Media-no-image

Bjurälvens karstlandskap vinner Geologiskt arv 2014

Pressmeddelanden   •   2014-10-15 15:40 CEST

Karstlandskapet vid Bjurälvens i nordligaste Jämtland, i Strömsunds kommun, har utsetts till vinnare i tävlingen Geologiskt arv 2014 i konkurrens med några av Sveriges mest spännande geologiska sevärdheter.

– Jättekul! Genom att utses till Geologiskt Arv 2014 kan hela Sverige få upp ögonen för den unika miljön vid Bjurälven. Utmärkelsen uppmuntrar också till en fortsatt kartläggning av det unika grottsystemet, säger Anna Gillgren, turistchef i Strömsund.

Miljön kring Bjurälven är ett av Skandinaviens förnämsta karstlandskap med en underjordisk älv, slukhål och grottor. Bjurälvens vattenföring växlar starkt under året. Vid högvatten är älvens underjordiska lopp bara 600 meter. Men vid lågvatten sjunker vattennivån och rinner nästan tre kilometer under marken i en kristallklar underjordisk älv. Här är det möjligt för oss att både se och förstå landskapets pågående förändring.

– Med sin kombination av kalksten, vatten, sand och dalgångens mikroklimat väcker Bjurälvens karstlandskap vår nyfikenhet. 2014 års geologiska arv är därför ett självklart besöksmål bland pärlorna i den Svenska naturturismen, säger Anna Hedenström, ordförande för juryn i Geologiskt Arv 2014.

Kalkstenen vid Bjurälven består av nästan ren kalk, kalciumkarbonat. Färgen varierar mellan vit och blågrå och är ibland randig. Vackra fasettmönster ses ibland på kalkstenens yta och mjukt skulpterade skålformer och grytor som bildats av det strömmande vattnet i kombination med karstvittring. I kalkstenen har enstaka fynd av fossil gjorts som vittnar om att bergarten en gång bildades i havet under tidsperioden silur, samma som präglar Gotlands kalksten. Men till skillnad från Gotlands oförstörda bergarter har kalkstenen här omformats av att två kontinenter krockat och skjutit upp hela berggrundssjok av dåtidens havsbotten på vår sida. Detta skapade i sin tur bergskedjan Kaledoniderna som idag utgör berggrunden i våra dagars fjällkedja.

Prisutdelningen sker den 15:e oktober kl 15.30 i samband med den stora geovetenskapliga konferensen Geoarena 2014, i Uppsala.

Se filmen om Bjurälvens karstlandskap på http://www.youtube.com/watch?v=kPVDUXT8uD4

Om tävlingen Geologiskt arv

Geologiskt arv är en återkommande tävling.  Priset delades för första gången ut under 2012, då till Minnesfjällets kvarnstensgruva i Lugnås, i Mariestads kommun. Genom tävlingen uppmärksammas tio spännande platser som visar ett stycke av Sveriges geologiska utveckling, väcker nyfikenhet och lockar till att lära sig mer.  Pristagaren utses i två steg: först en öppen omröstning där de fem populäraste platserna gallras fram.  Därefter korar en jury med representanter för såväl naturvård, turism och gruvnäring en vinnare. Läs mer om Geologiskt arv 2014 på www.sgu.se/geologisktarv

För mer information, kontakta

Anna Hedenström, enhetschef SGU och ordförande i juryn för Geologiskt arv 2014. Tel: 018-17 92 30, anna.hedenström@sgu.se

Gunnel Ransed, projektledare SGU, Tel: 018-17 92 88, gunnel.ransed@sgu.se


SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Karstlandskapet vid Bjurälvens i nordligaste Jämtland, i Strömsunds kommun, har utsetts till vinnare i tävlingen Geologiskt arv 2014 i konkurrens med några av Sveriges mest spännande geologiska sevärdheter.

Läs vidare »
Media-no-image

Dags för GeoArena 2014 – årets geovetenskapliga händelse

Pressmeddelanden   •   2014-10-13 09:18 CEST

Den 13-15 oktober är det dags för GeoArena 2014 – en naturlig samlingsplats för alla som arbetar med geologiska frågeställningar. Årets tema, hållbarhet, går som en röd tråd igenom alla konferensens fokusområden, från mineralnäring, havs- och grundvattenfrågor till marksanering och samhällsplanering på geovetenskaplig grund. 

