Azhmasnarw8yffq2oiuk

Låga grundvattennivåer bäddar för vattenkris i sommar

Pressmeddelanden   •   Feb 22, 2017 10:19 CET

Låga grundvattennivåer på många håll i Sverige gör att vattenförsörjningen är i farozonen i sommar. Stora mängder nederbörd under våren behövs för att få ett normalt utgångsläge inför sommaren. Det visar SGUs statistik för grundvattennivåerna i februari. Särskilt bekymmersamt är det i inre Götaland, och i östra Sverige ända upp till mellersta Norrland.

Media no image

Goda förutsättningar att öka bildning av grundvatten på Gotland

Pressmeddelanden   •   Mar 22, 2017 13:00 CET

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsätt­ningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på att det finns goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.

SGU anser att det finns förutsättningar att öka grundvattenbildningen genom infiltration av ytvatten till grundvattenmagasin i anslutning till sex vattentäkter på Gotland: Åminne, Eskelhem–Övide, Stånga, Slite–Filehajdar, Lärbro, Tingstäde samt Klinte–Loggarve.

– Vid dessa vat­tentäkter finns tillräckligt med ytvatten och dessutom möjlighet att magasinera grundvatten under vinterhalvåret då det finns ett överskott av ytvatten, säger Peter Dahlqvist, grundvattengeolog och projektledare på SGU.

Vid ytterligare nio vattentäkter; Alva, Burs, Fårö, Kapellshamn, Klinte–Follingbo, Langs Hage, Martebo, Roma samt Stenkyrka–Licknatte, finns det delvis förutsättningar för att öka grundvattenbildningen. Det kan i dessa fall vara så att tillräckligt med ytvatten i närheten saknas, att infiltrationsmöjligheterna är små eller att insamlade bakgrundsdata inte är till­räckliga för att göra en säker bedömning. Vid övriga vattentäkter anser SGU att det saknas förutsättningar för att på konstgjort sätt öka grundvattenbildningen

En förutsättning för flera av de framtida möjliga infiltrationsanläggningarna är att det finns möjlighet att magasinera vatten i landskapet. För det krävs det i regel våtmarker eller andra former av vattenreservoarer i anslutning till infiltrationsanläggningen. I flera fall är också nya brunnslägen en förutsättning för att förslagen ska fungera optimalt. Att göra den här typen av bedömningar kräver dock stor kännedom om de platsspecifika förutsättningarna. För samtliga utpekade vattentäkter krävs därför ytterli­gare platsundersökningar för att säkerställa att de föreslagna åtgärderna är lämpliga.

Rapporten fokuserar på de naturliga förutsättningarna. De områden som pekats ut som geologiskt eller hydrologiskt gynnsamma kan dock vara direkt olämpliga av en annan orsak. Endast i ett fåtal fall har SGU tagit hänsyn till motstående intressen, vilket gör att resultaten i rapporten ska användas med förnuft och efter samråd med företrädare för andra intressen.

SGU kommer under 2017 och 2018 att skapa en geologisk 3D-modell över Gotland, med möj­lighet att inkludera hydrogeologiska och hydrologiska parametrar.

– När detta är klart finns tillräck­ligt med data för att undersöka förutsätt­ningarna för att öka grundvattenbildningen för hela Gotland, inte bara kring vattentäkterna, säger Peter Dahlqvist.

En viktig del av projektet har varit att öka SGUs interna kunskap kring grundvattenbildning i anslutning till våtmarker och utdikade områden

– Projektet har gett oss ett kunskapslyft som gör att vi kan applicera liknande idéer även i andra områden. Vi har exempelvis ett stort grundvattenprojekt på gång på Öland där det till viss del finns samma problemställning, säger Peter Dahlqvist.

Läs rapporten här (17 MB)

Läs mer om SGUs arbete med grundvatten

För mer information, kontakta

Peter Dahlqvist, hydrogeolog, telefon 046-31 17 84, peter.dahlqvist@sgu.se

Magdalena Thorsbrink, hydrogeolog, 018-17 93 01, magdalena.thorsbrink@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.

Läs vidare »
Media no image

Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige

Pressmeddelanden   •   Jan 23, 2017 14:15 CET

Fyra områden på svensk havsbotten har identifierats som möjliga för uttag av marin sand och grus för tre svenska regioner. Det framgår av ett underlag som SGU har tagit fram i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten för att hitta tänkbart ersättningsmaterial till naturgrus och på så sätt skydda viktiga grundvattenförekomster.

Som ett led i att säkra Sveriges grundvatten och uppfylla miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” ska uttag av naturgrus på land minska, detta eftersom naturgrus bygger upp många naturliga grund- och dricksvattenreservoarer. Ett bidrag till att uppfylla detta mål kan vara att i materialförsörjningen ersätta naturgrus med marin sand och grus. En annan tillämpning inom miljöområdet är att använda marin sand och grus för att motverka den kusterosion som sker längs några kustavsnitt i södra Sverige.

Mot den här bakgrunden har SGU i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram ett kunskapsunderlag för att säkerställa att eventuella uttag av marin sand och grus i Sverige är långsiktigt hållbara. Underlaget ska också kunna utgöra en del i planeringen av den lokala och regionala materialförsörjningen

De mest aktuella områdena för användning av marin sand och grus är Stockholm-Mälardalen, sydvästra Skåne och Göteborgs- Västra Götalandsregionen. Dessa kustnära regioner har en stor förbrukning av naturgrus, men samtidigt små och viktiga tillgångar av naturgrus på land, med en fortsatt expansiv utveckling av byggsektorn. För dessa regioner kan marin sand och grus utgöra ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart alternativ till naturgrus på land.

De fyra områden som har identifierats för ett eventuellt marint sand- och grusuttag är delar av Sandflyttan, Sandhammar bank och Klippbanken i södra Östersjön, där de två första är områden som sedan tidigare är aktuella för ändamålet, samt delar av Svalans/Falkens grund i Bottenviken.

Graden av miljöeffekt vid marin sandtäktsverksamhet beror på lokala fysiska och biologiska förhållanden, och är inte väl känd i svenskt vatten. Om sådan verksamhet inleds i Sverige föreslås därför att uttag påbörjas i mindre skala.

– Men det återstår fortfarande många steg innan utvinning av havssand kan bli aktuell. För varje projekt måste detaljerade biologiska, geologiska och arkeologiska undersökningar alltid genomföras på plats först, i tillägg till att all utvinning måste miljöprövas noga, säger Johan Nyberg.

I redogörelsen ges exempel på geologiskt och miljömässigt möjliga områden och hur uttag kan ske för minsta möjliga negativa miljöpåverkan.

Läs underlaget här

För mer information, kontakta

Johan Nyberg, maringeolog på SGU, telefon; 018-179194,epost: johan.nyberg@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Fyra områden på svensk havsbotten har identifierats som möjliga för uttag av marin sand och grus för tre svenska regioner. Det framgår av ett underlag som SGU har tagit fram i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten för att hitta tänkbart ersättningsmaterial till naturgrus och på så sätt skydda viktiga grundvattenförekomster.

Läs vidare »
Ws85vhdjjr4ohxy4a67c

​Engagerade elever i SGUs skoltävling

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2016 07:09 CET

SGU har fått in 75 bidrag från sju skolor, där eleverna undersökt, resonerat och argumenterat för nya anläggningar i sina hemkommuner: badhus, glasskafé, skidanläggning, ny skola, park, turistanläggning m.m. I uppgiften har det ingått att ta hänsyn till de geologiska förutsättningarna på platsen samt att få in ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i de lösningar man har föreslagit. B

Media no image

God potential för koldioxidlagring i Sverige

Pressmeddelanden   •   Dec 20, 2016 09:49 CET

Sydvästra Skåne och sydöstra Östersjön är de svenska områden som har bäst potential för koldioxidlagring. Det visar en ny sammanställning över svenska förutsättningar för koldioxidlagring som tagits fram av SGU.

Resultat från nordiska forskningssamarbetet NORDICCS visar att de nordiska länderna har en avsevärd potential för geo­logisk lagring av koldioxid. Tillsammans finns en teoretisk lagringskapacitet på mer än 86 miljarder ton (86 Gt).

– Det motsvarar Nordens utsläpp av koldioxid under 564 år, räknat på dagens utsläppstakt, berättar Gry Møl Mortensen, statsgeolog på SGU.

De svenska områden som har bäst förutsättningar för koldioxidlagring är Sydvästra Skåne samt Sydöstra Östersjön. Enbart den svenska lagringskapaciteten är beräknad till 3,4 miljarder ton (Gt), vilket kan jämföras med Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser på knappt 53 miljoner ton under 2015.

– Men för att koldioxidlagring i Sverige ska bli verklighet kommer det att behövas mer data och forskning på de geologiska underlag som finns, säger Gry Møl Mortensen.

Analyserna visar, inte överraskande, att lagringsplatserna med bäst potential finns i Norge. Där har det sedan länge pågått en omfattande prospektering efter olja och gas, vilket har medfört att det där finns mer omfattande geologiska underlag än på andra håll, något som har stor betydelse i bedömning av lagringspotentialen.

För att geologisk lagring av koldioxid ska bli aktuell i Sverige krävs också andra bedömningar än de rent geologiska. Sveriges koldioxidutsläpp kommer till stora delar från olika källor inom industrin, och det kommer att behövas stora investeringar för att infånga och transportera koldioxiden, och för att bygga en lämplig infrastruktur.

Fakta om koldioxidlagring

För att en reservoar (salin akvifer) ska kunna utgöra ett koldioxidlager måste flera kriterier vara uppfyllda: Sandavsnittens totala mäktighet måste vara minst 15 meter och ligga på minst 800 meters djup, detta för att säkerställa att trycket är så stort att koldioxiden är flytande. Berggrunden måste också vara tillräckligt porös (mikroporer) och det ska finnas kontakt mellan porerna så att koldioxiden kan fylla upp utrymmet. Det måste även finnas en tät bergart ovanför akviferen som kan fungera som ett "tak” så att koldioxiden stannar kvar i reservoaren.

Läs rapporten här

Läs mer om koldioxidlagring på SGUs webb

Läs mer om NORDICCS

För mer information, kontakta

Gry Møl Mortensen, statsgeolog SGU, telefon 046-311773, epost gry.mol.mortensen@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sydvästra Skåne och sydöstra Östersjön är de svenska områden som har bäst potential för koldioxidlagring. Det visar en ny sammanställning över svenska förutsättningar för koldioxidlagring som tagits fram inom det nordiska forskningssamarbetet NORDICCS.

Läs vidare »
Fp0f06bjgm7boz2jj6lx

​Öga för geologi – ny vandringsutställning om metall och mineral i vår vardag

Pressmeddelanden   •   Dec 13, 2016 07:05 CET

Fredagen den 16 december invigs Öga för geologi på Teknikens Hus i Luleå. Det är en helt ny vandringsutställning om metaller och mineral och varför de är så viktiga – i vår egen vardag, i Sverige och i världen. Det är Sveriges geologiska undersökning, SGU, och Teknikens Hus som har tagit fram utställningen.

Media no image

Ny rapport om energimetallerna uran och torium

Pressmeddelanden   •   Nov 16, 2016 10:17 CET

I Sveriges berggrund finns några av världens största tillgångar på energimetaller, främst uran men även en del torium. Men låga koncentrationer i de svenska fynden och svaga råvarupriser bidrar till att förutsättningar för utvinning av svenskt uran eller torium i dagsläget saknas. Detta är några uppgifter som framkommer i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden – tema energimetaller”.

Det svenska uranet finns i huvudsak i svartskiffrar, en sedimentär bergart rik på organiskt material. Det uppskattas att det kan finnas uppemot 2,5 miljoner ton uran i Sverige, vilket gör förekomsterna till några av världens största.

– Men majoriteten av tillgångarna är i form av mycket låghaltiga, men väldigt stora, mineraliseringar som inte är ekonomiskt lönsamma att utvinna med dagens uranpriser, säger Anders Hallberg, statsgeolog på SGU.

Omkring 20 000 ton av detta uran finns i fyndigheter som räknas till konventionella tillgångar, det vill säga potentiellt brytvärda.

Tidigare har 215 ton uran brutits i svartskiffrar vid Ranstad vid Billingen i Västergötland från år 1965 till 1969, då verksamheten stängdes på grund av dålig lönsamhet. Förutom i Ranstad finns betydande förekomster i Häggån och Myrviken (Viken), båda i Jämtlands län.

Uranpriset styrs till stor del av den globala kärnkraftskonjunkturen. Nya projekterade kärnkraftverk i främst Indien och Kina ledde till prishöjningar under mitten av 2000-talet fram till katastrofen i Fukushima 2011, då en tillbakagång för världens kärnkraft ledde till kraftiga prisfall på uran. Sedan dess har uranpriset hållit sig på låga nivåer. Prognoser visar på att nya urangruvor måste tas i bruk för att möta världens efterfrågan på kärnbränsle de närmaste åren.

Det uran som används i de svenska kärnreaktorerna, 1500-2000 ton per år, hämtas från Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan, för att sedan anrikas i Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Det färdiga kärnbränslet köps från tillverkare i Spanien och Sverige.

De största uranproducerande länderna är Kazakstan, Kanada och Australien som tillsammans står för två tredjedelar av världens produktion av uran.

Torium istället för uran

Att använda torium istället för uran i vad som kallas fjärde generationens kärnreaktorer (framtidens kärngeneratorer) skulle kunna medföra positiva miljöeffekter och minska risken för spridning av kärnvapen. Men för att nå dit krävs fortfarande mycket forskning.

Torium utvinns huvudsakligen som en biprodukt vid utvinning av sällsynta jordartsmetaller ur mineralet monazit, det mesta från tungsandsavlagringar i Indien (2013 producerades totalt 6990 ton monazit-koncentrat i världen).

Uppskattningsvis finns 50 000 ton torium i svensk berggrund. Men användningsområdena för torium är ännu få, och efterfrågan är låg, vilket gör att intresse för svensk brytning av torium ännu saknas. 

Ladda hem rapporten här

Läs mer om Sveriges berggrund på www.sgu.se

Kontaktpersoner

Erika Ingvald, enhetschef på SGU, 018-17 93 50, erika.ingvald@sgu.se

Anders Hallberg, statsgeolog på SGU, 018-17 93 41, anders.hallberg@sgu.se

Lars Norlin, utredare på SGU, 018-17 91 39, lars.norlin@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sveriges berggrund innehåller några av världens största tillgångar på energimetaller, främst uran men även en del torium. Men låga koncentrationer i de svenska fynden och svaga råvarupriser bidrar till att förutsättningar för utvinning av svenskt uran eller torium i dagsläget saknas. Detta är några uppgifter som framkommer i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden – tema energimetaller”.

Läs vidare »
Icc4fvubmt1m8kjvzzfh

SGUs geologimod för Minecraft – unik satsning

Pressmeddelanden   •   Nov 02, 2016 06:44 CET

Nu släpper Sveriges geologiska undersökning en ny stor uppdatering av sin mod för Minecraft: BetterGeo 2.0. Modden för in mer verklighetsbaserad geologi i spelet. Tidigare har sten gjorts om till bergarter och mineral och nu är det jordarternas tur. En annan nyhet är möjlighet till återvinning av metall. SGU är en av få (enda?) myndigheter i världen som har arbetat med en mod för Minecraft.

Media no image

Ökad övervakning av Sveriges grundvatten

Pressmeddelanden   •   Okt 26, 2016 14:26 CEST

Sveriges grundvatten ska bli bättre övervakat och samtidigt måste kunskapen om olika miljögifter i vattnet öka. Mot den bakgrunden genomför SGU i år ett stort extra antal analyser av grundvattnet runt om i Sverige.

Organiska miljögifter som PFAS, läkemedelsrester och bekämpningsmedel i dricksvattnet har på senare tid uppmärksammats som ett allvarligt hot mot vår hälsa. Det är bakgrunden till att SGU i november ska påbörja en screening av grundvattnet i sex olika städer som alla använder grundvatten för dricksvattenförsörjningen.

– Vi börjar i år med att analysera grundvattnet i Kristianstad och Gävle i höst och kommer att gå vidare med fyra andra städer nästa år, säger Johan Carlström, statsgeolog på SGU.

Analyserna görs i en så kallad screening med avseende på perfluorerade ämnen (PFAS), bekämpningsmedel, läkemedelsrester och andra organiska miljögifter. Analysmetoderna är avancerade och kostsamma. Förhoppningen är därför att några länsstyrelser vill vara med i projektet och bidra med ytterligare provtagningar och analyser under 2017.

SGU genomför också en utökad övervakning av grundvattnet under 2016. Syftet är att utöka bevakningen av vattenkvaliteten i Sveriges grundvattenförekomster. Arbetet genomförs genom att först identifiera möjliga provtagningsplatser vid källor, brunnar och grundvattenrör för att sedan inventera platserna i fält. Vattenprover tas sedan från de provtagningsplatser som bedöms som lämpliga.

– I första hand väljer vi ut förekomster där det av olika skäl finns risk att grundvattnet inte uppnår god kvalitet. Vi räknar med att kunna analysera vatten från uppemot femtio förekomster i år, berättar Nils Ohlanders, statsgeolog på SGU.

SGU har under lång tid uppmärksammat att övervakningen av grundvattnet är otillräcklig och behöver stärkas, något som även EU-kommissionen konstaterat i sin granskning av ramdirektivet för vatten. Som ett resultat av detta har Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket finansierat årets screening och den utökade miljöövervakningen genom extra anslag på sammanlagt 4,1 miljoner kronor.

Läs mer här (länk till SGUs webbplats)

Kontaktpersoner

Johan Carlström, statsgeolog, tel: 018-17 91 06, e-post: johan.carlstrom@sgu.se

Nils Ohlanders, statsgeolog, tel: 018-17 90 54, e-post: nils.ohlanders@sgu.se

Jennie Abelsson, enhetschef Grundvattenövervakning, tel: 018-17 90 45, jennie.abelsson@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sveriges grundvatten ska bli bättre övervakat och samtidigt måste kunskapen om olika miljögifter i vattnet öka. Mot den bakgrunden genomför SGU i år ett stort extra antal analyser av grundvattnet runt om i Sverige.

Läs vidare »
Media no image

Ny kartläggning av erosionen längs Skånes stränder

Pressmeddelanden   •   Okt 18, 2016 10:25 CEST

Tolv procent av Skånes stränder hotas av erosion, varav sju procent är utsatta för stark erosion och fem procent för långsam erosion. Detta och mycket annat framgår av SGUs projekt Skånestrand, vars resultat presenteras som nya digitala kartvisare och en slutrapport; Skånes känsliga stränder – erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering.

SGU har nu färdigställt arbetet med att kartlägga stranderosionen längs Skånes kust.Resultatet, som visas i form av digitala kartvisare på SGUs webbplats och en slutrapport, är en beskrivning av processerna och förutsättningarna för erosion både på land och havsbotten. I kartvisaren finns också en prognos för hur erosionsförhållandena kan antas bli vid en framtida höjd havsnivå.

Baserat på den geologiska kartläggningen har SGU utvecklat en metodik för att bedöma erosionsförutsättningar och erosionskänslighet längs Skånes kust. Av kartvisaren framgår vilka kuststräckor som är utsatta för erosion. Där framgår också vilka sträckor som inte är känsliga för stranderosion, vilket är viktigt att veta vid kustzonsplanering.

– Metodiken kan användas för de flesta kusttyper i Sverige, och SGU planerar att fortsätta med liknande undersökningar i andra områden där stranderosion är eller kan förväntas bli ett problem, bland annat i Halland och i delar av Blekinge, säger Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog på SGU.

Rapporten är den sista av två rapporter från SGUs kartläggningsprojekt ”Skånestrand”. Den är i första hand tänkt för kustkommuner och Länsstyrelsen i Skåne, men kan även användas av andra aktörer i samhällsplaneringen, inte minst i miljö- och klimatanpassningsarbetet.

Om kartvisaren

Kartvisaren, som är SGUs webbaserade kartverktyg för geologisk data, innehåller mängder av information om geologiska förhållanden längs Skånes stränder, både på land och på havsbotten. Kartvisaren är mycket innehållsrik och ju mer man zoomar in desto mer kan man se. Där finns till exempel en möjlighet att se historiska strandlinjer och därmed se var det försvunnit land under årens lopp. Det finns dessutom detaljerad information om och bilder på havsbottnen. 

Ur rapporten:

  • SGU har delat in Skånes strandtyper i tolv klasser efter geologi och erosionsförhållanden.
  • Stranderosion sker huvudsakligen vid högvatten i kombination med starka vågor, oftast i samband med stormar under höst och vinter
  • Den vanligaste strandtypen i Skåne är sand- och grusstränder, där det sker växelvis erosion och ackumulation, men som är i balans sett i ett längre tidsperspektiv. 31 procent av Skånes kuststräcka utgörs av denna strandtyp (175 km).
  • Sju procent av Skånes kust är utsatt för stark erosion (39 km).
  • Vid klintkuster, som till exempel runt Ven (”backafallen”) sker långsam erosion. Fem procent av Skånekusten är utsatt för långsam erosion (28 km).

I ett internationellt perspektiv är problemen med stranderosion i Skåne små, med undantag av stranden vid Löderup som har eroderats sedan mitten av 1800-talet. Sandhammaren präglas för närvarande av pålagring av sand, men perioder av stark erosion har tidigare förekommit.

Läs rapporten här

Se indelningen av Skånes strandtyper i SGUs kartvisare

Kontaktperson

Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog, tel: 046-31 17 82, e-post: karstin.malmberg-persson@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Tolv procent av Skånes stränder hotas av erosion, varav sju procent är utsatta för stark erosion och fem procent för långsam erosion. Detta och mycket annat framgår av SGUs projekt Skånestrand, vars resultat presenteras som nya digitala kartvisare och en slutrapport; "Skånes känsliga stränder – erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering."

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulf.boivie@sgu.se
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • kaarina.ringstad@sgu.se
  • 018-179238
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida