Media-no-image

Sverige framgångsrikt i internationellt program inom råmaterial

Pressmeddelanden   •   2014-12-22 09:36 CET

I dagarna beviljades finansieringen i utlysningen ”Sustainable Supply of Raw Materials in Europe” inom det internationella programmet ERA-MIN inom ERA-NET. Tre Sverigeledda projekt rankades bland de fyra bästa av de sju projekt som får finansiering.

Årets gemensamma ERA-MIN-utlysning omfattade totalt 7,7 miljoner euro. Totalt beviljas sju projekt finansiering och tre av de fyra topprankade projekten kommer att ledas från Sverige, delvis finansierade av VINNOVA och SGU, Sveriges geologiska undersökning.

– Vi ser det som väldigt positivt att vi kan vara med och bidra till en hållbar utveckling av värdekedjan inom Europas mineralnäring. Området har lyfts fram mycket inom EU de senaste åren och det är roligt att Sverige befäster sin position som en ledande gruvnation inom Europa, säger Susanne Gylesjö som koordinerar VINNOVAs insatser när det gäller svensk forskning och innovation inom gruv och mineral.

Det är Chalmers, Uppsala universitet och Swerea MEFOS som kommer att koordinera de tre svenskledda projekt som nu får finansiering under tre år.

– Det här är kvitto på hur starkt den svenska forskningen inom mineralnäringen står sig i Europa. Och det är väldigt roligt att flera lärosäten visar framfötterna, säger Katarina Nilsson, som är ansvarig för SGUs arbete med ERA-MIN.

De projekt som leds från Sverige är:

EXTRAVAN leds från Swerea MEFOS i Luleå och handlar om att utveckla spetsteknik för miljövänlig och ekonomiskt hållbar utvinning av vanadin från oanvända källor som stålslagg, vanadinslagg och vanadinrik järnmalm för att minimera Europas importberoende av vanadin. Vanadin används bland annat för starkt specialstål och legeringar viktiga inom flygindustrin och den europeiska industrin, som nyttjar ungefär 13 procent av världens produktion.

StartGeoDelineation leds från Uppsala universitet och handlar om att utveckla såväl metoder som teknik för prospektering och gruvplanering, med fokus på att bättre kunna avgränsa och karaktärisera mineraliseringar och förstå hur de bildats. Kartläggning med hjälp av geofysik, geokemi, geologi, strukturer och petrofysik, inte minst på djupet. Två platser i Sverige och Finland där prospektering och gruvbrytning pågår studeras. I projektet deltar även ett svenskt SMF, Nordic Iron Ore.

ENVIREE leds från Chalmers och fokuserar på att utveckla effektiva och miljövänliga metoder för utvinning av sällsynta jordartsmetaller ur sekundära källor som idag hanteras som avfall, som restprodukter från annan gruvdrift. Genom noggranna analyser och innovativa lakningsmetoder som följs upp av effektiva extraktionsmetoder, skall behoven av dessa metaller bättre kunna tillgodoses i Europa.

ERA-NET-initiativet är EU-kommissionens instrument för samverkan mellan forskningsfinansiärer i andra EU-länder. ERA-MIN är ett 4-årigt europeiskt ERA-NET för forskning och innovation inom området industriell hantering av mineraliska råvaror. Nätverket består av 19 partners från 15 länder inom Europa, däribland VINNOVA och SGU, samt partners från Argentina och Sydafrika.

Mineraliska råvaror är mycket viktiga för europeisk ekonomi, inte minst när det gäller utvecklandet av nya miljövänliga tekniker. Europeiska industrier använder stora mängder mineraliska råvaror varje dag. Trots detta utgör EUs produktion av dessa råvaror endast 3 % av den totala världsproduktionen. Det stora importberoendet gör Europas industri sårbar vilket även framhålls i EUs Råvaruinitiativ.

Detta gör att det finns behov av forskning och innovation i hela värdekedjan för mineraliska råvaror, samt en bättre koordination av denna forskning på europeisk nivå. Detta är också huvudmålet för ERA-MIN och det realiseras genom tre huvuduppgifter:

  • Kartlägga behov och förmåga hos europeisk industri, akademi och forskningsinstitut inom råvaruområdet och nätverka med det europeiska mineraliskt råvaruinriktade forskningssamhället
  • Kartlägga europeiska forskningsbehov i en agenda (”road map”) och föreslå prioriteringar
  • Gemensamma utlysningar med nationella medel

För mer information:

Katarina Persson Nilsson, SGU, tel. 018-17 91 47

Susanne Gylesjö, Vinnova, tel. 08-473 3187

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

​I dagarna beviljades finansieringen i utlysningen ”Sustainable Supply of Raw Materials in Europe” inom det internationella programmet ERA-MIN inom ERA-NET. Tre Sverigeledda projekt rankades bland de fyra bästa av de sju projekt som får finansiering. Årets gemensamma ERA-MIN-utlysning omfattade totalt 7,7 miljoner euro.

Läs vidare »
Media-no-image

Sveriges metaller – vad kan vi återvinna, vad måste vi utvinna?

Pressmeddelanden   •   2014-12-15 15:52 CET

Idag är återvinningen av traditionella material som järn, basmetaller och ädelmetaller i Sverige så hög att den bara kan öka marginellt. När det gäller sekundära källor krävs ökad kunskap och nya styrmedel för att öka återvinningen. Detta är angeläget eftersom det sparar både materiella resurser och energi när efterfrågan ökar. Det visar redovisningen av ett regeringsuppdrag som SGU tagit fram i samråd med Naturvårdsverket.

– Denna utredning visar att det krävs ytterligare kartläggning, kunskapsuppbyggnad, teknikutveckling och styrmedel för att kunna realisera potentialen hos sekundära källor, som gruvavfall, industrideponier, kommunala deponier och avfall inbyggt i byggnader och infrastruktur, säger Lena Söderberg, SGUs generaldirektör.

Vad gäller exempelvis gruvavfall är osäkerheten stor både när det kommer till att bedöma metallinnehåll och om det skulle vara ekonomiskt lönsamt att utvinna dessa metaller. För sällsynta jordartsmetaller och fosfor bedöms potentialen som relativt stor, men även här saknas tekniska lösningar för en konkurrenskraftig utvinning.

För industrideponier är det svårt att bedöma totala mängder och därmed också potentiellt ekonomiskt utbyte. Där finns stora mängder vanadin i exempelvis stålslagg, men detta bedöms inte som ekonomiskt lönsamt att återvinna i nuläget.


Teoretiskt sett finns en potential i också kommunala deponier och i urban mining (övergiven metall i byggnader och infrastruktur) men här är kunskapsläget ännu osäkrare. Mycket tyder på att potentialen hos dessa sekundära resurser inte kommer att realiseras av sig själv. Hindren är för stora. För att åstadkomma en sådan utveckling behövs styrmedel.

Fördjupad kunskap, utvecklade styrmedel

För att kunna genomföra ändamålsenliga förändringar krävs fördjupade kunskaper om miljöpåverkan av de olika försörjningsalternativen, om dokumenterad återvinningspotential i gruvavfall, industrideponier, kommunala deponier och genom urban mining. En naturlig fortsättning av den nu genomförda kartläggningen skulle vara att ur ett brett perspektiv undersöka dessa styrmedel. Detta för att identifiera vilka förändringar som skulle kunna bidra till en ökad resurseffektivitet inom såväl primär utvinning som återvinning, så att resurserna kommer att användas på ett hållbart sätt samtidigt som de negativa miljöeffekterna minimeras.

Vår välfärd är till stora delar byggd med hjälp av utvinning av naturresurser. Nu, när det sker en utveckling mot ökad välfärd för många, blir återvinning och resurseffektivitet viktigare än någonsin. Samtidigt kommer gruvor vara nödvändiga under lång tid för att bygga detta välstånd på vägen mot ett långsiktigt ekonomisk, socialt och ekologiskt hållbart samhälle.

Ökad kunskap är grunden för att förstå hur vi kan tillgodose våra behov, vad vi kan och måste bryta, vad vi kan återvinna. Utan en förståelse för hur våra naturtillgångar är fördelade kan vi inte fatta kloka beslut. I denna rapport redogör vi för dagens samlade kunskap om Sveriges mineral- och återvinningsbara metalltillgångar.

– Rapporten visar att det finns stora kunskapsluckor om hur vårt samhälles behov av mineral och metaller ser ut, hur de används, och hur de rör sig över gränserna. En ökad resurseffektivitet i utvinning och återvinning är en förutsättning för ett hållbart samhälle och kan gynna både miljö och ekonomi, säger Lena Callermo, avdelningschef, Naturvårdsverket.

Det kommer att ordnas ett seminarium i Stockholm om resultaten i rapporten. Närmare information om tid och plats anges senare på Naturvårdsverkets och SGUs webbplatser.

Läs rapporten Uppdrag att utföra en kartläggning och analys av utvinnings- och återvinningspotential för svenska metall- och mineraltillgångar här.

För mer information

Lars Norlin, SGU, tel. 018-17 93 55

Erik Westin, Naturvårdsverket, tel. 010-698 16 20

Kaj Lax, SGU, tel. 018-17 93 94

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Idag är återvinningen av traditionella material som järn, basmetaller och ädelmetaller i Sverige så hög att den bara kan öka marginellt. För sekundära källor krävs ökad kunskap och nya styrmedel för ökad återvinning. Det är angeläget för att spara materiella resurser och energi när efterfrågan ökar. Det visar redovisningen av ett regeringsuppdrag som SGU utfört i samråd med Naturvårdsverket.

Läs vidare »
Media-no-image

Miljarder till EUs största råvarusatsning ”RawMatTERS”

Pressmeddelanden   •   2014-12-10 15:29 CET

– Att vara en del av EUs stora råvarusatsning är både självklart och viktigt för oss som den myndighet i Sverige som svarar för geologiska frågor. Vi har varit med från början, i utvecklingen av EUs råvarustrategi och detta stärker också våra förutsättningar för att arbeta strategiskt med råvarufrågor framöver, säger SGUs generaldirektör Lena Söderberg.

Det industridrivna konsortiet Raw MatTERS består av 116 partners; global industri, världsledande forskningsinstitut, geologiska myndigheter och universitet från sammantaget 22 länder. Initiativet är en del av EUs arbete med att etablera Knowledge and Innovation Communities (KIC) inom strategiska områden för Europa. EIT har sedan tre år tillbaka etablerat KICar inom områdena klimatförändring, förnybar energi och informations och kommunikationsteknologi (IKT). Nu har EIT alltså utsett Raw MatTERS för att driva en KIC för hela råvarukedjan.

– Detta är en unik möjlighet för den europeiska råmaterialsektorn – en möjlighet som partnerskapet inom konsortiet är väl medvetna om. Jag är övertygad om att alla partners kommer att bidra till att sätta fart på innovation och excellens över hela Europa, säger professor Jens Gutzmer vid Helmholtz-Zentrum som är koordinator för RawMaTERS.

Konsortiet har en bred täckning över hela värdekedjan och betraktas som det starkaste partnerskap som någonsin etablerats inom råmaterialsektorn. Partnerskapet kommer att stärka innovationsförmågan inom sektorn, med nya hållbara lösningar, produkter och tjänster. RawMatTERS kommer också arbeta för att göra sektorn mer attraktiv för unga personer genom att utveckla Master- och doktorandprogram i nära samarbete mellan utbildning, forskning och industri.

Fakta om RawMatTERS
RawMatTERS kommer att ha sitt huvudkontor i Berlin och sex noder i lika många europeiska städer varav en i Sverige. Var och en har ansvar för olika inriktningar inom råmaterialområdet. Luleå tekniska universitet kommer att leda arbetet med innovation och utbildning inom gruvområdet i Europa. De övriga städerna är Wroclaw, Polen, Esbo, Finland, Leuven, Belgien, Metz, Frankrike och Rom i Italien.

För mer information:

Per Klingbjer, stabschef, SGU, tel 018-17 90 64

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

På tisdagskvällen fattades beslut om Europeiska unionens hittills största råvarusatsning, någonsin, ”RawMatTERS”. SGU ingår som partner i satsningen som väntas ge högre konkurrenskraft, nya företag och nya kvalitativa jobb. Det står klart efter ett beslut inom European Institute of Innovation and Technology (EIT).

Läs vidare »
Media-no-image

SGU antar hållbarhetspolicy

Pressmeddelanden   •   2014-12-02 15:11 CET

SGU har antagit en hållbarhetspolicy som utgår från en vision om ett hållbart samhälle där Sveriges naturresurser används på ett resurseffektivt och hållbart sätt, och där Sveriges miljömål kan uppnås.

I Sveriges regeringsform står att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Som ansvarig myndighet för geologiska frågor, för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och med uppgift att stödja en hållbar tillväxt inom mineralnäringen, har SGU i många år arbetat med olika aspekter på en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

SGU har nu tagit ytterligare ett steg i detta arbete genom att anta en hållbarhetspolicy för verksamheten: ”SGUs hållbarhetsarbete: vision och ställningstaganden”.

SGUs vision om det hållbara samhället utgår ifrån myndighetens instruktion och uppgifter. Det gäller exempelvis användning av naturresurser, tillhandahållande av geologisk information och SGUs ansvar inom miljömålssystemet. För att uppnå denna vision vill SGU arbeta för att Sveriges naturresurser används på ett resurseffektivt och långsiktigt hållbart sätt.

– SGU vill skapa goda förutsättningar för att mark- och vattenområden används till de ändamål som de är mest lämpade för, och verka för att samtliga Sveriges miljömål uppnås, säger Lena Söderberg, generaldirektör på SGU.

De ställningstaganden som lyfts fram i hållbarhetspolicyn utgör långsiktiga målsättningar som även ska vara vägledande vid svar på remisser, beslut och planering av verksamheten. Policyn innehåller både övergripande och mer detaljerade ställningstaganden. Några exempel på SGUs ställningstaganden är:

  • Kretsloppen behöver slutas för att minska spridningen av farliga ämnen. Ökad återanvändning och återvinning krävs, och i ett långt tidsperspektiv även ett minskat uttag av obrukade resurser.
  • SGU arbetar för ökad kunskap om geologins betydelse för natur- och kulturmiljön, den biologiska mångfalden och landskapsbilden.
  • Grundvattenresurser som bedöms som viktiga för Sveriges nuvarande och framtida vattenförsörjning, även där vattentäkt idag saknas, ska vara skyddade.

Beslut och ställningstaganden inom SGUs verksamhetsområden kräver ofta en avvägning mellan många intressen, där SGUs ambition fortsatt är att alltid göra en balanserad och opartisk bedömning mellan olika sakintressen. 

Läs SGUs hållbarhetspolicy här

För mer information, kontakta

Helena Dahlgren, projektledare SGU 018-17 92 51, helena.dahlgren@sgu.se

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU har antagit en hållbarhetspolicy som utgår från en vision om ett hållbart samhälle där Sveriges naturresurser används på ett resurseffektivt och hållbart sätt, och där Sveriges miljömål kan uppnås.

Läs vidare »
Media-no-image

Bjurälvens karstlandskap vinner Geologiskt arv 2014

Pressmeddelanden   •   2014-10-15 15:40 CEST

Karstlandskapet vid Bjurälvens i nordligaste Jämtland, i Strömsunds kommun, har utsetts till vinnare i tävlingen Geologiskt arv 2014 i konkurrens med några av Sveriges mest spännande geologiska sevärdheter.

– Jättekul! Genom att utses till Geologiskt Arv 2014 kan hela Sverige få upp ögonen för den unika miljön vid Bjurälven. Utmärkelsen uppmuntrar också till en fortsatt kartläggning av det unika grottsystemet, säger Anna Gillgren, turistchef i Strömsund.

Miljön kring Bjurälven är ett av Skandinaviens förnämsta karstlandskap med en underjordisk älv, slukhål och grottor. Bjurälvens vattenföring växlar starkt under året. Vid högvatten är älvens underjordiska lopp bara 600 meter. Men vid lågvatten sjunker vattennivån och rinner nästan tre kilometer under marken i en kristallklar underjordisk älv. Här är det möjligt för oss att både se och förstå landskapets pågående förändring.

– Med sin kombination av kalksten, vatten, sand och dalgångens mikroklimat väcker Bjurälvens karstlandskap vår nyfikenhet. 2014 års geologiska arv är därför ett självklart besöksmål bland pärlorna i den Svenska naturturismen, säger Anna Hedenström, ordförande för juryn i Geologiskt Arv 2014.

Kalkstenen vid Bjurälven består av nästan ren kalk, kalciumkarbonat. Färgen varierar mellan vit och blågrå och är ibland randig. Vackra fasettmönster ses ibland på kalkstenens yta och mjukt skulpterade skålformer och grytor som bildats av det strömmande vattnet i kombination med karstvittring. I kalkstenen har enstaka fynd av fossil gjorts som vittnar om att bergarten en gång bildades i havet under tidsperioden silur, samma som präglar Gotlands kalksten. Men till skillnad från Gotlands oförstörda bergarter har kalkstenen här omformats av att två kontinenter krockat och skjutit upp hela berggrundssjok av dåtidens havsbotten på vår sida. Detta skapade i sin tur bergskedjan Kaledoniderna som idag utgör berggrunden i våra dagars fjällkedja.

Prisutdelningen sker den 15:e oktober kl 15.30 i samband med den stora geovetenskapliga konferensen Geoarena 2014, i Uppsala.

Se filmen om Bjurälvens karstlandskap på http://www.youtube.com/watch?v=kPVDUXT8uD4

Om tävlingen Geologiskt arv

Geologiskt arv är en återkommande tävling.  Priset delades för första gången ut under 2012, då till Minnesfjällets kvarnstensgruva i Lugnås, i Mariestads kommun. Genom tävlingen uppmärksammas tio spännande platser som visar ett stycke av Sveriges geologiska utveckling, väcker nyfikenhet och lockar till att lära sig mer.  Pristagaren utses i två steg: först en öppen omröstning där de fem populäraste platserna gallras fram.  Därefter korar en jury med representanter för såväl naturvård, turism och gruvnäring en vinnare. Läs mer om Geologiskt arv 2014 på www.sgu.se/geologisktarv

För mer information, kontakta

Anna Hedenström, enhetschef SGU och ordförande i juryn för Geologiskt arv 2014. Tel: 018-17 92 30, anna.hedenström@sgu.se

Gunnel Ransed, projektledare SGU, Tel: 018-17 92 88, gunnel.ransed@sgu.se


SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Karstlandskapet vid Bjurälvens i nordligaste Jämtland, i Strömsunds kommun, har utsetts till vinnare i tävlingen Geologiskt arv 2014 i konkurrens med några av Sveriges mest spännande geologiska sevärdheter.

Läs vidare »
Media-no-image

Dags för GeoArena 2014 – årets geovetenskapliga händelse

Pressmeddelanden   •   2014-10-13 09:18 CEST

Den 13-15 oktober är det dags för GeoArena 2014 – en naturlig samlingsplats för alla som arbetar med geologiska frågeställningar. Årets tema, hållbarhet, går som en röd tråd igenom alla konferensens fokusområden, från mineralnäring, havs- och grundvattenfrågor till marksanering och samhällsplanering på geovetenskaplig grund. 

En av årets höjdpunkter på GeoArena 2014 är invigningstalet av Glenn Nolan, chef för PDAC, världens största branschorganisation för gruvor och prospektering, på tisdag morgon. Glenn Nolan, som också varit chief för en av Kanadas största ursprungsbefolkningar, talar på temat respektfull och meningsfull samverkan mellan gruvindustri och ursprungsbefolkning. 

Ett annat hett ämne under konferensen är framtidens vattenförsörjning, där en session handlar om miljöpåverkan på grund- och ytvattnet vid mineralutvinning: Hur hanteras detta i minerallagen och miljöbalken? Är kraven desamma på nya gruvor jämfört med de som startades innan Sverige fick sin första egentliga miljölagstiftning 1969? Experter från mineralsidan, vattensidan och juridiken reder ut begreppen och klargör vad som gäller när olika intressen står mot varandra. Andra spår på vattentemat tar upp framtidens dricksvattenförsörjning, geoenergi och havsplanering.

Andra punkter under GeoArena 2014

Invigning av Lena Söderberg, generaldirektör för SGU

Dick Harrison, professor i historia, invigningstalar om hur järn, koppar och silver formade den svenska nationen

Miljögifter i bottensediment – hur påverkar det Östersjöns djur och växtliv?

Samhällsplanering inför ett förändrat klimat

Geologiskt Arv 2014: Vinnaren presenteras

Rymdgeologi – naturresurser på andra planeter

Nya sätt att sanera markföroreningar

Se hela programmet på www.geoarena.se

För mer information, kontakta

Erika Ingvald, projektledare, 018-17 92 14, erika.ingvald@sgu.se

Ulf Boivie, presskontakt, 018-17 90 00, ulf.boivie@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Den 13-15 oktober är det dags för GeoArena 2014 - en naturlig samlingsplats för alla som arbetar med geologiska frågeställningar. Årets tema, hållbarhet, går som en röd tråd igenom alla konferensens fokusområden, från mineralnäring, havs- och grundvattenfrågor till marksanering och samhällsplanering på geovetenskaplig grund.

Läs vidare »
Media-no-image

SGU startar skanning av borrkärnor i Malå

Pressmeddelanden   •   2014-10-10 09:32 CEST

Den 10:e oktober rullar de första lådorna genom skanningsutrustningen vid SGUs borrkärnearkiv i Malå.  Därmed går startskottet för inskanningen av mineralogiska data från 200 000 meter borrkärnor från Norrbotten och Västerbotten. Resultatet kommer bli offentligt och med tiden tillgängliggöras för alla via SGUs webb.

– Totalt rör det sig om 200 000 meter borrkärna från olika områden i Norr­botten och Västerbotten som ska fotograferas och skannas med modern IR-teknik, säger Helge Reginiussen, statsgeolog på SGU.

Syftet med projektet är att öka kunskapen om mineralogin och berggrunden i området för att dels möjliggöra ett bättre nyttjande av landets mineralresurser, dels komma till nytta inom forskningen.

Skanningen beräknas pågå under 2014 och 2015, där de första resultaten från projektet beräknas vara klara under första halvan av 2015, och görs av det finska bolaget SPECIM.

Omfattningen av projektet, med en storskalig skanning av borrkärnorna och resultat som tillgängliggörs som öppna data, gör projektet till det första av sitt slag i Europa.  

Kontaktpersoner

Lars-Kristian Stölen, avdelningschef på SGU, 018-17 91 39, lars.kristian.stolen@sgu.se

Helge Reginiussen, statsgeolog på SGU, telefon 018-17 93 45, helge.reginiussen@sgu.se


SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Den 10:e oktober rullar de första lådorna genom skanningsutrustningen vid SGUs borrkärnearkiv i Malå. Därmed går startskottet för inskanningen av mineralogiska data från 200 000 meter borrkärnor från Norrbotten och Västerbotten. Resultatet kommer bli offentligt och med tiden tillgängliggöras för alla via SGUs webb.

Läs vidare »
Media-no-image

Bergverksstatistik 2013 – ute nu

Pressmeddelanden   •   2014-10-07 10:16 CEST

Nu är SGUs årliga sammanställning av den svenska gruvindustrin, Bergverksstatistik 2013, ute. Där framgår bland annat att antalet jobb inom gruvindustrin ökade till 6295 arbetstillfällen under 2013. Uppgången följer en ökad svensk malmproduktion, som för 2013 uppgick till totalt 79 miljoner ton, den högsta noteringen någonsin. 

– Den största enskilda produktionsökningen under 2013 svarade järnmalmen för, med en ökning på 17 procent till 37,4 miljoner ton. Det kan jämföras med den högsta noteringen någonsin från 1974, då 44 miljoner ton bröts. Produktionen av ickejärnmalm är också den högsta någonsin – 41,7 miljoner ton.

– Svenska gruvor står för 91 procent av EU:s järnmalmsproduktion

– Mineralersättningen som delades ut 2013 uppgick till 6,9 MSEK, varav 5,1 MSEK delades ut till markägare.

– 2013 års avgifter för undersökningstillstånd uppgick till 17,9 MSEK.

– 2,4 kubikmeter energitorv producerades (jämfört med 1, 8 miljoner kubikmeter för 2012)

– Mängden levererad natursten ökade från 1,7 miljoner ton för 2012 till 1,97 miljoner ton för 2013.

Läs mer på 

http://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2014/oktober/bergverksstatistik-2013---ute-nu/

För mer info, kontakta

Lars Norlin, utredare på SGU, 018-17 91 39, lars.norlin@sgu.se

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Nu är SGUs årliga publikation om den svenska gruvindustrin, Bergverksstatistik 2013, ute. Där framgår bland annat att antalet jobb inom gruvindustrin ökade till 6295 arbetstillfällen under 2013. Uppgången följer en ökad svensk malmproduktion, som för 2013 uppgick till totalt 79 miljoner ton, den högsta noteringen någonsin.

Läs vidare »
Media-no-image

SGU undersöker framtida vattenförsörjning för Östersund

Pressmeddelanden   •   2014-09-23 14:04 CEST

Under september och oktober 2014 kartlägger geologer från Sveriges geologiska undersökning jordarter och grundvatten runt Brunflo och Lit, i Östersunds kommun. Syftet är framförallt att se över möjligheterna för en säkrare vattenförsörjning i Östersund.

SGU samlar nu in geologisk information för att få en detaljerad bild av jordarts- och hydrogeologin, vilket kommer till användning som planeringsunderlag för länsstyrelser och kommuner – till exempel för att identifiera grundvattentillgångar och planera och byggnads- och anläggningsarbeten. Andra användningsområden är vid lokalisering av miljöfarlig verksamhet och ledningsdragning samt riskbedömning för skred och ras. I de nu aktuella områdena är grundvattentillgångarna i jord och berg i särskilt fokus.

– Den befintliga jordarts- och grundvatteninformation för Östersund är av mer översiktlig karaktär och har dessutom många år på nacken. Med tiden har metoderna utvecklats, och idag kan vi göra en bättre och mer exakt kartläggning av jordarter och grundvattenmagasin, säger Björn Wiberg, statsgeolog på SGU.

Kartläggningen i Östersundstrakten är koncentrerad till ett område vid Brunflo, både öster och väster om Brunfloviken och ned mot och nordost om Locknesjön, samt i ett område öster om Hårkan och Lit.

SGUs geologer bestämmer jordarterna i fält med hjälp av grävning med grävskopa och med borrning i jordlager. Grundvattentillgångar undersöks med hjälp av bland annat brunnsinventering, samt nivåmätningar och kemiprovtagning.

För mer information, kontakta

Björn Wiberg, projektledare jordartskartering, 018-17 92 14, bjorn.wiberg@sgu.se

Peter Dahlqvist, projektledare grundvattenkartering, SGU, 046-31 17 84, peter.dahlqvist@sgu.se


SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Under september och oktober 2014 kartlägger geologer från Sveriges geologiska undersökning jordarter och grundvatten runt Brunflo och Lit, i Östersunds kommun. Syftet är framförallt att se över möjligheterna för en säkrare vattenförsörjning i Östersund.

Läs vidare »
Media-no-image

Stranderosion – ett ökat hot mot Skånes kust

Pressmeddelanden   •   2014-09-18 12:50 CEST

I takt med en stigande havsnivå, på grund av klimatförändringar, förväntas problemen med stranderosion blir värre, särskilt i sydligaste Sverige där någon landhöjning inte pågår. Det framgår av en ny rapport från SGU ”Skånes känsliga stränder – ett geologiskt underlag för kustzonsplanering och erosionsbedömning”, där Skånes havsstränder har kartlagts. En följd av SGUs kartering och klassning av Skånes strandzoner är att det nu framgår att en fjärdedel av Skånes kust, 180 kilometer, är sandstränder. 

Av rapporten ”Skånes känsliga stränder – ett geologiskt underlag för kustzonsplanering och erosionsbedömning” framgår att den mest dramatiska stranderosionen i Skåne har skett vid Löderup, där 200 meter av stranden försvunnit från 1975 till 2012. I övrigt har förändringarna skett betydligt långsammare. Längs vissa kuststräckor sker istället en pålagring av sediment, till exempel vid Sandhammaren. De flesta stränder präglas dock av omväxlande erosion och deposition, där det är tydligt att det är den lokala geologin i samspel med vågor och strömmar som bestämmer strandens utveckling. De kusttyper som är mest känsliga för erosion är flacka sandstränder och branta klintkuster.

I rapporten har SGU också delat in kusten i olika strandtyper för att möjliggöra en snabbare och säkrare bedömning av saneringsmetod vid eventuella oljeolyckor, och som en följd av detta har det blivit möjligt att beräkna hur mycket av Skånes kust som har en viss strandtyp.

– Det visar sig till exempel att 180 kilometer, ungefär en fjärdedel av Skånes kust, består av sandstrand, berättar Kärstin Malmberg-Persson, projektledare på SGU.

I samband med rapporten har SGU tagit fram ett nytt webbaserat kartverktyg, en, kartvisare, som visar skånska kuststräckor med aktiv erosion och hårda erosionsskydd, liksom foton från stränderna och havsbotten. Den nya kartvisaren visar också strandlinjens läge som den framgår på flygfoton från olika år. I kartvisaren är det även möjligt att få en detaljerad bild av hur hela Skånes strandlinje skulle påverkas vid exempelvis en eller tre meters högre havsnivå. Dessutom visas den nya jordartskartan över strandzonen både på land och till havs, vilken är ett resultatet av SGUs mätningar längs Skånekusten.

De maringeologiska mätningarna runt Skåne undersöker havsbotten från Helsingborg till Hallandsgränsen. Kartläggningen, som utförs från SGUs undersökningsfartyg Ocean Surveyor respektive undersökningsbåt Ugglan, avslutas nu i september.

Läs hela rapporten, och pröva en demoversion av den nya kartvisaren, på

www.sgu.se/samhallsplanering/risker/skred-och-ras/projekt-skanestrand/

För mer information, kontakta

Kärstin Malmberg Persson, projektledare SGU, 046-311 782, karstin.malmberg-persson@sgu.se

Johan Nyberg, projektledare, maringeologi SGU, 018-17 91 94, johan.nyberg@sgu.se

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

I takt med en stigande havsnivå, på grund av klimatförändringar, förväntas problemen med stranderosion blir värre, särskilt i sydligaste Sverige där någon landhöjning inte pågår. Det framgår av en ny rapport från SGU ”Skånes känsliga stränder – ett geologiskt underlag för kustzonsplanering och erosionsbedömning”, där Skånes havsstränder har kartlagts.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulxgf.enboivieqsxl@sgu.se
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • erika.ingvald@sgu.se
  • 018-179350
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida