Azhmasnarw8yffq2oiuk

Låga grundvattennivåer bäddar för vattenkris i sommar

Pressmeddelanden   •   Feb 22, 2017 10:19 CET

Låga grundvattennivåer på många håll i Sverige gör att vattenförsörjningen är i farozonen i sommar. Stora mängder nederbörd under våren behövs för att få ett normalt utgångsläge inför sommaren. Det visar SGUs statistik för grundvattennivåerna i februari. Särskilt bekymmersamt är det i inre Götaland, och i östra Sverige ända upp till mellersta Norrland.

Media no image

Förorenade havs- och sjösediment fortfarande vita fläckar på kartan

Pressmeddelanden   •   Jun 20, 2017 11:00 CEST

Bara en liten del av alla havs- och sjöbottnar med misstänkta fibersediment har undersökts och det främst längs norra Östersjökusten. Höga halter av kvicksilver, DDT, PCB och dioxiner riskerar att spridas i ekosystemen. Därför är behovet av fortsatt inventering i hela Sverige samt utveckling av riskbedömningar och åtgärdsmetoder mycket angeläget.

Det är några av slutsatserna i en ny SGU-rapport om fibersediment i Sveriges kuster och vattendrag. Ett viktigt resultat från rapporten är att det nu går att urskilja mönster i var fibersediment påträffas samt egenskaper som riskerar att röra upp och sprida fibrer och föroreningar. Enbart de kända fibersedimenten beräknas innehålla bland annat nio ton kvicksilver, 510 kilo PCB och 720 gram dioxiner. Volymmässigt skulle de fylla ungefär 30 stycken Globen.

– Vår svenska träindustri håller världsklass vad gäller hållbarhet och miljöansvar. Men så har det inte alltid varit. Gamla miljösynder har begåtts även här. SGUs rapporter hjälper oss att förstå utsläppen och vad vi kan göra åt dem. Kunskap som vi själva har behov av och kommer kunna dela med oss av och exportera till andra, säger Närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

SGU-rapporten visar att det finns över 300 potentiella fibersedimentområden som är otillräckligt inventerade.

– Vi vet därmed inte hur stora mängder miljögifter som totalt ligger på bottnarna och skulle kunna tas upp i ekosystemen. Vi ser också att de flesta fibersediment inte överlagras, vilket medför att självrening genom översedimentation inte kan användas som generell saneringsmetod, säger Johan Norrlin, statsgeolog på SGU

Som ett led i arbetet för att uppnå Sveriges miljömål behöver inventering, forskning och åtgärdsstudier vad gäller fibersediment fortsätta med hög ambitions­nivå. Detta eftersom sanering av förorenade sediment kan både vara komplext och kostsamt samtidigt som kunskapsnivån är låg.

– I dagsläget finns inga givna åtgärdsmetoder för fibersediment och det är därför viktigt att forskningen kring dessa får fortgå, säger Sarah Josefsson, miljökemist på SGU.

– Många av de farliga ämnen som används i samhället försvinner inte utan samlas bland annat på havsbotten. Vi behöver mer kunskap om både läget och vilka åtgärder som är bäst för att minska riskerna för människor och miljön, säger Miljöminister Karolina Skog.

SGU-rapporten rekommenderar bland annat att:

  • Resterande cirka 300 platser där fibersediment kan förekomma bör inventeras och undersökas.
  • Självrening genom översedimentation kan inte ses som en generell metod för efterbehandling av fiberbankar.
  • Det behövs mer forskning kring spridning av föroreningar från fibersediment samt efterbehandlingsåtgärder för fibersediment.
  • Det finns behov av en nationell vägledning för riskbedömning av fibersediment samt av riktlinjer eller aktsamhetszoner vad gäller undervattensbyggnation, båttrafik etc. i fibersedimentområden.

Den nya SGU-rapporten grundar sig på två tidigare inventeringsprojekt av fibersediment, som SGU utfört i samarbete med berörda länsstyrelser. Inventeringsprojekten har finansierats av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten via Havs- och vattenmiljöanslaget.

Om fibersediment

Fibersediment har uppkommit när orenat processvatten från pappers- och träindustri släpptes ut i vattendrag innan miljölagstiftning infördes runt 1970. På bottnarna ansamlades fibersediment och olika föroreningar som exempelvis dioxiner och kvicksilver. Fibersediment kan delas upp i fiberbankar, som består nästan bara av träfibrer, och fiberrika sediment, som består av naturliga sediment blandade med träfiber.

Länk till rapporten

För mer information, kontakta
Johan Norrlin, statsgeolog, tel 018-179235, e-post: johan.norrlin@sgu.se
Sarah Josefsson, miljökemist SGU, tel 018-179014, e-post: sarah.josefsson@sgu.se

Länk till broschyr om fibersediment:

Länkar till tidigare rapporter om fibersediment;

Från 2016 (OBS! 81 MB)
Från 2014 (OBS! 104 MB)

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Bara en liten del av alla havs- och sjöbottnar med misstänkta fibersediment har undersökts – och det främst längs norra Östersjökusten. Höga halter av kvicksilver, DDT, PCB och dioxiner riskerar att spridas i ekosystemen. Därför är behovet av fortsatt inventering i hela Sverige samt utveckling av riskbedömningar och åtgärdsmetoder mycket angeläget.

Läs vidare »
Media no image

Ökad malmproduktion under 2016

Pressmeddelanden   •   Jun 12, 2017 13:30 CEST

Svensk malmproduktion ökade åter under 2016 efter en tillfällig minskning 2015, och produktionen av zink och silver blev den högsta någonsin. Bakom utvecklingen ligger bland annat en återhämtning av metallpriserna, där exempelvis järn- och zinkpriserna steg med 80 respektive 70 procent.

Malmproduktionen ökade 2016 med tre procent till 74,9 miljoner ton. 2015 års nedgång ser ut att bli ett jack i den stigande produktionskurvan sedan 1990 - produktionen under förra året är den tredje högsta någonsin. Metallpriserna steg 2016 från prisfallet 2015. Mest ökade priset på järnmalm med 80 procent och för zink med 70 procent. Guldpriset var oförändrat och för övriga metaller steg priset med cirka 20 procent under året. Järnmalmsproduktionen ökade med åtta procent, från 24,8 miljoner ton 2014 till 26,9 miljoner ton. Utvinningen av silver och zink blev den högsta någonsin i Sverige; 499 ton silver och drygt 258 000 ton zink. Det är en fortsatt trend från föregående år som beror mycket på det nya anrikningsverket i Garpenberg. Procentuellt steg produktionen med cirka fem procent. Produktionen av guld och bly sjönk däremot med cirka fem procent. Av EUs järnmalmsproduktion kommer 91 procent från Sverige. Sverige har också den största bly- och zinkproduktionen i EU. Den svenska silverproduktionen är näst störst i EU medan svensk guld- och kopparproduktion ligger på tredje respektive fjärde plats bland EU:s producentländer.

Övrigt:

  • Prospekteringsinsatserna minskade under 2016 med 26 procent, från 597 miljoner kr 2015 till 439 miljoner kr 2015.
  • Tre bearbetningskoncessioner beviljades för helt nya platser.
  • Industrimineralproduktionen ökade med tre procent under året, till 8,5 miljoner ton, och naturstensproduktionen minskade med tio procent till 164 tusen ton.

Se diagram över svensk malmproduktion 2016

Se diagram över 2016 års zink-, bly- och kopparproduktion

Se diagram över 2016 års ädelmetallproduktion

Se diagram med statistik över 2016 års prospekteringsverksamhet

Statistiken för den svenska malmproduktionen är hämtad från Bergverkstatstik 2016, som publiceras senare i sommar.

För mer information, kontakta:

Erik Ingvald, enhetschef SGU, tel 018-17 90 30, erika.ingvald@sgu.se

Lars Norlin, utredare SGU, tel 018-19 93 35, lars.norlin@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Svensk malmproduktion ökade åter under 2016 efter en tillfällig minskning 2015, och produktionen av zink och silver blev den högsta någonsin. Bakom utvecklingen ligger bland annat en återhämtning av metallpriserna under året, där exempelvis järn- och zinkpriserna steg med 80 respektive 70 procent.

Läs vidare »
Media no image

Goda förutsättningar att öka bildning av grundvatten på Gotland

Pressmeddelanden   •   Mar 22, 2017 13:00 CET

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsätt­ningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på att det finns goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.

SGU anser att det finns förutsättningar att öka grundvattenbildningen genom infiltration av ytvatten till grundvattenmagasin i anslutning till sex vattentäkter på Gotland: Åminne, Eskelhem–Övide, Stånga, Slite–Filehajdar, Lärbro, Tingstäde samt Klinte–Loggarve.

– Vid dessa vat­tentäkter finns tillräckligt med ytvatten och dessutom möjlighet att magasinera grundvatten under vinterhalvåret då det finns ett överskott av ytvatten, säger Peter Dahlqvist, grundvattengeolog och projektledare på SGU.

Vid ytterligare nio vattentäkter; Alva, Burs, Fårö, Kapellshamn, Klinte–Follingbo, Langs Hage, Martebo, Roma samt Stenkyrka–Licknatte, finns det delvis förutsättningar för att öka grundvattenbildningen. Det kan i dessa fall vara så att tillräckligt med ytvatten i närheten saknas, att infiltrationsmöjligheterna är små eller att insamlade bakgrundsdata inte är till­räckliga för att göra en säker bedömning. Vid övriga vattentäkter anser SGU att det saknas förutsättningar för att på konstgjort sätt öka grundvattenbildningen

En förutsättning för flera av de framtida möjliga infiltrationsanläggningarna är att det finns möjlighet att magasinera vatten i landskapet. För det krävs det i regel våtmarker eller andra former av vattenreservoarer i anslutning till infiltrationsanläggningen. I flera fall är också nya brunnslägen en förutsättning för att förslagen ska fungera optimalt. Att göra den här typen av bedömningar kräver dock stor kännedom om de platsspecifika förutsättningarna. För samtliga utpekade vattentäkter krävs därför ytterli­gare platsundersökningar för att säkerställa att de föreslagna åtgärderna är lämpliga.

Rapporten fokuserar på de naturliga förutsättningarna. De områden som pekats ut som geologiskt eller hydrologiskt gynnsamma kan dock vara direkt olämpliga av en annan orsak. Endast i ett fåtal fall har SGU tagit hänsyn till motstående intressen, vilket gör att resultaten i rapporten ska användas med förnuft och efter samråd med företrädare för andra intressen.

SGU kommer under 2017 och 2018 att skapa en geologisk 3D-modell över Gotland, med möj­lighet att inkludera hydrogeologiska och hydrologiska parametrar.

– När detta är klart finns tillräck­ligt med data för att undersöka förutsätt­ningarna för att öka grundvattenbildningen för hela Gotland, inte bara kring vattentäkterna, säger Peter Dahlqvist.

En viktig del av projektet har varit att öka SGUs interna kunskap kring grundvattenbildning i anslutning till våtmarker och utdikade områden

– Projektet har gett oss ett kunskapslyft som gör att vi kan applicera liknande idéer även i andra områden. Vi har exempelvis ett stort grundvattenprojekt på gång på Öland där det till viss del finns samma problemställning, säger Peter Dahlqvist.

Läs rapporten här (17 MB)

Läs mer om SGUs arbete med grundvatten

För mer information, kontakta

Peter Dahlqvist, hydrogeolog, telefon 046-31 17 84, peter.dahlqvist@sgu.se

Magdalena Thorsbrink, hydrogeolog, 018-17 93 01, magdalena.thorsbrink@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.

Läs vidare »
Media no image

Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige

Pressmeddelanden   •   Jan 23, 2017 14:15 CET

Fyra områden på svensk havsbotten har identifierats som möjliga för uttag av marin sand och grus för tre svenska regioner. Det framgår av ett underlag som SGU har tagit fram i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten för att hitta tänkbart ersättningsmaterial till naturgrus och på så sätt skydda viktiga grundvattenförekomster.

Som ett led i att säkra Sveriges grundvatten och uppfylla miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” ska uttag av naturgrus på land minska, detta eftersom naturgrus bygger upp många naturliga grund- och dricksvattenreservoarer. Ett bidrag till att uppfylla detta mål kan vara att i materialförsörjningen ersätta naturgrus med marin sand och grus. En annan tillämpning inom miljöområdet är att använda marin sand och grus för att motverka den kusterosion som sker längs några kustavsnitt i södra Sverige.

Mot den här bakgrunden har SGU i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram ett kunskapsunderlag för att säkerställa att eventuella uttag av marin sand och grus i Sverige är långsiktigt hållbara. Underlaget ska också kunna utgöra en del i planeringen av den lokala och regionala materialförsörjningen

De mest aktuella områdena för användning av marin sand och grus är Stockholm-Mälardalen, sydvästra Skåne och Göteborgs- Västra Götalandsregionen. Dessa kustnära regioner har en stor förbrukning av naturgrus, men samtidigt små och viktiga tillgångar av naturgrus på land, med en fortsatt expansiv utveckling av byggsektorn. För dessa regioner kan marin sand och grus utgöra ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart alternativ till naturgrus på land.

De fyra områden som har identifierats för ett eventuellt marint sand- och grusuttag är delar av Sandflyttan, Sandhammar bank och Klippbanken i södra Östersjön, där de två första är områden som sedan tidigare är aktuella för ändamålet, samt delar av Svalans/Falkens grund i Bottenviken.

Graden av miljöeffekt vid marin sandtäktsverksamhet beror på lokala fysiska och biologiska förhållanden, och är inte väl känd i svenskt vatten. Om sådan verksamhet inleds i Sverige föreslås därför att uttag påbörjas i mindre skala.

– Men det återstår fortfarande många steg innan utvinning av havssand kan bli aktuell. För varje projekt måste detaljerade biologiska, geologiska och arkeologiska undersökningar alltid genomföras på plats först, i tillägg till att all utvinning måste miljöprövas noga, säger Johan Nyberg.

I redogörelsen ges exempel på geologiskt och miljömässigt möjliga områden och hur uttag kan ske för minsta möjliga negativa miljöpåverkan.

Läs underlaget här

För mer information, kontakta

Johan Nyberg, maringeolog på SGU, telefon; 018-179194,epost: johan.nyberg@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Fyra områden på svensk havsbotten har identifierats som möjliga för uttag av marin sand och grus för tre svenska regioner. Det framgår av ett underlag som SGU har tagit fram i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten för att hitta tänkbart ersättningsmaterial till naturgrus och på så sätt skydda viktiga grundvattenförekomster.

Läs vidare »
Ws85vhdjjr4ohxy4a67c

​Engagerade elever i SGUs skoltävling

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2016 07:09 CET

SGU har fått in 75 bidrag från sju skolor, där eleverna undersökt, resonerat och argumenterat för nya anläggningar i sina hemkommuner: badhus, glasskafé, skidanläggning, ny skola, park, turistanläggning m.m. I uppgiften har det ingått att ta hänsyn till de geologiska förutsättningarna på platsen samt att få in ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i de lösningar man har föreslagit. B

Media no image

God potential för koldioxidlagring i Sverige

Pressmeddelanden   •   Dec 20, 2016 09:49 CET

Sydvästra Skåne och sydöstra Östersjön är de svenska områden som har bäst potential för koldioxidlagring. Det visar en ny sammanställning över svenska förutsättningar för koldioxidlagring som tagits fram av SGU.

Resultat från nordiska forskningssamarbetet NORDICCS visar att de nordiska länderna har en avsevärd potential för geo­logisk lagring av koldioxid. Tillsammans finns en teoretisk lagringskapacitet på mer än 86 miljarder ton (86 Gt).

– Det motsvarar Nordens utsläpp av koldioxid under 564 år, räknat på dagens utsläppstakt, berättar Gry Møl Mortensen, statsgeolog på SGU.

De svenska områden som har bäst förutsättningar för koldioxidlagring är Sydvästra Skåne samt Sydöstra Östersjön. Enbart den svenska lagringskapaciteten är beräknad till 3,4 miljarder ton (Gt), vilket kan jämföras med Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser på knappt 53 miljoner ton under 2015.

– Men för att koldioxidlagring i Sverige ska bli verklighet kommer det att behövas mer data och forskning på de geologiska underlag som finns, säger Gry Møl Mortensen.

Analyserna visar, inte överraskande, att lagringsplatserna med bäst potential finns i Norge. Där har det sedan länge pågått en omfattande prospektering efter olja och gas, vilket har medfört att det där finns mer omfattande geologiska underlag än på andra håll, något som har stor betydelse i bedömning av lagringspotentialen.

För att geologisk lagring av koldioxid ska bli aktuell i Sverige krävs också andra bedömningar än de rent geologiska. Sveriges koldioxidutsläpp kommer till stora delar från olika källor inom industrin, och det kommer att behövas stora investeringar för att infånga och transportera koldioxiden, och för att bygga en lämplig infrastruktur.

Fakta om koldioxidlagring

För att en reservoar (salin akvifer) ska kunna utgöra ett koldioxidlager måste flera kriterier vara uppfyllda: Sandavsnittens totala mäktighet måste vara minst 15 meter och ligga på minst 800 meters djup, detta för att säkerställa att trycket är så stort att koldioxiden är flytande. Berggrunden måste också vara tillräckligt porös (mikroporer) och det ska finnas kontakt mellan porerna så att koldioxiden kan fylla upp utrymmet. Det måste även finnas en tät bergart ovanför akviferen som kan fungera som ett "tak” så att koldioxiden stannar kvar i reservoaren.

Läs rapporten här

Läs mer om koldioxidlagring på SGUs webb

Läs mer om NORDICCS

För mer information, kontakta

Gry Møl Mortensen, statsgeolog SGU, telefon 046-311773, epost gry.mol.mortensen@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sydvästra Skåne och sydöstra Östersjön är de svenska områden som har bäst potential för koldioxidlagring. Det visar en ny sammanställning över svenska förutsättningar för koldioxidlagring som tagits fram inom det nordiska forskningssamarbetet NORDICCS.

Läs vidare »
Fp0f06bjgm7boz2jj6lx

​Öga för geologi – ny vandringsutställning om metall och mineral i vår vardag

Pressmeddelanden   •   Dec 13, 2016 07:05 CET

Fredagen den 16 december invigs Öga för geologi på Teknikens Hus i Luleå. Det är en helt ny vandringsutställning om metaller och mineral och varför de är så viktiga – i vår egen vardag, i Sverige och i världen. Det är Sveriges geologiska undersökning, SGU, och Teknikens Hus som har tagit fram utställningen.

Media no image

Ny rapport om energimetallerna uran och torium

Pressmeddelanden   •   Nov 16, 2016 10:17 CET

I Sveriges berggrund finns några av världens största tillgångar på energimetaller, främst uran men även en del torium. Men låga koncentrationer i de svenska fynden och svaga råvarupriser bidrar till att förutsättningar för utvinning av svenskt uran eller torium i dagsläget saknas. Detta är några uppgifter som framkommer i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden – tema energimetaller”.

Det svenska uranet finns i huvudsak i svartskiffrar, en sedimentär bergart rik på organiskt material. Det uppskattas att det kan finnas uppemot 2,5 miljoner ton uran i Sverige, vilket gör förekomsterna till några av världens största.

– Men majoriteten av tillgångarna är i form av mycket låghaltiga, men väldigt stora, mineraliseringar som inte är ekonomiskt lönsamma att utvinna med dagens uranpriser, säger Anders Hallberg, statsgeolog på SGU.

Omkring 20 000 ton av detta uran finns i fyndigheter som räknas till konventionella tillgångar, det vill säga potentiellt brytvärda.

Tidigare har 215 ton uran brutits i svartskiffrar vid Ranstad vid Billingen i Västergötland från år 1965 till 1969, då verksamheten stängdes på grund av dålig lönsamhet. Förutom i Ranstad finns betydande förekomster i Häggån och Myrviken (Viken), båda i Jämtlands län.

Uranpriset styrs till stor del av den globala kärnkraftskonjunkturen. Nya projekterade kärnkraftverk i främst Indien och Kina ledde till prishöjningar under mitten av 2000-talet fram till katastrofen i Fukushima 2011, då en tillbakagång för världens kärnkraft ledde till kraftiga prisfall på uran. Sedan dess har uranpriset hållit sig på låga nivåer. Prognoser visar på att nya urangruvor måste tas i bruk för att möta världens efterfrågan på kärnbränsle de närmaste åren.

Det uran som används i de svenska kärnreaktorerna, 1500-2000 ton per år, hämtas från Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan, för att sedan anrikas i Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Det färdiga kärnbränslet köps från tillverkare i Spanien och Sverige.

De största uranproducerande länderna är Kazakstan, Kanada och Australien som tillsammans står för två tredjedelar av världens produktion av uran.

Torium istället för uran

Att använda torium istället för uran i vad som kallas fjärde generationens kärnreaktorer (framtidens kärngeneratorer) skulle kunna medföra positiva miljöeffekter och minska risken för spridning av kärnvapen. Men för att nå dit krävs fortfarande mycket forskning.

Torium utvinns huvudsakligen som en biprodukt vid utvinning av sällsynta jordartsmetaller ur mineralet monazit, det mesta från tungsandsavlagringar i Indien (2013 producerades totalt 6990 ton monazit-koncentrat i världen).

Uppskattningsvis finns 50 000 ton torium i svensk berggrund. Men användningsområdena för torium är ännu få, och efterfrågan är låg, vilket gör att intresse för svensk brytning av torium ännu saknas. 

Ladda hem rapporten här

Läs mer om Sveriges berggrund på www.sgu.se

Kontaktpersoner

Erika Ingvald, enhetschef på SGU, 018-17 93 50, erika.ingvald@sgu.se

Anders Hallberg, statsgeolog på SGU, 018-17 93 41, anders.hallberg@sgu.se

Lars Norlin, utredare på SGU, 018-17 91 39, lars.norlin@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sveriges berggrund innehåller några av världens största tillgångar på energimetaller, främst uran men även en del torium. Men låga koncentrationer i de svenska fynden och svaga råvarupriser bidrar till att förutsättningar för utvinning av svenskt uran eller torium i dagsläget saknas. Detta är några uppgifter som framkommer i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden – tema energimetaller”.

Läs vidare »
Icc4fvubmt1m8kjvzzfh

SGUs geologimod för Minecraft – unik satsning

Pressmeddelanden   •   Nov 02, 2016 06:44 CET

Nu släpper Sveriges geologiska undersökning en ny stor uppdatering av sin mod för Minecraft: BetterGeo 2.0. Modden för in mer verklighetsbaserad geologi i spelet. Tidigare har sten gjorts om till bergarter och mineral och nu är det jordarternas tur. En annan nyhet är möjlighet till återvinning av metall. SGU är en av få (enda?) myndigheter i världen som har arbetat med en mod för Minecraft.

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulf.boivie@sgu.se
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • kaarina.ringstad@sgu.se
  • 018-179238
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida