Media-no-image

Rätt byggmaterial gör samhällets tillväxt hållbar

Pressmeddelanden   •   2016-01-13 13:05 CET

De svenska storstadsregionernas snabba tillväxt är en enorm utmaning för miljön när allt byggmaterial – mer än hundra miljoner ton sand, grus och sten per år – ska brytas, fraktas, lagras och användas. Mot den bakgrunden har SGU tagit fram en rad guider och kartunderlag för en bättre materialförsörjning och därmed mer hållbar utveckling.

– Vårt snabbt växande samhälle med ökat bostadsbyggande och utbyggd infrastruktur kräver enorma mängder av sand, sten och grus. Därför är en resurseffektiv och klok materialförsörjning viktig för en hållbar samhällsutveckling, säger Mattias Göransson, statsgeolog och expert på bergmaterial hos SGU.

Ett sätt att göra samhällets tillväxt mer hållbar är att använda krossat berg istället för naturgrus som ballastmaterial. Eftersom naturgrus utvinns från rullstensåsar, som är några av våra viktigaste grundvattenreservoarer, bidrar övergången till krossat berg till att säkra framtidens vattenförsörjning. När rullstensåsar skyddas bevaras också ofta höga natur- och kulturvärden. SGU ger i rapporten Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användning av naturgrus en uppdaterad vägledning till när krossat bergmaterial kan användas istället för naturgrus.

SGU har också tagit fram stöd för regioner/länsstyrelser i form av metodik för att ta fram materialförsörjningsplaner, samt geologiska underlag som nås via SGUs publika karttjänster. En mer planerad materialförsörjning ger bättre utnyttjande av naturresurserna och effektivare handläggning. Samtidigt blir det lättare att koordinera, och minimera, transporterna vilket bidrar till ett mindre klimatavtryck.

För närvarande finns inga exakta uppgifter på hur mycket bergmaterial som används eftersom det saknas statistik om entreprenadberg - det bergmaterial från tunnlar och andra byggprojekt som återanvänds i andra sammanhang. I rapporten Resurseffektivisering och minskade transporter – förslag till hur insamling av produktionsuppgifter från entreprenadberg kan utformas föreslår SGU hur uppgifterna kan samlas in och bidra till bättre statistik och därmed bättre planeringsunderlag.

Ytterligare en hjälp i att planera materialförsörjningen är rapporten Strålning från bergmaterial, där SGU redogör för lagar och rekommendationer vad gäller gammastrålning från byggnadsmaterial, vilket kan göra en del bergmaterial olämpligt att använda till husbyggnadsbetong. Rapporten ger också exempel på åtgärder som kan minska gammastrålningen från betong, och på hur man får en överblick av strålningsförhållandena i ett område.

Läs mer om hållbar samhällsplanering här

Aktuella rapporter:

Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för

Metodbeskrivning för regional materialförsörjningsplanering

Slutföring av påbörjad metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering samt plan för stöd till länsstyrelserna användning av naturgrus

Resurseffektivisering och minskade transporter – förslag till hur insamling av produktionsuppgifter från entreprenadberg kan utformas

Strålning från Bergmaterial

Kontakt:

Anna Hedenström, enhetschef SGU, telefon 018-17 92 30, anna.hedenstrom@sgu.se

SGU är 

myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

De svenska storstadsregionernas snabba tillväxt är en enorm utmaning för miljön när allt byggmaterial – mer än hundra miljoner ton sand, grus och sten per år – ska brytas, fraktas, lagras och användas. Mot den bakgrunden har SGU tagit fram en rad guider och kartunderlag för en bättre materialförsörjning och därmed mer hållbar utveckling.

Läs vidare »
Media-no-image

Svensk geolog upptäcker nytt mineral från Afrika

Pressmeddelanden   •   2015-12-21 09:00 CET

Ett nytt mineral, grootfonteinit, har upptäckts av en geolog vid SGU, Sveriges geologiska undersökning, i en mineralrik gruva i Namibia.

 – Mineralet har fått namnet ”grootfonteinit” efter den region i Namibia där ursprungslokalen finns, berättar Erik Jonsson, statsgeolog vid SGU och adjungerad professor vid Uppsala universitet, tillika upptäckare av det nya mineralet.

Det nya mineralet har hittats i Kombatgruvan, som genom åren har stått för flera mineralupptäckter. Intressant nog är lokalen mineralogiskt besläktad med Långban i östra Värmland, den internationellt mest kända svenska mineralförekomsten.

Det nya mineralet har undersökts och karakteriserats i samarbete med ryska kollegor, och har i en nyutkommen publikation officiellt godkänts av IMA – den internationella mineralogiska sammanslutningen som vetenskapligt granskar och utvärderar nya mineralupptäckter.

Grootfonteinit har en hexagonal typ av skiktliknande kristallstruktur och den förenklade kemiska formeln Pb3O(CO3)2; mineralet är alltså en ny, naturlig blykarbonat.

Mineral är i naturen förekommande kemiska föreningar eller grundämnen med en väldefinierad sammansättning och kristallstruktur, vilka bildats genom geologiska processer. Mineral är byggstenarna som bildar bergarter, och är därmed också de fundamentala byggstenarna för de fasta planeterna. Därutöver bygger mineral upp de malmer som bryts för att få fram de olika metaller som vårt samhälle, industri och teknik kräver.

Man känner idag flera tusen olika mineral från Jorden samt extraterrestriskt material, efter flera hundra år av systematiska undersökningar. Nya mineralupptäckter är mycket mera sällsynta än motsvarande upptäckter inom de biologiska vetenskaperna.

Varje nytt mineral som upptäckts är en pusselbit i förståelsen av jorden som kan bringa nya insikter om atomstrukturer och okända material med speciella egenskaper. Kännedomen om mineral och deras bildningssätt och stabilitet ger också information om bildningsbetingelser och geologiska processer.

För mer information, kontakta

Erik Jonsson, telefon: 070-222 8851, erik.jonsson@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Ett nytt mineral, grootfonteinit, har upptäckts av en geolog vid SGU, Sveriges geologiska undersökning, i en mineralrik gruva i Namibia.

Läs vidare »
Media-no-image

Synkade kartor underlättar kommuners klimatanpassning

Pressmeddelanden   •   2015-12-18 11:49 CET

Fem svenska myndigheter har nu samordnat sin information om ras, skred och erosion. Därmed blir det i fortsättningen enklare för Sveriges kommuner att använda geologisk och geografisk information och arbeta med sin klimatanpassning.

Fram tills nu har information om ras, skred och erosion hos olika myndigheter ofta byggt på samma information, men skiljt sig åt vad gäller termer, skalor, geografisk täckning och annat.

– Tack vare det nu genomförda haroniseringsarbetet blir informationen enhetlig och därmed enklare att tolka och ta del av, säger Lars Rodhe, enhetschef för byggande och infrastruktur på SGU.

Det är Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet (LM) som ligger bakom arbetet, vilket pågått under 2015.

Inom ramen för projektet har man gemensamt tagit fram en vägledning som beskriver hur underlagen kan användas och tolkas. Dessutom har en webbaserad kartvisningstjänst för ras, skred och erosion byggts upp där samtliga kartunderlag finns samlade.

Kommuner kan till exempel använda kartunderlagen för att prioritera områden som är i behov av närmare undersökningar. Även centrala myndigheter och företag som söker information om ras, skred eller erosion kan ha nytta av vägledningen.

– Risker för ras, skred och erosion är viktiga faktorer att väga in i ett hållbart samhällsbyggande, säger SGI:s generaldirektör Åsa-Britt Karlsson. En gemensam bild av de befintliga kartunderlagen ökar förutsättningarna för en långsiktig markanvändning och planering i landets regioner och kommuner.

Länkar till vägledning och kartvisningstjänst

För mer information, kontakta

Lars Rodhe, enhetschef SGU, tel 018-17 92 26, e-post: lars.rodhe@sgu.se

Lisa Van Well, uppdragsledare SGI, tel: 08-578 45 511, e-post: lisa.vanwell@swedgeo.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Fem svenska myndigheter har nu samordnat sin information om ras, skred och erosion. Därmed blir det i fortsättningen enklare för Sveriges kommuner att använda geologisk och geografisk information och därmed arbeta med sin klimatanpassning.

Läs vidare »
Media-no-image

Havsbotten närmast Skåne relativt fri från gifter – värre längre ut

Pressmeddelanden   •   2015-12-03 09:00 CET

SGU publicerar nu en ny rapport om havsbotten utanför Skåne, från Kriegers flak till området sydöst om Ystad. Där beskrivs bland annat bottensedimentens karaktär, innehåll och utbredning, samt den geologiska utvecklingen i området. Informationen kan användas inom många områden för havs- och kustplanering, exempelvis för fiske, miljöbedömningar och byggnation i havet.

– Kartläggningen visar tydligt hur havsbotten söder om Skåne är relativt fritt från miljögifter. Det är endast i hamnarna och långt söderut utanför kustzonen som miljöföroreningar går att finna, säger Fredrik Klingberg, maringeolog på SGU.

Alarmerande är däremot de höga halter av DDT (Diklordifenyltrikloretan) som påträffas på botten längre ut från kusten. Förekomst och fördelning av DDT och andra organiska miljögifter går att finna i rapporten.

I rapporten dokumenteras också de stora sandavlagringarna som kartlagts söder om Sandhammaren. Dessa sandförekomster går att ta till vara. Så har också redan skett i och med att sanden används för att lindra erosionen vid Löderup.

Information om havsbottnen behövs som för att planera, skydda och använda våra kust- och havsområden, och för att uppfylla de marina miljökvalitetsmålen. Informationen behövs för att exempelvis kunna bestämma bärighet och grävbarhet och för att kunna bedriva en effektiv miljöförvaltning. I sedimenten på havsbottnen samlas näringsämnen (främst fosfor) som ofta spelar en nyckelroll för ett havsområdes näringsstatus. Havsbotten utgör livsmiljön för många organismer och dess egenskaper har stor inverkan på den biologiska mångfalden. Sedimenten på havsbottnen kan liknas vid historiska arkiv över miljöförändringar i havet som kan användas till forskning om Östersjöns historia och utveckling.

Läs mer här om SGUs arbete med hav och kust


För mer information, kontakta

Fredrik Klingberg, maringeolog SGU, telefon 031-708 26 70, fredrik.klingberg@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU publicerar nu en ny rapport om havsbotten utanför Skåne, från Kriegers flak till området sydöst om Ystad. Där beskrivs bland annat bottensedimentens karaktär, innehåll och utbredning, samt den geologiska utvecklingen i området. Informationen kan användas inom många områden för havs- och kustplanering, exempelvis för fiske, miljöbedömningar och byggnation i havet.

Läs vidare »
Media-no-image

Nya rapporter om havsbotten utanför Bohuslän

Pressmeddelanden   •   2015-12-02 09:00 CET

SGU har kartlagt havsbotten längs Bohusläns kust och publicerar nu två rapporter om områdets maringeologi. Där beskrivs bland annat bottensedimentens karaktär, innehåll och utbredning, samt den geologiska utvecklingen i området. Informationen kan användas för exempelvis havs- och kustplanering, fiske, miljöbedömningar samt byggnation och installation i havet.

Kartläggningen visar bland annat var dagens sediment avlagras i form av exempelvis lera, vilket är liktydligt med var kustens miljögifter går att återfinna.

– Vi vet sedan gammalt att sedimenten utanför Göteborg är de mest förorenade. Men det går även att se andra tendenser, till exempel att kvicksilver har förhöjda halter i norra Bohuslän. Det går också att se vilka ämnen som inte längre är ett miljöproblem, säger Fredrik Klingberg, maringeolog på SGU.

Information om havsbottnen behövs för att planera, skydda och använda våra kust- och havsområden, exempelvis för att kunna bestämma bärighet och grävbarhet vid byggnade av exempelvis hamnar och havsbaserad vindkraft. Informationen behövs för att kunna bedriva en effektiv miljöförvaltning och för att uppfylla de marina miljökvalitetsmålen.

I sedimenten på havsbottnen samlas näringsämnen (främst fosfor) som ofta spelar en nyckelroll för ett havsområdes näringsstatus. Havsbotten utgör livsmiljön för många organismer och dess egenskaper har stor inverkan på den biologiska mångfalden. Sedimenten på havsbottnen kan liknas vid historiska arkiv över miljöförändringar i havet som kan användas till forskning om havens historia och utveckling.

SGU kartlägger havsbottnens uppbyggnad, från berggrunden upp till havsbottenytan, med bland annat sediment- och miljöprovtagning. Informationen redovisas som tryckta och digitala kartor samt rapporter. SGUs maringeologiska kartor finns huvudsakligen i två fasta skalor: 1:100 000 och 1:500 000.

Läs mer om SGUs arbete med hav och kust

För mer information, kontakta

Fredrik Klingberg, maringeolog SGU, telefon 031-708 26 70, fredrik.klingberg@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU har kartlagt havsbotten längs Bohusläns kust och publicerar nu två rapporter om områdets maringeologi. Där beskrivs bland annat bottensedimentens karaktär, innehåll och utbredning, samt den geologiska utvecklingen i området. Informationen kan användas för exempelvis havs- och kustplanering, fiske, miljöbedömningar samt byggnation och installation i havet.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny karta visar sannolikheten för skred

Pressmeddelanden   •   2015-11-24 10:30 CET

SGU har tagit fram en Sverigekarta som sammankopplar statistik om tidigare skred och information om skredbenägna jordarter. På så sätt har man fått fram en karta som visar på sannolikhet för skred i olika delar av landet.

Kartan bygger på information om inträffade skred som har vägts samman med regionala variationer av skredbenägna finkorniga jordarter.

– Sammantaget ger kartan en bild av de regionala skillnaderna i de finkorniga jordarternas skredbenägenhet och sannolikheten för att ett skred inträffar, berättar Kristian Schoning, jordartsgeolog på SGU.

Den nya kartan är avsedd att användas för mycket översiktliga bedömningar och för att illustrera regionala skillnader hos de finkorniga jordarternas skredbenägenhet. Det är därför inte möjligt att använda kartan för att göra platsspecifika bedömningar av sannolikheten för skred.

Se skredkartan här

Läs mer om skred här

För mer info, kontakta

Kristian Schoning, statsgeolog på SGU, telefon 018-179221, kristian.schoning@sgu.se

Lars Rodhe, enhetschef jord och berg, telefon 018-17 92 26, lars.rodhe@sgu.se

SGU är myndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

SGU har tagit fram en Sverigekarta som sammankopplar statistik om tidigare skred och information om skredbenägna jordarter. På så sätt har man fått fram en karta som visar på sannolikhet för skred i olika delar av landet.

Läs vidare »
Ve3q5avwbgvgotkhsd0p

Gammalt sågverk nu fritt från dioxin

Pressmeddelanden   •   2015-11-19 13:41 CET

En av Sveriges största dioxinsaneringar är nu avslutad vid Mariebergs gamla sågverk utanför Kramfors. Med SGU som huvudman för efterbehandlingen har totalt 52 000 ton förorenad jord, bark och spån ersatts med rena massor så att området nu är ofarligt att vistas i.

Uueukxqewhzmqkyopiyx

Mer geologi i Minecraft

Pressmeddelanden   •   2015-11-05 11:54 CET

SGUs mod av det extremt populära spelet Minecraft, BetterGeo, lämnar nu betastadiet och lanseras nu världen över som ett gratis tillägg till Minecraft på svenska och engelska. Moden erbjuder - tack vare mer "verklighetstrogen" geologi - en bättre spelupplevelse.

Media-no-image

Fiberbankar utanför Piteå kartläggs

Pressmeddelanden   •   2015-10-07 10:12 CEST

Massaindustrin har gett ifrån sig stora mängder träfibrer och processkemikalier som idag ligger på bottnarna i våra kustområden. Nu ska SGU i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten kartlägga fiberbankar på flera ställen i länet.

Områdena som är aktuella är bland annat utanför SCA Munksund och Billerud.

På många platser längs norra Sveriges kust och inland har det under lång tid funnits massa- och pappersindustri. Förr gick avlopp från industrierna ofta direkt ut i närliggande vattendrag, sjöar eller hav vilket ledde till utsläpp av förorenande massafibrer i dessa vatten. På dessa platser kan rester i form av fiberbankar eller fiberrika sediment fortfarande finnas kvar på bottnarna.

– Fiberbankarnas omfattning, var de finns samt deras innehåll av miljögifter. Det är just vad SGU nu ska undersöka med hjälp av undersökningsfartyget Ocean Surveyor, berättar Lovisa Zillén, enhetschef för maringeologi på SGU, och fortsätter:

– Inventeringen kommer bidra till att vi kan använda kostnadseffektiva åtgärder mot dessa föroreningar och att problemet med bland annat miljögifter i fet fisk kan minska.

Projektet finansieras av Havs- och Vattenmyndigheten som avsatt 7,6 miljoner kronor för inventering av fiberbankar längs norra Sveriges kust samt i några sjöar i inlandet. Inventeringen ska bidra till att uppnå ett flertal miljömål, bland annat "Giftfri miljö".

För mer information, kontakta

Lovisa Zillén, chef på enheten för maringeologi, lovisa.zillen@sgu.se, 018-17 90 33

Ola Hallberg, maringeolog, ola.hallberg@sgu.se, 018-17 91 96

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Massaindustrin har gett ifrån sig stora mängder träfibrer och processkemikalier som idag ligger på bottnarna i våra kustområden. Nu ska SGU i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten kartlägga fiberbankar på flera ställen i länet.

Läs vidare »
Media-no-image

Helikopterjakt på Gotlands framtida dricksvatten

Pressmeddelanden   •   2015-08-20 11:14 CEST

Sveriges geologiska undersökning (SGU) utför i samverkan med Region Gotland och Länsstyrelsen Gotlands län helikopterburna mätningar på Gotland i september 2015. Undersökningarna görs för att kartlägga markförhållandena i fyra områden där grundvattentillgången bedöms vara extra intressant ur ett dricksvattenperspektiv.

– Mätningarna syftar till att öka kunskapen om grundvattenförhållandena för att kunna lokalisera framtida dricksvattentäkter och se på vilket djup man riskerar att påträffa ett saltpåverkat grundvatten, säger Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU.

Metoden, SkyTEM, somanvändes redan under 2013 på Gotland med stor framgång, ger detaljerad information av de geologiska förhållanden som styr förekomsten av grundvatten. Under 2015 undersöks fyra områden, alla med syftet att öka kunskapen huruvida områdena är lämpliga för större grundvattenuttag; ett område i norr Stenkyrka-Lärbo-Hejnum; ett område på ostkusten mellan Åminne och Ala; ett område vid Stånga och Burs; och ett i söder vid Burgsvik-Hamra-Vamlingbo.

SkyTEM är ett helikopterburet geofysiskt system som förenklat mäter jordlagrens och berggrundens utbredning ett hundratal meter ner i marken. SkyTEM bygger på utsändning av elektromagnetiska vågor från en spole som hänger under helikoptern. Genom att analysera markens reaktion på dessa vågor kan man med hjälp av tillgänglig geologisk information från till exempel borrningar skapa en tredimensionell modell för hur jord, berg och grundvatten breder ut sig i det undersökta området. Helikoptern, med en stor mätram hängande 35 meter under sig, flyger på cirka 70 meters höjd över marken och med 200 meter mellan mätlinjerna. Mätningarna utförs av företaget SkyTEM Survey Aps på uppdrag av SGU.

Läs mer om SGUs SkyTEM-undersökningar på Gotland 2013: (http://resource.sgu.se/produkter/rm/rm136-rapport.pdf)

För mer information, kontakta:

Peter Dahlqvist, SGU, peter.dahlqvist@sgu.se tel. 046-31 17 84

Carl-Axel Triumf, SGU, carl-axel.triumf@sgu.se tel. 018- 17 90 31

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) utför i samverkan med Region Gotland och Länsstyrelsen Gotlands län helikopterburna mätningar på Gotland i september 2015. Undersökningarna görs för att kartlägga markförhållandena i fyra områden där grundvattentillgången bedöms vara extra intressant ur ett dricksvattenperspektiv.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Informatör
  • ulratzf.boivie@sjfgu.se
  • 018-17 90 50

  • Presskontakt
  • Informatör
  • kaarina.ringstad@sgu.se
  • 018-179238
  • 070-3465470

Om Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vi kan berg, jord och grundvatten!

SGU är expert- och förvaltningsmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Adress

  • Sveriges geologiska undersökning, SGU
  • Villavägen 18
  • 751 28 Uppsala
  • Vår hemsida