En av årets höjdpunkter på GeoArena 2014 är invigningstalet av Glenn Nolan, chef för PDAC, världens största branschorganisation för gruvor och prospektering, på tisdag morgon. Glenn Nolan, som också varit chief för en av Kanadas största ursprungsbefolkningar, talar på temat respektfull och meningsfull samverkan mellan gruvindustri och ursprungsbefolkning. 

Ett annat hett ämne under konferensen är framtidens vattenförsörjning, där en session handlar om miljöpåverkan på grund- och ytvattnet vid mineralutvinning: Hur hanteras detta i minerallagen och miljöbalken? Är kraven desamma på nya gruvor jämfört med de som startades innan Sverige fick sin första egentliga miljölagstiftning 1969? Experter från mineralsidan, vattensidan och juridiken reder ut begreppen och klargör vad som gäller när olika intressen står mot varandra. Andra spår på vattentemat tar upp framtidens dricksvattenförsörjning, geoenergi och havsplanering.

Andra punkter under GeoArena 2014

Invigning av Lena Söderberg, generaldirektör för SGU

Dick Harrison, professor i historia, invigningstalar om hur järn, koppar och silver formade den svenska nationen

Miljögifter i bottensediment – hur påverkar det Östersjöns djur och växtliv?

Samhällsplanering inför ett förändrat klimat

Geologiskt Arv 2014: Vinnaren presenteras

Rymdgeologi – naturresurser på andra planeter

Nya sätt att sanera markföroreningar

Se hela programmet på www.geoarena.se

För mer information, kontakta

Erika Ingvald, projektledare, 018-17 92 14, erika.ingvald@sgu.se

Ulf Boivie, presskontakt, 018-17 90 00, ulf.boivie@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Den 13-15 oktober är det dags för GeoArena 2014 - en naturlig samlingsplats för alla som arbetar med geologiska frågeställningar. Årets tema, hållbarhet, går som en röd tråd igenom alla konferensens fokusområden, från mineralnäring, havs- och grundvattenfrågor till marksanering och samhällsplanering på geovetenskaplig grund.

Läs vidare »
Media-no-image

SGU startar skanning av borrkärnor i Malå

Pressmeddelanden   •   2014-10-10 09:32 CEST

Den 10:e oktober rullar de första lådorna genom skanningsutrustningen vid SGUs borrkärnearkiv i Malå.  Därmed går startskottet för inskanningen av mineralogiska data från 200 000 meter borrkärnor från Norrbotten och Västerbotten. Resultatet kommer bli offentligt och med tiden tillgängliggöras för alla via SGUs webb.

– Totalt rör det sig om 200 000 meter borrkärna från olika områden i Norr­botten och Västerbotten som ska fotograferas och skannas med modern IR-teknik, säger Helge Reginiussen, statsgeolog på SGU.

Syftet med projektet är att öka kunskapen om mineralogin och berggrunden i området för att dels möjliggöra ett bättre nyttjande av landets mineralresurser, dels komma till nytta inom forskningen.

Skanningen beräknas pågå under 2014 och 2015, där de första resultaten från projektet beräknas vara klara under första halvan av 2015, och görs av det finska bolaget SPECIM.

Omfattningen av projektet, med en storskalig skanning av borrkärnorna och resultat som tillgängliggörs som öppna data, gör projektet till det första av sitt slag i Europa.  

Kontaktpersoner

Lars-Kristian Stölen, avdelningschef på SGU, 018-17 91 39, lars.kristian.stolen@sgu.se

Helge Reginiussen, statsgeolog på SGU, telefon 018-17 93 45, helge.reginiussen@sgu.se


SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Den 10:e oktober rullar de första lådorna genom skanningsutrustningen vid SGUs borrkärnearkiv i Malå. Därmed går startskottet för inskanningen av mineralogiska data från 200 000 meter borrkärnor från Norrbotten och Västerbotten. Resultatet kommer bli offentligt och med tiden tillgängliggöras för alla via SGUs webb.

Läs vidare »
Media-no-image

Bergverksstatistik 2013 – ute nu

Pressmeddelanden   •   2014-10-07 10:16 CEST

Nu är SGUs årliga sammanställning av den svenska gruvindustrin, Bergverksstatistik 2013, ute. Där framgår bland annat att antalet jobb inom gruvindustrin ökade till 6295 arbetstillfällen under 2013. Uppgången följer en ökad svensk malmproduktion, som för 2013 uppgick till totalt 79 miljoner ton, den högsta noteringen någonsin. 

– Den största enskilda produktionsökningen under 2013 svarade järnmalmen för, med en ökning på 17 procent till 37,4 miljoner ton. Det kan jämföras med den högsta noteringen någonsin från 1974, då 44 miljoner ton bröts. Produktionen av ickejärnmalm är också den högsta någonsin – 41,7 miljoner ton.

– Svenska gruvor står för 91 procent av EU:s järnmalmsproduktion

– Mineralersättningen som delades ut 2013 uppgick till 6,9 MSEK, varav 5,1 MSEK delades ut till markägare.

– 2013 års avgifter för undersökningstillstånd uppgick till 17,9 MSEK.

– 2,4 kubikmeter energitorv producerades (jämfört med 1, 8 miljoner kubikmeter för 2012)

– Mängden levererad natursten ökade från 1,7 miljoner ton för 2012 till 1,97 miljoner ton för 2013.

Läs mer på 

http://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2014/oktober/bergverksstatistik-2013---ute-nu/

För mer info, kontakta

Lars Norlin, utredare på SGU, 018-17 91 39, lars.norlin@sgu.se

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Nu är SGUs årliga publikation om den svenska gruvindustrin, Bergverksstatistik 2013, ute. Där framgår bland annat att antalet jobb inom gruvindustrin ökade till 6295 arbetstillfällen under 2013. Uppgången följer en ökad svensk malmproduktion, som för 2013 uppgick till totalt 79 miljoner ton, den högsta noteringen någonsin.

Läs vidare »
Media-no-image

SGU undersöker framtida vattenförsörjning för Östersund

Pressmeddelanden   •   2014-09-23 14:04 CEST

Under september och oktober 2014 kartlägger geologer från Sveriges geologiska undersökning jordarter och grundvatten runt Brunflo och Lit, i Östersunds kommun. Syftet är framförallt att se över möjligheterna för en säkrare vattenförsörjning i Östersund.

SGU samlar nu in geologisk information för att få en detaljerad bild av jordarts- och hydrogeologin, vilket kommer till användning som planeringsunderlag för länsstyrelser och kommuner – till exempel för att identifiera grundvattentillgångar och planera och byggnads- och anläggningsarbeten. Andra användningsområden är vid lokalisering av miljöfarlig verksamhet och ledningsdragning samt riskbedömning för skred och ras. I de nu aktuella områdena är grundvattentillgångarna i jord och berg i särskilt fokus.

– Den befintliga jordarts- och grundvatteninformation för Östersund är av mer översiktlig karaktär och har dessutom många år på nacken. Med tiden har metoderna utvecklats, och idag kan vi göra en bättre och mer exakt kartläggning av jordarter och grundvattenmagasin, säger Björn Wiberg, statsgeolog på SGU.

Kartläggningen i Östersundstrakten är koncentrerad till ett område vid Brunflo, både öster och väster om Brunfloviken och ned mot och nordost om Locknesjön, samt i ett område öster om Hårkan och Lit.

SGUs geologer bestämmer jordarterna i fält med hjälp av grävning med grävskopa och med borrning i jordlager. Grundvattentillgångar undersöks med hjälp av bland annat brunnsinventering, samt nivåmätningar och kemiprovtagning.

För mer information, kontakta

Björn Wiberg, projektledare jordartskartering, 018-17 92 14, bjorn.wiberg@sgu.se

Peter Dahlqvist, projektledare grundvattenkartering, SGU, 046-31 17 84, peter.dahlqvist@sgu.se


SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Under september och oktober 2014 kartlägger geologer från Sveriges geologiska undersökning jordarter och grundvatten runt Brunflo och Lit, i Östersunds kommun. Syftet är framförallt att se över möjligheterna för en säkrare vattenförsörjning i Östersund.

Läs vidare »
Media-no-image

Stranderosion – ett ökat hot mot Skånes kust

Pressmeddelanden   •   2014-09-18 12:50 CEST

I takt med en stigande havsnivå, på grund av klimatförändringar, förväntas problemen med stranderosion blir värre, särskilt i sydligaste Sverige där någon landhöjning inte pågår. Det framgår av en ny rapport från SGU ”Skånes känsliga stränder – ett geologiskt underlag för kustzonsplanering och erosionsbedömning”, där Skånes havsstränder har kartlagts. En följd av SGUs kartering och klassning av Skånes strandzoner är att det nu framgår att en fjärdedel av Skånes kust, 180 kilometer, är sandstränder. 

Av rapporten ”Skånes känsliga stränder – ett geologiskt underlag för kustzonsplanering och erosionsbedömning” framgår att den mest dramatiska stranderosionen i Skåne har skett vid Löderup, där 200 meter av stranden försvunnit från 1975 till 2012. I övrigt har förändringarna skett betydligt långsammare. Längs vissa kuststräckor sker istället en pålagring av sediment, till exempel vid Sandhammaren. De flesta stränder präglas dock av omväxlande erosion och deposition, där det är tydligt att det är den lokala geologin i samspel med vågor och strömmar som bestämmer strandens utveckling. De kusttyper som är mest känsliga för erosion är flacka sandstränder och branta klintkuster.

I rapporten har SGU också delat in kusten i olika strandtyper för att möjliggöra en snabbare och säkrare bedömning av saneringsmetod vid eventuella oljeolyckor, och som en följd av detta har det blivit möjligt att beräkna hur mycket av Skånes kust som har en viss strandtyp.

– Det visar sig till exempel att 180 kilometer, ungefär en fjärdedel av Skånes kust, består av sandstrand, berättar Kärstin Malmberg-Persson, projektledare på SGU.

I samband med rapporten har SGU tagit fram ett nytt webbaserat kartverktyg, en, kartvisare, som visar skånska kuststräckor med aktiv erosion och hårda erosionsskydd, liksom foton från stränderna och havsbotten. Den nya kartvisaren visar också strandlinjens läge som den framgår på flygfoton från olika år. I kartvisaren är det även möjligt att få en detaljerad bild av hur hela Skånes strandlinje skulle påverkas vid exempelvis en eller tre meters högre havsnivå. Dessutom visas den nya jordartskartan över strandzonen både på land och till havs, vilken är ett resultatet av SGUs mätningar längs Skånekusten.

De maringeologiska mätningarna runt Skåne undersöker havsbotten från Helsingborg till Hallandsgränsen. Kartläggningen, som utförs från SGUs undersökningsfartyg Ocean Surveyor respektive undersökningsbåt Ugglan, avslutas nu i september.

Läs hela rapporten, och pröva en demoversion av den nya kartvisaren, på

www.sgu.se/samhallsplanering/risker/skred-och-ras/projekt-skanestrand/

För mer information, kontakta

Kärstin Malmberg Persson, projektledare SGU, 046-311 782, karstin.malmberg-persson@sgu.se

Johan Nyberg, projektledare, maringeologi SGU, 018-17 91 94, johan.nyberg@sgu.se

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

I takt med en stigande havsnivå, på grund av klimatförändringar, förväntas problemen med stranderosion blir värre, särskilt i sydligaste Sverige där någon landhöjning inte pågår. Det framgår av en ny rapport från SGU ”Skånes känsliga stränder – ett geologiskt underlag för kustzonsplanering och erosionsbedömning”, där Skånes havsstränder har kartlagts.

Läs vidare »
Media-no-image

Stenhård konkurrens om geologiskt pris – rösta på söndag!

Pressmeddelanden   •   2014-09-12 09:10 CEST

Hur formades det svenska landskapet med sina skogsbeklädda berg och breda dalar, långa stränder och vidsträckta slätter? Vilken plats berättar bäst en liten bit av den stora historien om varför Sverige ser ut som det gör? Var med och rösta fram den plats som främst förtjänar titeln Geologiskt Arv 2014.

Bland många förslag har tio kandidater valts ut, tio unika platser som visar på en imponerande bredd inom ämnesområdet geologi. Vissa av platserna är välkända besöksmål medan andra är relativt okända för den bredare allmänheten. Men alla har det gemensamt att de har något viktigt att berätta om hur vårt land en gång formades.

De tio nominerade kandidaterna:

·  Lansjärvförkastningen – isen smälte och Jorden skälvde

·  Bjurälvens karstlandskap – slukhål, grottor och sifoner

·  Härnökusten – havet skulpterar berget

·  Morafälten – föränderliga älvfåror och fossila dyner

·  Billudden – rullstensåsen som reser sig ur havet

·  Utö – en vulkanbåges uppgång och fall

·  Hunnebo klovor – vittring skapar mjuka former

·  Skalgrusbankarna i Uddevalla – musslorna som fick Linné att undra

·  Nordkroken – det kontinentala salsgolvet

·  Blå Jungfrun – det mytomspunna röda restberget

Geologiskt Arv 2014 arrangeras av Sveriges geologiska undersökning, SGU, och kommer att bli en återkommande tävling. Röstningen sker via sgu.se (LÄNK: sgu.se/geoarv). Där finns också mer information om kriterierna för bidragen. Tävlingen är öppen från 16 juni fram till 14 september. Alla kan rösta, en gång per person. Allmänhetens röster vägs sedan samman med tävlingsjuryns röster. Vinnaren presenteras på geologikonferensen GeoArena i Uppsala i oktober 2014.

Pressbilder finns att ladda ner från SGUs album för Geologiskt Arv på Flickr (LÄNK: https://www.flickr.com/photos/geologicalsurveyofsweden/sets/72157644823795667/).

Juryn består av representanter från Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuséet, Uppsala universitet, Världsnaturfonden, Biosfärrådet, Sveriges nationalkommitté för geologi, Svenska Turistföreningen, SveMin, Riksantikvarieämbetet samt SGU (ordf).

Mer information om GeoArena: www.geoarena.se

Kontaktpersoner:

Gunnel Ransed, projektledaregunnel.ransed@sgu.se, 018-179288


Erika Ingvald, projektledareerika.ingvald@sgu.se


SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

En rullstensås som aldrig tycks ta slut, en ung förkastning, lökformade tunnelgrottor, trånga klyftor, fossila älvfåror, skalbankar, urbergsraukar, en vulkanbåges uppgång och fall, det mytomspunna restberget eller ett peneplan stort som ett salsgolv. På söndag är sista chansen att rösta fram den mest spännande och värdefulla naturformationen i landet.

Läs vidare »
Media-no-image

SGU samordnar saneringen av Ala Lombolo – en av Sveriges mest förorenade sjöar

Pressmeddelanden   •   2014-09-11 13:35 CEST

Nu går startskottet för saneringen av Ala Lombolo, lokalt känd som Norrbottens mest förorenade sjö. Det är ett arbete som koordineras av Sveriges geologiska undersökning, SGU, i samarbete med LKAB, Kiruna kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens Län. När Försvarsmakten den 11 september bärgar och destruerar den sista av de 173 ammunitionslådorna, som enligt dåvarande regler sänktes i sjön 1954, kan planeringen av saneringsåtgärderna ta fart.

Sjön Ala Lombolo i Kiruna har förorenats under en lång tid av olika lokala aktörer under en tid när miljölagstiftning ännu inte var särskilt utvecklad. Utsläppen till sjön skedde dessutom för länge sedan, vilket gör att det inte går att peka ut någon enskilt ansvarig för saneringsarbetet. Istället har nu LKAB, Kiruna kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län, som är medfinansiär genom statsbidrag från Naturvårdsverket, under ledning av SGU enats om att gemensamt sanera de giftiga sedimenten i sjön. I samband med att den sista ammunitionslådan på Ala Lombolos botten sprängs av Försvarsmakten den 11 september skriver de fyra parterna på en gemensam avsiktsförklaring.

– Samtliga parter har förklarat sig villiga att medfinansiera saneringsarbetet, trots avsaknad av formella krav. Samma sak gäller Försvarsmakten, som har lagt ner stora resurser på att hitta och oskadliggöra den gamla ammunitionen, berättar Björn Lindbom, projektledare på SGU. Försvarsmaktens arbetsinsats var helt enkelt en nödvändighet för att saneringsarbetet ska kunna påbörjas.

Det är huvudsakligen kvicksilver som ska saneras, uppemot 200 kilo totalt, men även metaller som bly, koppar och zink, finns i Ala Lombolos bottensediment. Exakt hur de förorenade bottensediment ska muddras upp och därefter omhändertas är i dagsläget inte bestämt. Det återstår en del utredningsarbete och pilotförsök innan beslut kan tas om vilken teknik som ska användas. Försvarsmaktens arbete med att lokalisera och förstöra den gamla ammunitionen avslutas med att den sista lådan av de 173 lådorna sprängs på Kalixfors skjutfält, där den avslutande salvan utgör startskottet för det fortsatta arbetet.

För mer information, kontakta

Björn Lindbom, projektledare SGU, 08-545 215 06, bjorn.lindbom@sgu.se

Ulf Boivie, pressansvarig SGU, 018-17 90 50, ulf.boivie@sgu.se


SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

LKAB, Kiruna kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens Län och SGU skrivit på en avsiktsförklaring där parterna accepterar ett gemensamt ansvar för det kommande saneringsarbetet av Ala Lombolo, av lokalbefolkningen känd som Sveriges mest förorenade sjöar. Därmed går förberedelserna med att sanera de gamla miljögifterna på sjöns botten in i en ny fas.

Läs vidare »
Media-no-image

Från guldvaskning till trolska klyftor

Pressmeddelanden   •   2014-09-10 10:53 CEST

Lördag den 13 september är det dags för Geologins Dag, en chans att ta del av spännande geologi på inspirerande arrangemang runt om i Sverige. Som medarrangör bidrar Sveriges geologiska undersökning, SGU, med en rad olika evenemang runt om i landet för att väcka nyfikenhet på Sveriges jord, berg och vatten.

Beroende på var i landet man befinner sig kan man ta del av geologiska vandringar, lära sig mer om istider, vulkaner och bergskedjor eller förundras över skatter från jordens inre. Tillsammans med företag, museer, amatörgeologiska föreningar och andra arrangörer visar SGU hur spännande det kan vara med berg, jord och grundvatten, och varför kunskap om geologi är viktig för hela samhället.

SGU deltar i Geologins Dag med ett flertal arrangemang:

  • Vandring i trolska klyftor i Bohusgranit och besök på Stenhuggarmuseet i Hunnebostrand, Västra Götaland. Guide: Thomas Eliasson.
  • Samarrangemang mellan SGU, Evolutionsmuseet, Uppsala Vattencentrum och Geocentrum på Gamla torget i Uppsala, Uppland. Samordnare: Josephine Biro.
  • Visning av TV-filmen "Markens öga" på Falbygdens museum i Falköping. SGUs Torbjörn Persson i samarbete med Falbygdens museum.
  • Geologisk resa till kusttrakt Hornborga, Västra Götaland. Guide: Torbjörn Persson
  • Öppet hus på SGUs undersökningsfartyg Ocean Surveyor vid Helsingborg - Helsingörskajen, Skåne. Kontaktperson: Minna Severin.
  • Geologisk vandring på Hanö, Blekinge. Guide: Jonas Ising, Karl-Axel Kornfält.

Läs mer på webbplatsen för Geologins Dag, www.geologinsdag.nu

För mer information, kontakta

Nelly Aroka, projektledare för Geologins Dag, telefon 018-17 90 28, nelly.aroka@sgu.se


Om Geologins Dag

På Geologins Dag anordnas arrangemang runt om i Sverige – från söder till norr – sedan 2001. Totalt deltar cirka 15 000 besökare. Arrangemangen består av allt från geologiska exkursioner, föredrag och guldvaskning till geoteater, vulkanutbrott, gruvbesök och prova-på-aktiviteter. Syftet är att öka kunskapen om geovetenskaperna, visa på nyttan med geologi och stärka geologins ställning i samhället.

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Lördag den 13 september är det dags för Geologins Dag, en chans att ta del av spännande geologi på inspirerande arrangemang runt om i Sverige. Som medarrangör bidrar Sveriges geologiska undersökning, SGU, med en rad olika evenemang runt om i landet för att väcka nyfikenhet på Sveriges jord, berg och vatten.

Läs vidare »
Zesubkjqnsvzgzjfsuud

Stenhård konkurrens om geologiskt pris – Utö nominerad

Pressmeddelanden   •   2014-06-19 11:34 CEST

En rullstensås som aldrig tycks ta slut, en ung förkastning, lökformade tunnelgrottor, trånga klyftor, fossila älvfåror, skalbankar, urbergsraukar, en vulkanbåges uppgång och fall, det mytomspunna restberget eller ett peneplan stort som ett salsgolv. Nu har du chansen att rösta fram den mest spännande och värdefulla naturformationen i landet. Idag öppnar SGU åter igen tävlingen Geologiskt Arv.

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulf.boivie@sgu.se
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • erqlika.tyinwxgvalpbd@sgu.se
  • 018-179350
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida