Ws85vhdjjr4ohxy4a67c

​Engagerade elever i SGUs skoltävling

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2016 07:09 CET

SGU har fått in 75 bidrag från sju skolor, där eleverna undersökt, resonerat och argumenterat för nya anläggningar i sina hemkommuner: badhus, glasskafé, skidanläggning, ny skola, park, turistanläggning m.m. I uppgiften har det ingått att ta hänsyn till de geologiska förutsättningarna på platsen samt att få in ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i de lösningar man har föreslagit. B

Media no image

God potential för koldioxidlagring i Sverige

Pressmeddelanden   •   Dec 20, 2016 09:49 CET

Sydvästra Skåne och sydöstra Östersjön är de svenska områden som har bäst potential för koldioxidlagring. Det visar en ny sammanställning över svenska förutsättningar för koldioxidlagring som tagits fram av SGU.

Resultat från nordiska forskningssamarbetet NORDICCS visar att de nordiska länderna har en avsevärd potential för geo­logisk lagring av koldioxid. Tillsammans finns en teoretisk lagringskapacitet på mer än 86 miljarder ton (86 Gt).

– Det motsvarar Nordens utsläpp av koldioxid under 564 år, räknat på dagens utsläppstakt, berättar Gry Møl Mortensen, statsgeolog på SGU.

De svenska områden som har bäst förutsättningar för koldioxidlagring är Sydvästra Skåne samt Sydöstra Östersjön. Enbart den svenska lagringskapaciteten är beräknad till 3,4 miljarder ton (Gt), vilket kan jämföras med Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser på knappt 53 miljoner ton under 2015.

– Men för att koldioxidlagring i Sverige ska bli verklighet kommer det att behövas mer data och forskning på de geologiska underlag som finns, säger Gry Møl Mortensen.

Analyserna visar, inte överraskande, att lagringsplatserna med bäst potential finns i Norge. Där har det sedan länge pågått en omfattande prospektering efter olja och gas, vilket har medfört att det där finns mer omfattande geologiska underlag än på andra håll, något som har stor betydelse i bedömning av lagringspotentialen.

För att geologisk lagring av koldioxid ska bli aktuell i Sverige krävs också andra bedömningar än de rent geologiska. Sveriges koldioxidutsläpp kommer till stora delar från olika källor inom industrin, och det kommer att behövas stora investeringar för att infånga och transportera koldioxiden, och för att bygga en lämplig infrastruktur.

Fakta om koldioxidlagring

För att en reservoar (salin akvifer) ska kunna utgöra ett koldioxidlager måste flera kriterier vara uppfyllda: Sandavsnittens totala mäktighet måste vara minst 15 meter och ligga på minst 800 meters djup, detta för att säkerställa att trycket är så stort att koldioxiden är flytande. Berggrunden måste också vara tillräckligt porös (mikroporer) och det ska finnas kontakt mellan porerna så att koldioxiden kan fylla upp utrymmet. Det måste även finnas en tät bergart ovanför akviferen som kan fungera som ett "tak” så att koldioxiden stannar kvar i reservoaren.

Läs rapporten här

Läs mer om koldioxidlagring på SGUs webb

Läs mer om NORDICCS

För mer information, kontakta

Gry Møl Mortensen, statsgeolog SGU, telefon 046-311773, epost gry.mol.mortensen@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sydvästra Skåne och sydöstra Östersjön är de svenska områden som har bäst potential för koldioxidlagring. Det visar en ny sammanställning över svenska förutsättningar för koldioxidlagring som tagits fram inom det nordiska forskningssamarbetet NORDICCS.

Läs vidare »
Fp0f06bjgm7boz2jj6lx

​Öga för geologi – ny vandringsutställning om metall och mineral i vår vardag

Pressmeddelanden   •   Dec 13, 2016 07:05 CET

Fredagen den 16 december invigs Öga för geologi på Teknikens Hus i Luleå. Det är en helt ny vandringsutställning om metaller och mineral och varför de är så viktiga – i vår egen vardag, i Sverige och i världen. Det är Sveriges geologiska undersökning, SGU, och Teknikens Hus som har tagit fram utställningen.

Media no image

Ny rapport om energimetallerna uran och torium

Pressmeddelanden   •   Nov 16, 2016 10:17 CET

I Sveriges berggrund finns några av världens största tillgångar på energimetaller, främst uran men även en del torium. Men låga koncentrationer i de svenska fynden och svaga råvarupriser bidrar till att förutsättningar för utvinning av svenskt uran eller torium i dagsläget saknas. Detta är några uppgifter som framkommer i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden – tema energimetaller”.

Det svenska uranet finns i huvudsak i svartskiffrar, en sedimentär bergart rik på organiskt material. Det uppskattas att det kan finnas uppemot 2,5 miljoner ton uran i Sverige, vilket gör förekomsterna till några av världens största.

– Men majoriteten av tillgångarna är i form av mycket låghaltiga, men väldigt stora, mineraliseringar som inte är ekonomiskt lönsamma att utvinna med dagens uranpriser, säger Anders Hallberg, statsgeolog på SGU.

Omkring 20 000 ton av detta uran finns i fyndigheter som räknas till konventionella tillgångar, det vill säga potentiellt brytvärda.

Tidigare har 215 ton uran brutits i svartskiffrar vid Ranstad vid Billingen i Västergötland från år 1965 till 1969, då verksamheten stängdes på grund av dålig lönsamhet. Förutom i Ranstad finns betydande förekomster i Häggån och Myrviken (Viken), båda i Jämtlands län.

Uranpriset styrs till stor del av den globala kärnkraftskonjunkturen. Nya projekterade kärnkraftverk i främst Indien och Kina ledde till prishöjningar under mitten av 2000-talet fram till katastrofen i Fukushima 2011, då en tillbakagång för världens kärnkraft ledde till kraftiga prisfall på uran. Sedan dess har uranpriset hållit sig på låga nivåer. Prognoser visar på att nya urangruvor måste tas i bruk för att möta världens efterfrågan på kärnbränsle de närmaste åren.

Det uran som används i de svenska kärnreaktorerna, 1500-2000 ton per år, hämtas från Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan, för att sedan anrikas i Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Det färdiga kärnbränslet köps från tillverkare i Spanien och Sverige.

De största uranproducerande länderna är Kazakstan, Kanada och Australien som tillsammans står för två tredjedelar av världens produktion av uran.

Torium istället för uran

Att använda torium istället för uran i vad som kallas fjärde generationens kärnreaktorer (framtidens kärngeneratorer) skulle kunna medföra positiva miljöeffekter och minska risken för spridning av kärnvapen. Men för att nå dit krävs fortfarande mycket forskning.

Torium utvinns huvudsakligen som en biprodukt vid utvinning av sällsynta jordartsmetaller ur mineralet monazit, det mesta från tungsandsavlagringar i Indien (2013 producerades totalt 6990 ton monazit-koncentrat i världen).

Uppskattningsvis finns 50 000 ton torium i svensk berggrund. Men användningsområdena för torium är ännu få, och efterfrågan är låg, vilket gör att intresse för svensk brytning av torium ännu saknas. 

Ladda hem rapporten här

Läs mer om Sveriges berggrund på www.sgu.se

Kontaktpersoner

Erika Ingvald, enhetschef på SGU, 018-17 93 50, erika.ingvald@sgu.se

Anders Hallberg, statsgeolog på SGU, 018-17 93 41, anders.hallberg@sgu.se

Lars Norlin, utredare på SGU, 018-17 91 39, lars.norlin@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sveriges berggrund innehåller några av världens största tillgångar på energimetaller, främst uran men även en del torium. Men låga koncentrationer i de svenska fynden och svaga råvarupriser bidrar till att förutsättningar för utvinning av svenskt uran eller torium i dagsläget saknas. Detta är några uppgifter som framkommer i SGUs nya rapport ”Mineralmarknaden – tema energimetaller”.

Läs vidare »
Icc4fvubmt1m8kjvzzfh

SGUs geologimod för Minecraft – unik satsning

Pressmeddelanden   •   Nov 02, 2016 06:44 CET

Nu släpper Sveriges geologiska undersökning en ny stor uppdatering av sin mod för Minecraft: BetterGeo 2.0. Modden för in mer verklighetsbaserad geologi i spelet. Tidigare har sten gjorts om till bergarter och mineral och nu är det jordarternas tur. En annan nyhet är möjlighet till återvinning av metall. SGU är en av få (enda?) myndigheter i världen som har arbetat med en mod för Minecraft.

Media no image

Ökad övervakning av Sveriges grundvatten

Pressmeddelanden   •   Okt 26, 2016 14:26 CEST

Sveriges grundvatten ska bli bättre övervakat och samtidigt måste kunskapen om olika miljögifter i vattnet öka. Mot den bakgrunden genomför SGU i år ett stort extra antal analyser av grundvattnet runt om i Sverige.

Organiska miljögifter som PFAS, läkemedelsrester och bekämpningsmedel i dricksvattnet har på senare tid uppmärksammats som ett allvarligt hot mot vår hälsa. Det är bakgrunden till att SGU i november ska påbörja en screening av grundvattnet i sex olika städer som alla använder grundvatten för dricksvattenförsörjningen.

– Vi börjar i år med att analysera grundvattnet i Kristianstad och Gävle i höst och kommer att gå vidare med fyra andra städer nästa år, säger Johan Carlström, statsgeolog på SGU.

Analyserna görs i en så kallad screening med avseende på perfluorerade ämnen (PFAS), bekämpningsmedel, läkemedelsrester och andra organiska miljögifter. Analysmetoderna är avancerade och kostsamma. Förhoppningen är därför att några länsstyrelser vill vara med i projektet och bidra med ytterligare provtagningar och analyser under 2017.

SGU genomför också en utökad övervakning av grundvattnet under 2016. Syftet är att utöka bevakningen av vattenkvaliteten i Sveriges grundvattenförekomster. Arbetet genomförs genom att först identifiera möjliga provtagningsplatser vid källor, brunnar och grundvattenrör för att sedan inventera platserna i fält. Vattenprover tas sedan från de provtagningsplatser som bedöms som lämpliga.

– I första hand väljer vi ut förekomster där det av olika skäl finns risk att grundvattnet inte uppnår god kvalitet. Vi räknar med att kunna analysera vatten från uppemot femtio förekomster i år, berättar Nils Ohlanders, statsgeolog på SGU.

SGU har under lång tid uppmärksammat att övervakningen av grundvattnet är otillräcklig och behöver stärkas, något som även EU-kommissionen konstaterat i sin granskning av ramdirektivet för vatten. Som ett resultat av detta har Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket finansierat årets screening och den utökade miljöövervakningen genom extra anslag på sammanlagt 4,1 miljoner kronor.

Läs mer här (länk till SGUs webbplats)

Kontaktpersoner

Johan Carlström, statsgeolog, tel: 018-17 91 06, e-post: johan.carlstrom@sgu.se

Nils Ohlanders, statsgeolog, tel: 018-17 90 54, e-post: nils.ohlanders@sgu.se

Jennie Abelsson, enhetschef Grundvattenövervakning, tel: 018-17 90 45, jennie.abelsson@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sveriges grundvatten ska bli bättre övervakat och samtidigt måste kunskapen om olika miljögifter i vattnet öka. Mot den bakgrunden genomför SGU i år ett stort extra antal analyser av grundvattnet runt om i Sverige.

Läs vidare »
Media no image

Ny kartläggning av erosionen längs Skånes stränder

Pressmeddelanden   •   Okt 18, 2016 10:25 CEST

Tolv procent av Skånes stränder hotas av erosion, varav sju procent är utsatta för stark erosion och fem procent för långsam erosion. Detta och mycket annat framgår av SGUs projekt Skånestrand, vars resultat presenteras som nya digitala kartvisare och en slutrapport; Skånes känsliga stränder – erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering.

SGU har nu färdigställt arbetet med att kartlägga stranderosionen längs Skånes kust.Resultatet, som visas i form av digitala kartvisare på SGUs webbplats och en slutrapport, är en beskrivning av processerna och förutsättningarna för erosion både på land och havsbotten. I kartvisaren finns också en prognos för hur erosionsförhållandena kan antas bli vid en framtida höjd havsnivå.

Baserat på den geologiska kartläggningen har SGU utvecklat en metodik för att bedöma erosionsförutsättningar och erosionskänslighet längs Skånes kust. Av kartvisaren framgår vilka kuststräckor som är utsatta för erosion. Där framgår också vilka sträckor som inte är känsliga för stranderosion, vilket är viktigt att veta vid kustzonsplanering.

– Metodiken kan användas för de flesta kusttyper i Sverige, och SGU planerar att fortsätta med liknande undersökningar i andra områden där stranderosion är eller kan förväntas bli ett problem, bland annat i Halland och i delar av Blekinge, säger Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog på SGU.

Rapporten är den sista av två rapporter från SGUs kartläggningsprojekt ”Skånestrand”. Den är i första hand tänkt för kustkommuner och Länsstyrelsen i Skåne, men kan även användas av andra aktörer i samhällsplaneringen, inte minst i miljö- och klimatanpassningsarbetet.

Om kartvisaren

Kartvisaren, som är SGUs webbaserade kartverktyg för geologisk data, innehåller mängder av information om geologiska förhållanden längs Skånes stränder, både på land och på havsbotten. Kartvisaren är mycket innehållsrik och ju mer man zoomar in desto mer kan man se. Där finns till exempel en möjlighet att se historiska strandlinjer och därmed se var det försvunnit land under årens lopp. Det finns dessutom detaljerad information om och bilder på havsbottnen. 

Ur rapporten:

  • SGU har delat in Skånes strandtyper i tolv klasser efter geologi och erosionsförhållanden.
  • Stranderosion sker huvudsakligen vid högvatten i kombination med starka vågor, oftast i samband med stormar under höst och vinter
  • Den vanligaste strandtypen i Skåne är sand- och grusstränder, där det sker växelvis erosion och ackumulation, men som är i balans sett i ett längre tidsperspektiv. 31 procent av Skånes kuststräcka utgörs av denna strandtyp (175 km).
  • Sju procent av Skånes kust är utsatt för stark erosion (39 km).
  • Vid klintkuster, som till exempel runt Ven (”backafallen”) sker långsam erosion. Fem procent av Skånekusten är utsatt för långsam erosion (28 km).

I ett internationellt perspektiv är problemen med stranderosion i Skåne små, med undantag av stranden vid Löderup som har eroderats sedan mitten av 1800-talet. Sandhammaren präglas för närvarande av pålagring av sand, men perioder av stark erosion har tidigare förekommit.

Läs rapporten här

Se indelningen av Skånes strandtyper i SGUs kartvisare

Kontaktperson

Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog, tel: 046-31 17 82, e-post: karstin.malmberg-persson@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Tolv procent av Skånes stränder hotas av erosion, varav sju procent är utsatta för stark erosion och fem procent för långsam erosion. Detta och mycket annat framgår av SGUs projekt Skånestrand, vars resultat presenteras som nya digitala kartvisare och en slutrapport; "Skånes känsliga stränder – erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering."

Läs vidare »
Media no image

Unik kartläggning av Hoburgs bank i Östersjön

Pressmeddelanden   •   Okt 06, 2016 13:50 CEST

För första gången görs nu en komplett kartläggning av havsbottenförhållandena vid Hoburgs bank i Östersjön. Det är SGU, som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som ska ta fram detaljerade kartunderlag för områdesskydd och havsplanering.

Kartläggningen utförs med hjälp av SGUs undersökningsfartyg Ocean Surveyor som är specialutrustat med en mängd mätinstrument, sensorer och sedimentprovtagare samt en undervattenskamera för bilder och video av havsbotten.

– Hoburgs bank har en extremt vågpåverkad och instabil bottentyp med stora musselbankar som är unik i Östersjön och som har stora naturvärden, säger Gustav Kågesten, maringeolog på SGU.

Det för vågrörelser utsatta läget gör att bottnarna har svallats, varvid det finaste materialet spolats bort och lämnat åsar av block och sten omgivna av delvis mycket utbredda sandytor. Sandbottnarna har tydliga böljeslagsmärken i allmänhet ner till stora djup, vilket antyder vågrörelsens stora betydelse för dessa områden.

Intressena för Hoburgs bank är flera. Det finns anspråk på riksintresse för bland annat sjöfart, fiske, försvar och vindkraft. Den i dagsläget omfattande och i framtiden utökade trafiken kan medföra negativa effekter på Natura 2000-området som störande av fågelliv, oljeutsläpp, bottenerosion. Av den orsaken höjs nu flera röster för att exempelvis leda om fartygstrafiken från Hoburgs bank.

Projektet medfinansieras av Havs- och vattenmyndigheten och sker i samverkan med bland annat SLU Aqua som utför provfiske från Ocean Surveyor. Syftet med projektet är att ta fram detaljerade kartunderlag för områdesskydd, havsplanering, ökad och förbättrad förvaltning av Natura 2000-området samt för arbete med grön infrastruktur i kust och hav.

Om utsjöbankar

En utsjöbank är ett område som ligger ute till havs och är grunt i jämförelse med omgivande vatten. Dessa bankar är mycket produktiva och artrika. De utgör ofta viktiga övervintringsplatser för sjöfåglar, som dyker efter föda på bankarnas lättåtkomliga djup, och är viktiga lek- och uppväxtområden för många fiskarter. Genom att de ligger långt ut till havs är de dessutom ofta relativt opåverkade av människan.


Deltagare i projektet

Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua samt AquaBiota Water research

Kontakt

Gustav Kågesten, maringeolog på SGU, tel: 018-17 90 15, gustav.kagesten@sgu.se

Lovisa Zillén Snowball, enhetschef på SGU, tel: 018-17 90 33, lovisa.zillen@sgu.se

Bertil Håkansson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, tel: 010-698 60 14, bertil.hakansson@havochvatten.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

För första gången görs nu en komplett kartläggning av havsbottenförhållandena vid Hoburgs bank i Östersjön. Det är SGU, som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som ska ta fram detaljerade kartunderlag för områdesskydd och havsplanering.

Läs vidare »
Koi0drb8oay2jdfz93bf

​Kritiska mineral, det livsviktiga vattnet och virtuell geologi

Pressmeddelanden   •   Okt 05, 2016 07:23 CEST

Nu uppdateras Sveriges geologiska undersöknings, SGUs, skolwebb Geologiskt med tre nya övningar. Missa inte heller skoltävlingen om samhällsplanering och geologi - deadline för bidrag är 1 december. Syftet med Geologisk är att sätta fokus på de många gånger aktuella frågor där en grundförståelse för geologi skapar bättre beslutsunderlag.

Media no image

Svensk produktion av ballast ökade markant 2015

Pressmeddelanden   •   Sep 21, 2016 11:00 CEST

Leveranser av grus, sand, morän och krossat berg, så kallad ballast, har ökat stort med nio miljoner ton jämfört med 2014, till 85 miljoner ton. Det visar SGUs genomgång av ballastproduktionen i Sverige under 2015.

Ballast utgör huvudkomponenten i asfalt och betong, och används även som fyllnadsmate­rial och järnvägsmakadam, vilket medför att ballast är den största råvaran som produceras i landet. Den stora ökningen av leveranser av ballast kan ses över hela landet och följer den ökning som skett i byggproduktionen.

– I framtiden förväntar vi oss ännu större ballastproduktion. Boverkets prognos för bostadsbyggandet visar på en bostadsproduktion på omkring 50 000 – 55 000 nya bostäder per år fram till 2018, vilket motsvarar en ballastproduktionen på i storleksordningen 100 miljoner ton per år, säger Kristian Schoning, statsgeolog på SGU.

Störst ökning i brytning av ballast kan ses i Stockholms län, där totalt bruten mängd ökar med över fyra miljoner ton, en procentuell ökning på 56 procent från 2014. Den stora ökningen är ett resultat av ökad brytning av krossat berg.

– Med en framtida takt på 70 000 bostäder om året, vilket enligt Boverket motsvarar behovet av bostäder till 2025, så betyder det att leveranserna av ballast behöver öka till minst 120 miljoner ton per år, säger Kristian Schoning.

Andra fakta ur statistiken:

  • Leveranser av naturgrus hålls på samma nivå som föregående år, 10,8 miljoner ton, men då den totala mängden ballast ökat så har andelen naturgrus minskat till 13 procent jämfört med 14 procent för 2014.
  • Leveranser av morän har ökat kraftigt till 2,3 miljoner ton 2015, jämfört med 0,9 miljoner ton år 2014, en ökning med 150 procent.
  • Mängden leveranser av krossat berg ökade till 72 miljoner ton, en ökning med 7,5 miljoner ton jämfört med 2014.

Statistiken från 2015 års svenska ballastproduktion är hämtad från SGUs årliga publikation Grus, sand och krossberg, som beräknas komma ut i oktober 2016.

För mer info, kontakta

Kristian Schoning, telefon; 018 – 17 92 21, e-post; kristian.schoning@sgu.se

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Leveranser av grus, sand, morän och krossat berg, så kallad ballast, har ökat stort med åtta miljoner ton jämfört med 2014, till 85 miljoner ton. Det visar SGUs genomgång av ballastproduktionen i Sverige under 2015.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulf.boivie@sgu.se
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • kaarina.ringstad@sgu.se
  • 018-179238
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida