Media no image

Geologisk tävling för högstadiet och gymnasiet

Pressmeddelanden   •   Aug 17, 2016 11:00 CEST

Sveriges geologiska undersökning, SGU, lanserar en skoltävling där elever ska planera för en ny anläggning i sin kommun med hänsyn till lokala förutsättningar som geologi och markförhållanden, intressekonflikter samt miljö- och hållbarhetsaspekter.

Tävlingen bygger på övningar som finns på skolwebben Geologisk. Tävlingsbidragen, som kan gälla exempelvis skidanläggningar, badhus, eller nöjesanläggningar, ska bestå av fyra delar som innehåller:

  • Vision – varför just denna anläggning
  • Analys – hur ser de geologiska förutsättningarna ut
  • Hållbarhet – tankar kring hållbarheten för anläggningen
  • Övertyga– varför ska kommunen satsa på förslaget

Med tävlingen kan pedagoger arbeta mot målen i geografi, biologi, kemi och naturkunskap.

Tävlingen är öppen för bidrag fram till den första december. Priser delas ut till första-, andra och tredjepristagare för både årskurs 7-9 och gymnasiet.

Läs mer om tävlingen på www.sgu.se/geologisk

För mer information

Nelly Aroka, statsgeolog SGU, nelly.aroka@sgu.se, 018-17 90 28

Pontus Westrin, projektassistent SGU, pontus.westrin@sgu.se, 018-17 90 72

Johannes Innala, extern projektledare KKM, johannes.innala@kkm.se, 070-492 01 96

Om SGU och Geologisk

Geologisk är kostnadsfritt och består av tre teman med totalt tio övningar som övar förmågorna i svenska, samhällskunskap, biologi, kemi, teknik, geografi och naturkunskap. Varje övning innehåller filmer och länkar med koppling till framtidens arbete och studier. Pedagoger kan enkelt integrera dessa frågor i sin undervisning och även arbeta tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare . Geologisk är en del i SGUs satsning på att öka kunskapen om geologins betydelse för samhället. Läs mer på www.sgu.se/geologisk

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, lanserar en skoltävling där elever ska planera för en ny anläggning i sin kommun med hänsyn till lokala förutsättningar som geologi och markförhållanden, intressekonflikter samt miljö- och hållbarhetsaspekter.

Läs vidare »
Media no image

Fortsatt höga halter av miljögifter i havsbottens sediment

Pressmeddelanden   •   Jul 07, 2016 10:00 CEST

Havsbottnarna utanför Sveriges kust bär på fortsatt höga halter av bekämpningsmedel som DDT och andra miljögifter i bottensedimenten – trots att många av gifterna förbjöds för mer än 40 år sedan. Det framgår av en ny SGU-rapport om Östersjöns och Västerhavets tillstånd.

Resultaten av de senaste mätningarna från bottensedimenten i utsjön längs Sveriges kust, gjorda på uppdrag av Naturvårdsverket, är nu klara. Analyserna visar tydligt att halterna av miljögifter i bottensedimenten generellt sett inte har minskat det senaste årtiondet, trots att användningen av de flesta av de påträffade gifterna förbjöds i mitten på 1970-talet.

Miljögifterna har påträffats på relativt stort djup i en lugn geologisk miljö, vilket leder till misstankar om att det finns en aktiv källa till de förbjudna ämnena.

– Men svensk havsbotten är ännu ett vitt område på Sverigekartan, man har bara undersökt en liten del av havsbottnarna på svenskt vatten. Det behövs mer forskning för att identifiera och oskadliggöra källorna till föroreningarna, säger Anna Apler, maringeolog på SGU.

Såväl tungmetaller som organiska miljögifter har i höga halter en negativ effekt på levande organismer. För att nå miljömålen för Östersjön är det därför viktigt att källorna till dessa föroreningar snarast lokaliseras och om möjligt tas om hand om.

Sammanfattning av resultat:

  • Ingen generell minskning av gamla miljögifter i ytsedimenten i utsjön det senaste årtiondet trots att de flesta förbjöds redan på 1970-talet. Mönstren ser olika ut beroende på ämne och geografisk plats i havet.
  • För ett fåtal ämnen ökar halterna, till exempel hexaklorbensen, vilket kan tyda på pågående utsläpp.
  • På ett flertal ställen i Östersjön är halterna av det mycket giftiga ämnet TBT, en beståndsdel i gamla båtbottenfärger, så höga att det har en negativ påverkan på bottenlevande djur och organismer.
  • Halterna av förbjudna bekämpningsmedel som DDT och klordan är fortfarande höga i ytsedimenten längs Sveriges kust
  • Generellt är halterna av miljögifter i bottensedimenten lägre i Västerhavet än Östersjön, vilket till stor del beror på bättre utbyte av vattenmassorna. Halterna är också något lägre i Bottenviken och Bottenhavet än i centrala och södra Östersjön.

Provtagningarna har gjorts vid 16 utsjöstationer längs Sveriges kust med avseende på metaller, organiska ämnen och näringsämnen. Förutom kemiska analysdata har även information om geologin, undervattensfotografier och hydrografiska data samlats in. Miljöövervakningen ingår i det nationella svenska övervaknings- och trendprogrammet för föroreningar i sediment (SSTMP). Syftet med projektet är att undersöka belastningen och långtidstrender av miljögifter i utsjösediment inom svenskt territorialvatten och ekonomisk zon. Programmet omfattar provtagning och analys av ytsediment med ett tidsintervall av fem till sex år.

Länk till rapporten

För mer information, kontakta

Anna Apler, maringeolog på SGU, telefon 018-17 91 92, anna.apler@sgu.se

Sarah Josefsson, miljökemist på SGU, telefon 018-17 90 14, sarah.josefsson@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Havsbottnarna utanför Sveriges kust bär på fortsatt höga halter av bekämpningsmedel som DDT och andra miljögifter i bottensedimenten – trots att många av gifterna förbjöds för mer än 40 år sedan. Det framgår av en ny SGU-rapport om Östersjöns och Västerhavets tillstånd.

Läs vidare »
Media no image

SGU i Almedalen 2016

Pressmeddelanden   •   Jun 29, 2016 15:38 CEST

SGU medverkar i Almedalen för att sprida kunskap om geologi så att marken, vattnet och våra naturresurser används på ett hållbart sätt. SGUs evenemang hålls på undersökningsfartyget Ocean Surveyor i Visby hamn. 

Plats: Måndag: Kajplats 1. Tisdag - onsdag: Kajplats 10

Måndag 4/7

kl 9-10, Frukostseminarium*: ”Nya gifter" – ett hot mot vattenförsörjningen. Vad innebär de ”nya gifterna”, som PFAS, för vår framtida vattenförsörjning, och hur ökar vi kunskapen om vilka metoder vi kan använda för att åtgärda problemet? Enklare frukost serveras från 8.30.

kl 11.00, Seminarium: Bostadsbrist och klimatförändring – tål marken att byggas på överallt? Arrangeras av Statens geotekniska institut (SGI) tillsammans med SGU.

Tisdag 5/7

kl. 9-10, Frukostseminarium*:Gamification – hur rolig får samhällsinformation vara?Myndigheterna sitter på massor av spännande data som skulle göra stor nytta i samhället. Men av olika skäl hittar informationen inte ut. Är gamificiation ett effektivt sätt – eller är det ”för roligt”? Enklare frukost serveras från 8.30.

kl. 14-15, Seminarium: Havsplanering utifrån omvända kartan. Att hållbar utveckling av stad och glesbygd planeras utifrån detaljerade kunskapsunderlag kan tyckas självklart. Men i våra hav saknas ofta såväl strategier som tillräcklig kunskap för att främja både livskraftiga ekosystem och blå tillväxt.I det pågående arbetet med havsplaneringen så vänder vi på kartan och tittar närmare vad som finns under den glittrande ytan. Kan havsbotten visa hur vi ska planera på djupet?

kl 15-16, Seminarium: Skydda havet utifrån vad jorden visar. Kan grundläggande kunskap om havsbottens geologi, djup och landskapsformer hjälpa oss hitta rätt trots vår magra kunskapsläget om marina ekosystem? Frågorna är många och tiden är kort! Seminariet arrangeras av HaV i samverkan med SGU.

kl 16-17, Mingel & mötesplats: Havsplanering. SGU och HaV bjuder in till en mötesplats för alla som jobbar med havsplanering, maritim strategi och Östersjön.

Onsdag 6/7

kl. 9-10, Frukostseminarium: Framtidens vattenförsörjning. Förutsättningarna för vår vattenförsörjning förändras i snabb takt, ofta till följd av klimatförändringen. Skillnaden märks redan nu i sjunkande grundvattennivåer i Sydöstra Sverige/Öland/Gotland, där man nu noga måste se över vattenförsörjningen, med grundvattnet som en allt viktigare resurs. Enklare frukost serveras från 8.30.

Måndag - onsdag: Visning av fartyget Ocean Surveyor kl 10


Läs mer här (länk till SGUs webbplats)

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Jord, berg och vatten är viktiga för hur vi mår och hur vårt samhälle fungerar. Mot den bakgrunden deltar SGU i Almedalen 2016 för att uppmärksamma geologins betydelse hos de som planerar vårt framtida samhälle.

Läs vidare »
Media no image

Extrema grundvattennivåer förväntas bli ännu lägre

Pressmeddelanden   •   Jun 22, 2016 11:23 CEST

I de större grundvattenmagasinen på Öland, Gotland och Götalands östkust, som är avgörande för den kommunala vattenförsörjningen, är grundvattennivåerna fortsatt extremt låga och förväntas sjunka ytterligare. I stora delar av centrala Götaland riskerar många med egen brunn att få vattenbrist framöver.

– I normala fall kommer grundvattennivåerna att fortsätta att sjunka ända fram till i höst. Underskottet av grundvatten i de större grundvattenmagasinen på Öland och Gotland är stort och det troliga är att grundvattennivåerna kommer att återhämta sig först på hösten, säger Bo Thunholm, grundvattengeolog på SGU.

De låga nivåerna på Öland och Gotland kan även fortsättningsvis påverka både den kommunala vattenförsörjningen och de som har egen brunn. Under sommaren brukar nivåerna normalt sjunka beroende på att det mesta av nederbörden tas upp av växterna eller avdunstar. Problemen är i första hand sinande brunnar, men även ökad risk för salthalt kan förekomma.

I stora delar av centrala Götaland är grundvattennivåerna under de normala i de små grundvattenmagasinen. Detta har främst betydelse för den enskilda vattenförsörjningen och kan exempelvis orsaka problem med tillgången för de som har grunda grävda brunnar.

I mätningar och prognoser över grundvattennivåer skiljer man mellan mindre, ytliga, grundvattenmagasin och större grundvattenmagasin, som oftast återfinns på större djup. De mindre magasinen, som i regel försörjer enskilda brunnar med vatten, reagerar snabbare på variationer i nederbörden. För de större grundvattenmagasinen, som oftast utnyttjas för den kommunala vattenförsörjningen, krävs det däremot långsiktiga förändringar och variationer i nederbörden för att påverka grundvattennivån.

Läs mer om SGUs mätning av grundvattennivåer i juni


För mer information, kontakta

Bo Thunholm, grundvattengeolog på SGU, telefon 018-17 92 12, bo.thunholm@sgu.se

Fredrik Theolin, grundvattengeolog på SGU, telefon 018-17 94 63, fredrik.theolin@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

I de större grundvattenmagasinen på Öland, Gotland och Götalands östkust, som är avgörande för den kommunala vattenförsörjningen, är grundvattennivåerna fortsatt extremt låga och förväntas sjunka ytterligare. I stora delar av centrala Götaland riskerar många med egen brunn att få vattenbrist framöver.

Läs vidare »
Media no image

Svensk malmproduktion minskade under 2015

Pressmeddelanden   •   Jun 09, 2016 10:00 CEST

Malmproduktionen i Sverige minskade med elva procent under 2015 jämfört med året innan, men är i ett historiskt perspektiv fortsatt hög. Ändå ökade utvinningen av flera metaller, mycket tack vare ett nytt anrikningsverk i Garpenberg. Det visar SGUs genomgång av gruv- och mineralindustrin i Sverige under 2015.

Trots minskningen är 2015 års malmproduktion på 72,7 miljoner ton den tredje högsta någonsin. 2015 kännetecknades av prisfall på de flesta metaller, där järnmalmen tog mest stryk med en nedgång på 47 procent (cirka 40 % på pellets). Av övriga metaller var det enbart priset på bly som i stort sett var oförändrat.

Prisnedgången påverkade produktionen i Sverige. Järnmalmsproduktionen minskade med tolv procent, från 28,2 miljoner ton 2014 till 24,8 miljoner ton 2015, detsamma gäller produktionen av koppar och guld, som också minskade. Däremot ökade produktionen av bly och zink något, medan produktionen av silver ökade rejält med tjugofem procent: från 383 ton för 2014 till 480 ton för 2015. Ökningen beror till stor del på gruvan i Garpenberg har tagit ett nytt anrikningsverk i bruk. Garpenbergsgruvan är för övrigt Sveriges äldsta gruva och industri som varit i drift sedan åtminstone 1200-talet.

Prospekteringsinsatserna ökade med 14 procent, från 2014 års bottennotering på 547 miljoner kronor till 621 miljoner kronor för 2015.

Statistiken från 2015 års svenska malm- och metallproduktion är hämtad från SGUs årliga publikation Bergverksstatistik, som beräknas komma ut i augusti 2016.

Läs mer fakta om svensk mineral- och gruvindustri i foldern ”Fakta om mineral & metaller”

För mer info, kontakta

Lars Norlin, utredare mineralinformation och gruvnäring, tel 018-17 93 55, lars.norlin@sgu.se

Erika Ingvald, enhetschef mineralinformation och gruvnäring, tel 018-17 93 50, erika.ingvald@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Malmproduktionen i Sverige minskade med elva procent under 2015 jämfört med året innan, men är i ett historiskt perspektiv fortsatt hög. Ändå ökade utvinningen av flera metaller, mycket tack vare ett nytt anrikningsverk i Garpenberg. Det visar SGUs genomgång av gruv- och mineralindustrin i Sverige under 2015.

Läs vidare »
Media no image

Kraftigt minskad energitorvproduktion under 2015

Pressmeddelanden   •   Jun 07, 2016 15:07 CEST

I en ny SGU-rapport framgår att produktionen av svensk energitorv halverades under 2015 och att arealen av landets energitorvtäkter minskade något. Parallellt har SGU tagit fram en ny rapport som belyser betydelsefulla underlag att ta fram vid ansökan och prövning av torvtäkter.

Produktionen av energitorv halverades under 2015 jämfört med föregående år, från 2,20 
till 1,10 miljoner kubikmeter, och har inte varit så låg sedan 1998. Även det totala energiinnehållet minskade från 2,2 till 1,2 miljoner terawattimmar. Antalet torvmarker med produktion av energitorv har minskat från 86 till 84, vilket motsvarar en minskning av den koncessionsbelagda arealen för energitorv med cirka två procent.

Uppgifterna från 2015 ingår i den statistik som SGU sedan 1980 sammanställer över produktionen av energitorv.

SGU har även tagit fram en ny rapport till stöd för verksamhetsutövare, konsulter och myndigheter för att uppskatta naturtillståndet hos torvmarker inför ansökningar om torvtäkt.

– Nytt för den här rapporten är att den till skillnad från tidigare är relevant för alla typer av torvtäkter, inte bara energitorvtäkter, säger Kristian Schoning, statsgeolog på SGU.

Den nya rapporten behandlar även bedömning av hydrologisk påverkan och effekter av dikning – en fråga som blivit allt viktigare eftersom etablering av nya torvtäkter i första hand ska ske på torvmarker som har en väsentligt påverkad hydrologi.

Läs rapporten om Svensk energitorvproduktion

Läs rapport om stöd vid prövning och ansökan om torvtäkt

För mer information, kontakta

Kristian Schoning, statsgeolog på SGU, på telefon; 018-17 92 21, e-post; kristian.schoning@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

I en ny SGU-rapport framgår att produktionen av svensk energitorv halverades under 2015 och att arealen av landets energitorvtäkter minskade något. Parallellt har SGU tagit fram en ny rapport som belyser betydelsefulla underlag att ta fram vid ansökan och prövning av torvtäkter.

Läs vidare »
Media no image

Flygmätningar ska hitta grundvatten på Öland

Pressmeddelanden   •   Maj 27, 2016 10:27 CEST

Mot bakgrund av vattenbristen i sydöstra Sverige ska SGU leta efter nya grundvattentillgångar på Öland med hjälp av flyggeofysik. Mätningen genomförs gemensamt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som också finansierar delar av arbetet. Undersökningarna beräknas komma igång i höst.

Grundvattennivåerna i sydöstra Sverige är rekordlåga, inte minst på Öland, där man exempelvis i Mörbylånga kommun har fraktat stora vattenmängder med tankbil över Ölandsbron för att lösa vattenförsörjningen.

– Förhoppningsvis kan de nya flygmätningarna hjälpa oss att hitta nya grundvattenförekomster som minskar problemen med vattenförsörjningen i framtiden, säger Mattias Gustafsson, statsgeolog på SGU.

Flygmätningarna blir möjliga genom en samverkan mellan SGU ochMyndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), där MSB skjuter till cirka 3,5 miljoner kronor till projektet. Samtidigt bidrar SGU med egen arbetsinsats och omprioritering av resurser för att planera och projektera undersökningarna och få fram resultat så snabbt som möjligt.

Metoden som ska användas, TEM, är ett helikopterburet geofysiskt system som mäter de olika jordlagrens och bergarternas utsträckning och deras egenskaper till ett djup av cirka 200 meter. Genom att analysera markens reaktion på elektromagnetiska vågor kan man med hjälp av tillgänglig geologisk information skapa en tredimensionell modell av jord, berg och grundvatten och på så sätt identifiera potentiella grundvattenförekomster.

Förutsättningarna för att få fram bra resultat av TEM-mätningarna på Öland bedöms som mycket goda. Undersökningarna har redan ett starkt stöd av såväl de berörda kommunerna som Länsstyrelsen i Kalmar län. Dessutom har geologin på Öland likheter med de geologiska förhållandena på Gotland, där liknande flygmätningar genomfördes med framgång under 2013-2015.

Efter genomförda mätningar kommer en tolkning av datan ske, och preliminära resultat bör vara tillgänglig under första halvåret 2017.

För mer info, kontakta

Mattias Gustafsson, statsgeolog på SGU, tel 046-31 17 91, mattias.gustafsson@sgu.se

Göran Risberg, Avdelningschef på SGU, tel 018-17 91 35, goran.risberg@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Mot bakgrund av vattenbristen i sydöstra Sverige ska SGU leta efter nya grundvattentillgångar på Öland med hjälp av flyggeofysik. Mätningen genomförs gemensamt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som också finansierar delar av arbetet. Undersökningarna beräknas komma igång i höst.

Läs vidare »
I8rzh88ffkk6zydfjt1z

​Miljöhänsyn även i Minecraft

Pressmeddelanden   •   Maj 02, 2016 10:00 CEST

Sveriges geologiska undersökning, SGU, släpper en ny version av sin mod till Minecraft, BetterGeo. BetterGeo syftar till att öka förståelsen och intresset för geologi och geologins betydelse för samhället. Uppdateringen introducerar fler miljökonsekvenser i spelet: rökgasrenare för att förhindra att skadlig aska sprids och återvinning av metaller och mineral från använda verktyg.

Zz5pveak9rm9bzrubasg

Geologisk – digital skolsatsning om geologi och samhälle

Pressmeddelanden   •   Mar 17, 2016 09:14 CET

Sveriges geologiska undersökning (SGU) lanserar en digital skolsatsning för årskurs 7-9 och gymnasiet om samspelet mellan geologi, naturresurser, hållbarhet och samhällsplanering. Syftet är att skapa en grundläggande förståelse för geologins betydelse och väcka elevernas intresse för att arbeta med frågor som rör olika aspekter av geologi, såsom naturresurser, infrastruktur, grundvatten och miljö.

Media no image

Saneringsarbeten i Åsbro sänker Tisaren med en halvmeter

Pressmeddelanden   •   Mar 10, 2016 15:27 CET

Vattennivån i Tisaren kommer att sänkas med ungefär en halvmeter för att underlätta saneringsarbeten av före detta impregneringsområden i Åsbro. Sänkningen har redan påbörjats och den lägre vattennivån kommer att gälla för åtminstone 2016.

Saneringen av Åsbro gamla impregnering påbörjas i maj, och sedan följer delar av Åsbro nya impregnering till hösten. I områdena finns höga halter av hälso- och miljöskadliga ämnen, kreosot och tungmetaller, som har använts vid impregnering av stolpvirke och annat på platsen sedan 1920-talet.

Vid saneringen schaktas den förorenade jorden bort för transport till deponi och ersätts av rena massor. Då områdena ligger så pass låglänt kommer sjön Tisaren att sänkas med ungefär en halvmeter för att minska risken för spridning av föroreningar samt för att göra arbetet säkrare och billigare.

– Det kommer i viss mån att påverka alla som bor och vistas runt sjön, men vi hoppas på förståelse då det är viktigt för vårt arbete, säger Helena Andersson, projektledare på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Sänkningen av sjön leder till att grundvattennivån i de områden som ska saneras sjunker så att schakten betydligt mindre våt, vilket gör hanteringen av massorna enklare att ta hand om. Risken för att föroreningar sprids under arbetets gång minskar också, och arbetet blir också säkrare och betydligt billigare.

Det är Skyllbergs bruk som har regleringsrättigheterna för Tisaren och som frivilligt har tillmötesgått projektets önskemål om sänkning. Trots sänkningen ligger den nya nivån fortfarande flera decimeter över den lägsta tillåtna gränsen.

– Men visst kommer det att märkas. Det kommer att vara ungefär som under torrperioden sensommaren 2013. Naturliga variationer i nederbörd och torka gör dock att nivån fortfarande kan fluktuera runt den tillfälliga lägre medelnivån. säger Johan Nordbäck, projektledare hos konsulten Structor.

Efterbehandlingen i Åsbro påbörjades 2014 då Östra upplagsområdet i Nya Åsbro sanerades. Under 2015 revs några byggnader, bland annat impregneringsverket med fortsatta undersökningar och förberedelser. Men nu är det alltså dags att sätta grävskopan i marken igen.

För närvarande finns 50 miljoner kronor i statlig finansiering för 2016, vilket räcker för att påbörja saneringen av den mest förorenade marken i området. För att säkerställa att all mark i området saneras krävs dock fortsatt finansiering också för 2017.

De före detta impregneringsområdena i Åsbro ligger högt upp på listan över de mest prioriterade förorenade områdena att åtgärda i Örebro län.Projektet drivs av Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Läs mer om efterbehandlingsarbetet i Åsbro

Kontakt:

Helena Andersson, projektledare för efterbehandlingsarbetet i Åsbro, telefon 018-17 90 60

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Vattennivån i Tisaren kommer att sänkas med ungefär en halvmeter för att underlätta saneringsarbeten av före detta impregneringsområden i Åsbro. Sänkningen har redan påbörjats och den lägre vattennivån kommer att gälla för åtminstone 2016.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • nnuledcuf.loboivzdapierq@sgu.sbvale
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • karlaruwinwka.corixgngttstkutvhmawrztpouad@sgu.sgzbcpge
  • 018-179238
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida