behov och färdplan för en renare vattenmiljö”


För mer information kontakta:

Minna Severin, Sveriges geologiska undersökning, tel 018-17 91 79, minna.severin@sgu.se

Per Nilsson, Naturvårdsverket, tel 010-698 11 58, per.nilsson@naturvardsverket.se

Yvonne Ohlsson, Statens geotekniska institut, tel: 08-57845502, yvonne.ohlsson@swedgeo.se

Marie Berghult, Havs- och Vattenmyndigheten, tel 010-6986016, marie.berghult@havochvatten.se

Bättre kunskapsläge och ökad samverkan krävs för att nå miljömålen för en giftfri vattenmiljö. Det framgår av en ny rapport som gjorts på uppdrag av Miljömålsrådet, där ett antal prioriterade områden i miljöarbetet med förorenade sediment pekas ut.

Läs vidare »

Unik geologi bakom lovande grundvattenfynd i Östersund

Pressmeddelanden   •   Sep 20, 2018 09:00 CEST

SGU har kartlagt en ny stor grundvattenförekomst i berget kring Locknesjön som kan vara intressant för Östersunds framtida vattenförsörjning. Det framgår av en ny SGU-rapport som beskriver grundvattentillgången i berggrunden vid Locknesjön.

Upptäckten kan få stor betydelse för regionens vattenförsörjning eftersom det rör sig om ett annat avvattningsområde än Storsjön, som Östersundsborna idag får sitt vatten ifrån. Det gör att grundvattenförekomsten har bra förutsättningar att utgöra reservvattentäkt vid akuta situationer liknande parasitutbrottet i Östersund 2010, då invånarna var tvungna att koka sitt vatten under tre månaders tid.

Enligt SGUs första bedömningar bör förekomsten ha en kapacitet på 6000-8000 kubikmeter per dygn, men under en begränsad tid är det sannolikt möjligt att fördubbla uttaget, vilket räcker för att försörja en stad i Östersunds storlek.

- Det finns alltid risker att stora uttag påverkar vattenbalansen och ekosystemen i området. Men som reservvattentäkt under några månader kan den säkert fungera, även om det behövs mer noggranna undersökningar för att bedöma konsekvenserna, säger Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU.

Unik geologi bakom upptäckten

Anledning till de mycket goda uttagsmöjligheterna är de speciella geologiska förutsättningar som finns i området. Ett fler hundra miljoner år gammalt meteoritnedslag har tillsammans med karstvittring skapat ett sprick och porsystem med förutsättningar för vattenuttag som är smått unika i denna del av Sverige.

- Det märks bland annat på de undervattenskällor som vi kartlagt på botten av Locknesjön. Där pumpar det ut friskt kallt grundvatten, på några ställen så mycket att sjöbotten eroderats bort och det idag syns som några meter stora och djupa hål i sjöbotten, berättar Magdalena Thorsbrink, statsgeolog på SGU.

Läs rapporten om grundvattenmagasinet i Lockne här (pdf)

För mer information, kontakta:

Peter Dahlqvist, statsgeolog SGU, tel: 046-311784, peter.dahlqvist@sgu.se

Magdalena Thorsbrink, statsgeolog SGU, tel: 018-179301, magdalena.thorsbrink@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU har kartlagt en ny stor grundvattenförekomst i berget kring Locknesjön som kan vara intressant för Östersunds framtida vattenförsörjning. Det framgår av en ny SGU-rapport som beskriver grundvattentillgången i berggrunden vid Locknesjön.

Läs vidare »

Kartläggning av Hallands stränder

Pressmeddelanden   •   Sep 04, 2018 15:18 CEST

SGU kartlägger under hösten Hallands stränder, från gränsen vid Skåne till Varberg. Arbetet syftar till att öka kunskapen om stranderosion i Halland, som ett led i att förbättra klimatanpassningen i regionen.

Hallands långa sandstränder är känsliga för stranderosion och problemen är redan påtagliga på sina håll: Klimatförändringar leder till en stigande havsnivå, vilket gör att erosionen kommer att öka och hota byggnader, vägar och annan infrastruktur men också områden med stora naturvärden och badstränder.

Under september 2018 kartlägger geologer från Sveriges geologiska undersökning (SGU) Hallands stränder, från Skånegränsen till Varberg. Den insamlade information kommer att användas för att bland annat bedöma känsligheten för stranderosion. Vid kartläggningen går geologerna till fots längs kusten och samlar in data om jordarter, morfologi och spår av aktiv erosion. De kommer också att inventera befintliga hårda erosionsskydd och göra en omfattande fotodokumentation.

Den samlade informationen ligger sedan till grund för bedömningar av erosionskänslighet längs kusten och kommer att bli färdig vintern/våren 2019. Resultaten kommer att visas som en kartvisare på SGUs webb motsvarande den som finns för Skånes stränder Skånestrand - erosion och geologi), och även implementeras i kartvisningstjänsten ”Ras, skred, erosion” (http://gis.swedgeo.se/rasskrederosion/#) som är gemensam för SGI , SGU, MSB, SMHI och Lantmäteriet. Arbetet kommer också att presenteras senare under 2019 som kartvisningstjänsten Kustens sårbarhet – erosion på www.swedgeo.se.

Informationen kan användas för bedömning av erosionskänslighet, i arbetet med klimatanpassning och som planeringsunderlag för kustkommuner och kustområden.

Kartläggningen görs i samarbete med SGI (Statens geotekniska institut) som också finansierar arbetet.


För mer information, kontakta

Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog på SGU, telefon 046-311782, karstin.malmberg.persson@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU kartlägger under hösten Hallands stränder, från gränsen vid Skåne till Varberg. Arbetet syftar till att öka kunskapen om stranderosion i Halland, som ett led i att förbättra klimatanpassningen i regionen.

Läs vidare »

Nya tänkbara områden för framtida vattentäkter på Öland

Pressmeddelanden   •   Aug 23, 2018 09:56 CEST

Analysen av flygmätningarna över Öland visar på ett antal platser med bra förutsättningar för grundvattenuttag. Det framgår av en ny SGU-rapport, där resultaten av SkyTEM-mätningar har kompletterats med data från bland annat borrningar.

Med stöd av verifierande borrningar har det varit möjligt att peka ut några områden som kan vara intressanta som framtida vattentäktsområden. De flesta av dessa platser gäller områden med stora jorddjup, bland annat områden som till viss del är kända sedan tidigare som Solberga-Lindbyfältet och Rälla, där SGUs undersökningar nu tillför ytterligare information om möjliga brunnsplaceringar. SGUs analys visar också på att även mindre kända områden som vid Kleva norr om Mörbylånga, och kanske framförallt Grankulla längst norrut på ön, har gynnsamma förutsättningar.

SGU har även lokaliserat flera större sprickzoner, varav några är kända sedan tidigare, som Resmozonen, men även nya som i flera fall även visat sig innehålla gott om vatten. Bäst förutsättningar har lokaliserats vid Frösslunda och Södvik.

Vissa områden med större jorddjup och vissa sprickzoner är dock i princip torra och av mindre intresse idag. Genom olika former av infiltration, till exempel via återskapande av våtmarker eller infiltrationsanläggningar, kan dock även dessa områden vara intressanta i framtiden. Även dessa områden kan lokaliseras med hjälp av SGUs underlag.

SGUs arbete har framförallt fokuserat på större grundvattenförekomster som kan vara av intresse för kommuner och större vattenförbrukare. Men även de som behöver göra egna hushållsbrunnar kommer att få nytta av undersökningarna:

- Med hjälp av resultat från flygmätningarna och data från 2500 brunnar håller vi på att ta fram en karta som visar ungefär vilken kapacitet man kan förvänta sig vid en brunnsborrning på olika ställen, berättar Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU

SGU har utfört liknande undersökningar på Gotland, Halland, Östergötland, Västergötland och Örebro med goda resultat. Undersökningarna är en del av ett regeringsuppdrag där SGU gör fördjupade kartläggningar av grundvattenresurser i särskilt utsatta regioner.

Läs mer om SGUs geofysiska flygmätningar på Öland 

Läs rapporten här

För mer information, kontakta

Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU, telefon: 046-311784, peter.dahlqvist@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Analysen av flygmätningarna över Öland visar på ett antal platser med bra förutsättningar för grundvattenuttag. Det framgår av en ny SGU-rapport, där resultaten av SkyTEM-mätningar har kompletterats med data från bland annat borrningar.

Läs vidare »

Fortfarande viktigt att spara på dricksvattnet

Pressmeddelanden   •   Aug 09, 2018 11:30 CEST

Efter sommarens torka har vi nu haft några dagar med regn och svalare väder på en del håll i landet. Men vi måste fortfarande spara på dricksvattnet. Grundvattennivåerna är fortsatt mycket låga i de små grundvattenmagasinen och det kan dröja innan de fylls på igen.

Den långa perioden med extremt varmt väder och inget eller minimalt med regn har påverkat tillgången på dricksvatten i Sverige. Ett hundratal kommuner har infört bevattningsförbud och flera kommunala vattenproducenter har gjort vattenuttag som närmat sig gränsen för hur mycket vatten som är möjligt att ta ut från sin vattentäkt. När det sedan regnar är det lätt att tro att vi kan börja använda vatten som vanligt igen.

– Det regn som faller nu fyller inte automatiskt på grundvattnet, utan sugs istället upp av växterna. Därför är det fortfarande viktigt att alla hjälps åt att spara på vattnet. Varje droppe räknas, säger Agneta Tollin, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Torkan kan få konsekvenser för dricksvattnet under relativt lång tid framöver. Om det torra och varma vädret håller i sig kan grundvattennivåerna sjunka ytterligare och leda till vattenbrist under hösten. Blir det kraftiga höstregn kan det istället göra att vattnet förorenas och att man behöver koka vattnet. I så fall informerar kommunen om det.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, mäter löpande grundvattennivåerna i landet. Nästa rapport om läget presenteras i slutet av augusti.

– Det är normalt att grundvattennivåerna sjunker fram till september, så det är troligt att vi får se ännu lägre nivåer. Det krävs ihållande regn med mycket stora nederbördsmängder för att nivåerna ska vända uppåt nu, säger Göran Risberg, avdelningschef för Mark och grundvatten på SGU.

Det här kan du göra för att spara vatten:

  • Vattna inte med dricksvatten.
  • Samla till exempel upp regnvatten och vattna växterna med det.
  • Duscha istället för att bada i badkar.
  • Låt inte vattnet rinna medan du tvålar in dig eller när du borstar tänderna.
  • Undvik att diska under rinnande vatten.
  • På sommaren kan det vara svårt att få riktigt kallt kranvatten. Spola ur vattnet som stått still i kranen. Fyll en tillbringare eller flaska med vatten och sätt in i kylen så får du ett kallt vatten. Det urspolade kranvattnet kan du samla upp och använda till att till exempel vattna växter med.

Frågor och svar om torkan på Livsmedelsverkets webbplats: 

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/torkan-fragor-och-svar-om

Information om grundvattennivåer på SGUs webbplats: 

https://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/

Ytterligare upplysningar för journalister

Livsmedelsverket: Presstjänsten, 018-17 53 40

SGU: Nelly Aroka, 018-17 90 00, press@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Efter sommarens torka har vi nu haft några dagar med regn och svalare väder på en del håll i landet. Men vi måste fortfarande spara på dricksvattnet. Grundvattennivåerna är fortsatt mycket låga i de små grundvattenmagasinen och det kan dröja innan de fylls på igen.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulwdf.arbotlivudielz@sdqgusl.smqewa
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • kajrarklinbqa.zcrimbngpvstyzadbp@scsgujt.sskehy
  • 018-179238
  • 070-342 36 36

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida